Utrikesutskottets utlåtande nr 19 år 1969

Utlåtande 1969:Uu19 - höst

Utrikesutskottets utlåtande nr 19 år 1969

5

Nr 19

Utrikesutskottets utlåtande i anledning av motioner om upprättande
av diplomatiska förbindelser med Vatikanstaten.

Till utrikesutskottet har hänvisats två likalydande motioner, I: 403 av herr
Sörenson m. fl. och II: 468 av herrar Nordstrandh och Wachtmeister, i vilka
föreslås att »riksdagen måtte besluta att hemställa hos Kungl. Maj :t om en
undersökning snarast möjligt rörande möjligheten av att upptaga diplomatiska
förbindelser med Vatikanstaten exempelvis genom att ackreditera
ambassadrådet vid beskickningen i Rom som minister i Vatikanstaten».

Beträffande motiveringen till motionärernas yrkande får utskottet hänvisa
till motionerna.

Motioner av liknande innehåll väcktes vid såväl 1967 års riksdag (motion
II: 240) som 1968 års riksdag (I: 206 och II: 266).

I sitt utlåtande över den år 1967 väckta motionen (nr 6) underströk utskottet
att Sverige, trots avsaknaden av diplomatiska förbindelser, i ärenden
av löpande natur kunnat upprätthålla kontakt under hand i erforderlig omfattning
med Vatikanstaten genom den svenske ambassadören i Rom. Utskottet
fann det önskvärt att goda förbindelser med Vatikanstaten upprätthölls
men kunde inte finna att frånvaron av diplomatisk representation
hade inneburit några påvisbara nackdelar.

I motionerna vid 1968 års riksdag föreslogs en undersökning om möjligheterna
att uppta diplomatiska förbindelser med Vatikanstaten, exempelvis
genom att ackreditera föreståndaren för Svenska Institutet i Rom som
svensk diplomatisk representant i Vatikanstaten. Utskottet framhöll i sitt
utlåtande (nr 2) att ett sådant arrangemang skulle kunna vålla svårigheter
från olika synpunkter. Utskottet fann ej skäl föreligga att ändra sin tidigare
redovisade inställning till förslaget att Sverige skulle upprätta diplomatiska
förbindelser med Vatikanstaten.

Utskottet

I nu föreliggande motioner föreslås att en lösning av frågan om svensk diplomatisk
representation i Vatikanstaten skulle kunna nås genom att ackreditera
ambassadrådet vid svenska beskickningen i Rom som minister i Vatikanstaten.
Enligt vad utskottet inhämtat torde emellertid ett sådant arrangemang
icke vara praktiskt genomförbart. Vatikanstaten torde nämligen accep -

6

Utrikesutskottets utlåtande nr 19 år 1969

tera blott två typer av ackreditering, antingen anmälan av en i Rom bosatt
minister eller ambassadör (som inte samtidigt får vara ackrediterad hos den
italienska regeringen) eller ackreditering av en beskickningschef i ett näraliggande
land (t. ex. Schweiz eller Österrike). Vatikanstaten skulle alltså
icke vara beredd att acceptera den av motionärerna föreslagna lösningen.

Utskottet vill än en gång understryka angelägenheten av goda förbindelser
med Vatikanstaten men kan inte finna att avsaknaden av diplomatisk representation
hittills inneburit några påvisbara nackdelar.

Under hänvisning till ovanstående får utskottet hemställa

att motionerna 1:403 och 11:468 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 september 1969

På utrikesutskottets vägnar:

ARNE GEIJER

Närvarande:

från första kammaren: herrar Arne Geijer (s)*, Lundström (fp),
Georg Pettersson (s), Virgin (m), Möller (s)*, Dahlén (fp), Palm (s)* och
Ivar Johansson (ep) =•-;

från andra kammaren: herrar Alemyr (s)*, Skoglund (s), Holmberg
(m)*, fru Eriksson i Stockholm (s), herr Wahlund (ep)*, fru Lewén-Eliasson
(s) och herr Gustafson i Göteborg (fp)*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

ESSELTE AB. STHLM M
014640