Utrikesutskottets utlåtande nr 4-

Utlåtande 1953:Uu4

Utrikesutskottets utlåtande nr 4-

1

Nr 4.

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition
till riksdagen angående godkännande av Sveriges
anslutning till en överenskommelse angående tyska utlandsskulder.

Genom en den 8 april 1953 dagtecknad, till utrikesutskottet hänvisad
proposition, nr 221, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
samma dag samt med överlämnande av texten till en den 27 februari 1953 i
London dagtecknad överenskommelse angående tyska utlandsskulder, äskat
riksdagens godkännande av överenskommelsen.

I fråga om överenskommelsens text får utskottet hänvisa till propositionen.

Utskottet har under ärendets föredragning inhämtat ytterligare upplysningar,
bl. a. om storleken av de svenska fordringarna enligt överenskommelsen.
Utskottet har därvid erfarit, att de största posterna av svenska
fordringar gälla Dawes-, Young- och tändsticksobligationer. Det svenska
innehavet av dessa obligationer uppgår, uträknat i svenska kronor i enlighet
med överenskommelsens bestämmelser, till 29,55 milj. kronor av Daweslånet,
101,34 milj. kronor av Young-lånet och 221,03 milj. kronor av tändstickslånet.

Uträkningen i svenska kronor av innehavet av i första hand Youngobligationer
enligt överenskommelsens bestämmelser leder, såsom framgår
av en i propositionen återgiven promemoria från likvidationsnämnden, till
ett annat resultat än vad som blir fallet vid tillämpning av de för tvångsclearingen
gällande reglerna. I syfte att uppnå enhetlighet har departementschefen
därför föreslagit, att en anpassning av utbetalningarna i
tvångsclearingen till de omräkningskurser, som gäller enligt överenskommelsen,
bör äga rum i enlighet med likvidationsnämndens förslag.

I förenämnda statsrådsprotokoll har departementschefen bl. a. vidare
anfört:

”En granskning av överenskommelsen har givit vid handen, att hinder
icke lärer möta för Sverige att ansluta sig till densamma och att överenskommelsen
måste anses vara till gagn för de svenska borgenärerna, medan
en vägran att ratificera överenskommelsen för dem skulle medföra en allvarlig
situation i betalningshänseende. Slutligen må också understrykas,
att överenskommelsen är uttryck för en strävan att, i samverkan mellan
1 Bihunij till riksdagens protokoll 1953. 5 sand. 1 avd. Nr 5—5.

2

Utrikesutskottets utlåtande nr U -

samtliga berörda länder, lösa de svåra, för återställandet av mera normala
förhållanden hinderliga problem som de tyska skulderna utgör.”

Under åberopande av vad sålunda anförts och med anslutning till departementschefens
ovan återgivna yttrande, får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, meddela av Kungl. Maj:t äskat godkännande
av överenskommelsen angående tyska utlandsskulder,
dagtecknad i London den 27 februari 1953.

Stockholm den 7 maj 1953.

På utrikesutskottets vägnar:

RICKARD SANDLER.

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Sandler, Strand, Sjödahl, Tjällgren,
Ewerlöf och Näsgård;

från andra kammaren: herrar Pettersson i Dahl, Fast, Hjalmarson,
Hall, Kristensson och Edberg.