Utrikesutskottets utlåtande nr 4

Utlåtande 1946:Uu4

Utrikesutskottets utlåtande nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1946 kl. 5 em.

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition
angående tillämpningen av det svensk-engelska
betalning savtalet av den 6 mars 1945.

Genom en den 17 maj 1946 dagtecknad, till utrikesutskottet hänvisad proposition,
nr 295, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, berett riksdagen
tillfälle att yttra sig angående den i nämnda protokoll behandlade
frågan örn tillämpningen under tiden 1 maj 1946—30 april 1947 av det
svensk-engelska betalningsavtalet av den 6 mars 1945.

Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår bl. a. följande:

Formerna för verkställandet av betalningar mellan Sverige och det s. k.
sterlingområdet (i huvudsak motsvarande det brittiska imperiet med undantag
för Canada) ha reglerats genom det betalningsavtal som ingicks mellan
Sverige och Storbritannien den 6 mars 1945. Enligt detta avtal skall Bank of
England äga rätt att i Sveriges riksbank mot pund sterling inköpa de belopp i
kronor, som må erfordras för fullgörande av betalningar till Sverige. En motsvarande
rätt att förvärva pund mot kronor tillkommer enligt avtalet riksbanken
i förhållande till Bank of England. Avtalet bereder alltså i och för
sig utrymme för en fri utveckling av betalningsbalansen, där överskott i denna
automatiskt ge upphov till motsvarande behållningar i det andra landets
valuta.

Det svensk-engelska betalningsavtalet är ett i en serie tekniskt i huvudsak
likartade avtal som Storbritannien träffat med de olika västeuropeiska staterna.
Tillsammans äro dessa avtal av väsentlig betydelse för rekonstruktionen
av ett internationellt valutasystem.

Ehuru utvecklingen av betalningarna inom det svensk-engelska betalningsavtalets
ram icke reglerats i själva avtalet, lia dock vid sidan av detta träffats
vissa överenskommelser, enligt vilka denna utveckling underkastas kontroll.
Det har i samband med att avtalet ingicks konstaterats, att betalningarna till
Sverige under de första åren sannolikt skulle avsevärt överstiga betalningarna
från Sverige och att Sverige alltså under denna tid skulle få ett fordringsöverskott
mot sterlingområdet. Utvecklingen av detta fordringsöverskott skulle
emellertid ömsesidigt regleras genom speciella liandelsarrangemang.

Under en första tolvmånadersperiod, som utgick med april i år, lia de
kommersiella specialanordningar, som enligt avlalets konstruktion skulle utgöra
ersättningen för en direkt reglering av betalningsutvecklingen, tagit
formen av ett utbyte av informationer rörande handeln med olika varor.

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 5 sami. 1 avd. Nr 4.

1

Utskottet.

A Utrikesutskottets utlåtande nr 4.

Under varén ha dels i London, dels i Stockholm förts överläggningar mellan
representanter för de brittiska och svenska regeringarna rörande de särskilda
anordningar, som för tolvmånadersperioden 1 maj 1946—30 april 1947
skulle tillämpas i syfte att kontrollera betalningsutvecklingen. Resultaten av
de förda överläggningarna ha sammanfattats i ett protokoll med tillhörande
skriftväxling. De ha numera godkänts av engelska regeringen.

För den nu löpande tolvmånadersperioden lägges tyngdpunkten icke längre
på den ömsesidiga kontrollen av betalningsutvecklingen på basis av fortlöpande
handelsinformationer. I stället införes en maximering av det belopp
i pund sterling som under året kan komma att övertagas av riksbanken.
Från svensk sida förklarar man sig sålunda villig att godtaga en ökning under
perioden av de svenska pundtillgångarna med 15 miljoner pund sterling.
Man förklarar sig emellertid beredd att öka sterlingbehållningen med
>tterligare en miljon pund, för den händelse avsättningsmöjligheterna för
den svenska exporten skulle utveckla sig gynnsammare än som antagits vid
verkställandet av de beräkningar, som lagts till grund för den nu föreslagna
limiteringen. Samförstånd råder därom, att ifrågavarande anordningar icke
skola få hindra en tillfredsställande utveckling av handeln mellan Sverige
och sterilngområdet eller på något sätt inskränka utrymmet för handelsöverenskommelser
mellan den svenska regeringen och regeringarna i Dominions.

Utskottet har utöver den i propositionen lämnade redogörelsen tagit del av
de mera detaljerade upplysningar, som från vederbörande departement lämnats
utskottet. Utskottet har uppmärksammat, att vad Kungl. Maj:t genom
denna proposition underställt riksdagen för dess yttrande innefattar överenskomna
principer angående tillämpningen av gällande svensk-engelska betalningsavtal,
varigenom betydelsefulla riktlinjer för utvecklingen av Sveriges
ekonomiska förbindelser med Storbritannien och övriga länder med pundvaluta
uppdragits. Dessa riktlinjer innesluta möjlighet till fortlöpande förhandlingskontakt
i mån av behov.

Utskottet finner resultatet av de mellan Sverige och Storbritannien i ärendet
förda förhandlingarna under de förhandenvarande förutsättningarna icke
giva anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t
giva tillkänna, att riksdagen icke har något att erinra i anledning
av den i Kungl. Maj:ts förevarande proposition lämnade
redogörelsen för de principer, som äro avsedda att gälla
för tillämpningen av det svensk-engelska betalningsavtalet
av den 6 mars 1945 för tiden 1 mars 1946—30 april 1947.

Stockholm den 31 maj 1946.

På utrikesutskottets vägnar:
RICKARD SANDLER.

Utrikesutskottets utlåtande nr 4.

3

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Sandler, Åkerberg, Domö, Lindström, Gränebo,
Björnsson, Anderson, Ivar, och Andersson, Elon;

från andra kammaren: herrar Skoglund, Ward, Lindqvist, Pehrsson-Bramstorp,
Wallentheim, Ohlin, Törnkvist och Bagge.