Utrikesutskottets utlåtande Nr 4

Utlåtande 1938:Uu4

Utrikesutskottets utlåtande Nr 4.

7

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1938 kl. 9 f. m.

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
om godkännande av det internationella avtalet
den 13 maj 1936 angående enhetligt system för afprickning
av farleder.

Genom en den 4 januari 1938 dagtecknad, till utrikesutskottet hänvisad
proposition, nr 25, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden, äskat riksdagens
godkännande av ett vid statsrådsprotokollet fogat internationellt avtal den
13 maj 1936 angående enhetligt system för utprickning av farleder jämte
tillhörande reglemente.

I fråga om avtalets och reglementets text ävensom propositionens svenska
översättning av dessa får utskottet hänvisa till propositionen.

Av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet framgår, bl. a., följande: Efter

förarbeten inom Nationernas förbund ävensom vid en av förbundsförsamlingen
till oktober 1930 sammankallad konferens i Lissabon, till vilken
Sverige antagit inbjudan, har enligt beslut av Nationernas förbunds råd
den 13 maj 1936 ett internationellt avtal angående enhetligt system för utprickning
av farleder statt öppet för undertecknande av de stater, som varit
inbjudna till Lissabonkonferensen.

Avtalet har undertecknats av Belgien, Estland, Finland, Frankrike, franska
protektoratet i Marocko, Indien, Kina, Lettland, Monaco, Socialistiska
Rådsrepublikernas Union, Storbritannien, Sverige, Tunisien samt Turkiet.
För Sveriges del har förbehåll gjorts för ratifikation med riksdagens godkännande.
Även övriga signatärmakter, utom Belgien, Finland och Lettland,
Lava gjort förbehåll för ratifikation.

Samtidigt med undertecknandet bar för Sveriges del till Nationernas förbunds
generalsekreterare avlåtits skrivelse, varigenom Sveriges ratifikation
av avtalet gjorts beroende av dess godtagande eller tillämpning jämväl av
Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Lettland, Nederländerna,

orge, Storbritannien samt Tyskland. Flertalet övriga europeiska stater, som
undertecknat avtalet, lia avgivit liknande förklaringar.

Avtalet, som är dagtecknat den 13 maj 1936, omfattar dels en konventions
text med vissa allmänna bestämmelser, dels ett såsom bilaga därtill
knutet reglemente, i vilket avtalets egentliga materiella innehåll är inrymt.

Avtalet ålägger de avtalsslutande regeringarna skyldighet att tillse att, i
den mån på myndighets föranstaltande inom deras områden lill ledning för
sjöfarande upprätthålles sjömärke eller signalanordning för de ändamål, som

8

Utrikesutskottets utlåtande Nr 4.

angivas i reglementet, åtgärder vidtagas i överensstämmelse med detta reglemente.
Erforderliga verkställighetsåtgärder skola genomföras snarast möjligt
och senast inom tio år från avtalets ikraftträdande för vederbörande
land. Avtalet träder i kraft å nittionde dagen efter dess definitiva godtagande
av tio länder. De verkställighetsåtgärder, som i sinom tid föranledas
av avtalet, skulle för Sveriges del medföra vissa kostnader, som beräknats
till sammanlagt högst 120,000 kronor.

Så snart visst land fullgjort erforderliga verkställighetsåtgärder i enlighet
med reglementet, skall meddelande härom lämnas till Nationernas förbunds
generalsekreterare. Uppsägning av avtalet kan av samma land verkställas
efter utgången av fem år, räknat från den dag, då förenämnda meddelande
lämnats. Uppsägningen träder i kraft ett år efter den dag, då den kommer
Nationernas förbunds generalsekreterare tillhanda, och gäller allenast i vad
avser det land, för vilket den blivit verkställd. Vidare är förutsatt, att avtalet
i viss ordning skall kunna underkastas revision.

Utskottet. Utskottet har vid sin granskning av förevarande avtal icke funnit anledning
till erinran. Utskottet vill emellertid, med hänsyn till vikten därav, att
ett enhetligt system tillämpas inom ett sammanhängande större sjöfartsområde,
understryka den förutsättning för Sveriges ratifikation av avtalet,
som i propositionen angives, nämligen att avtalets ikraftträdande för Sveriges
del göres beroende av att det träder i tillämpning jämväl för de andra länder,
vilka Kungl. Majit efter prövning av omständigheterna kan finna skäligt
särskilt angiva.

Utskottet hemställer,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Majits förevarande
proposition, meddela av Kungl. Majit äskat godkännande
av det med propositionen överlämnade internationella
avtalet den 13 maj 1936 angående enhetligt system för utprickning
av farleder jämte tillhörande reglemente.

Stockholm den 22 mars 1938.

På utrikesutskottets vägnar:

ÖSTEN UNDÉN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Undén, Hammarskjöld, Tjällgren, Sam Larsson, Johan
Bärg*, Björnsson* och Pauli; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Närlinge, Lindqvist, Andersson i Rasjön*, Fast*,
Skoglund och Lithander.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Slockholm 1938. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

381266