Statsutskottets utlåtande nr 50.
9
]Nr 50.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
grunderna för höjning av löner enligt statens löneplansförordning
m. m. jämte i ämnet väckt motion.
(3:e avd.)
I propositionen nr 34 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 februari 1949,
föreslagit riksdagen
dels besluta
1) att höjning av belopp, som angivas i de i 3 § statens löneplansförordning
intagna grundlönstabellerna, tills vidare under år 1949 skall ske
enligt samma grunder som gällt under andra halvåret 1948;
2) att kristillägg tills vidare under år 1949 skall utgå enligt samma grunder
som gällt under andra halvåret 1948; samt
3) att provisoriskt lönetillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
in. fl. under budgetåret 1949/50 må, i den mån ej annat föranledes av
riksdagens i annat sammanhang meddelade beslut, i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som angivas i 1947 års statsverksproposition
(för flera huvudtitlar gemensamma frågor) och i propositionen 1948: 136,
utgå enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t;
dels ock att under åttonde huvudtiteln till kristillägg för budgetåret 1949/
50 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.
Under den tid det nya lönesystemet hittills tillämpats har genom statsmakternas
beslut (prop. 1947:300, r. skr. nr 442; prop. 1948:276, r. skr.
nr 416) genomförts en avkoppling av sambandet mellan löner och levnadskostnader.
Enligt övergångsbestämmelse till statens löneplansförordning
skulle bestämmelserna i 4 § träda i kraft den 1 juli 1948, såvida ej Kungl.
Maj :t och riksdagen annorlunda särskilt beslutade, och enligt förordningen
den 30 juni 1948, nr 553, skola nämnda bestämmelser icke träda i kraft
den 1 juli 1948 utan framdeles den dag Kungl. Maj :t och riksdagen besluta.
De särskilda grunder för höjning av månadslön in. m. enligt löneplansförordningen,
som trätt i stället för den automatiska lönerörligheten, ha
inneburit följande. För budgetåret 1947/48 fastställdes procenttalet 12 att
läggas till grund för nämnda höjning. För tiden 1 juli—31 december 1948
skulle höjningen ske efter samma procenttal, dock att procenttalet skulle
ökas till 20 för den händelse pristalet stege till 124 eller däröver.
10
Statsutskottets utlåtande nr 50.
Pristalet har för andra, tredje och fjärde kvartalen 1948 utgjort resp.
120, 120 och 122. Månadslönerna in. in. enligt löneplansförordningen ha i
enlighet härmed utgått med tillägg efter 12 procent under senare halvårat
1948.
Enligt de nya pensionsbestämmelser, som gälla från och med budgetåret
1947/48, skall för rörligt tillägg å pensioner gälla samma procenttal som
beträffande höjning av månadslön enligt statens löneplansförordning. Avkopplingen
av sambandet mellan lönerna och levnadskostnadsutvecklingen
samt fastställandet av 12 procents höjning av månadslönerna ha sålunda
lått verkan även för det rörliga tillägget å pensionerna.
\ad angår grunderna för de kristillägg, som fortfarande, ehuru i väsentligt
minskad utsträckning utgå efter det nya lönesystemets genomförande,
fattades vid 1947 års riksdag beslut (statsverkspropositionen, för flera huvudtitlar
gemensamma frågor, s. 81, r. skr. nr 56) innebärande att kristilllägget
skulle regleras i anslutning till den procentuella förhöjningen av de
nyreglerade lönerna. Då angivna procenttal utgjorde 6, skulle kristillägg
utgå efter 16 procent, och för varje höjning eller minskning av förstnämnda
procenttal med 3 enheter skulle kristilläggsprocenten ökas respektive minskas
med 4,2 enheter.
Det provisoriska lönetillägg, som för innevarande budgetår tillkommer vissa
befattningshavare, utgår efter olika grunder för olika kategorier. I årets
statsverksproposition (för flera huvudtitlar gemensamma frågor, s. 11)
har uttalats, att frågan om provisoriskt lönetillägg till professorer in. fl. vid
universiteten och de medicinska högskolorna borde upptagas i samband
med anslagsäskanden för vederbörliga avlöningar, och att i övrigt grunderna
för provisoriskt lönetillägg under nästa budgetår lämpligen borde upptagas
i samband med frågan om det rörliga tillägg, som borde utgå för tiden
efter 1948 års utgång.
Vid anmälan av dels frågorna om grunderna för de nyreglerade lönernas
och pensionernas höjning samt kristilläggsgrunderna för tiden från och
med den 1 januari 1949, dels ock frågan om de grunder, efter vilka provisoriskt
lönetillägg till tjänstemän i allmänhet bör utgå under nästa budgetår,
har chefen för finansdepartementet anfört i huvudsak följande.
»Vid de förhandlingar, som omkring årsskiftet 1948—49 förts med tjänstemännens
huvudorganisationer, statstjänarkartellen, statstjänstemännens
riksförbund och tjänstemännens centralorganisation, har frågan gällt huruvida
förutsättningar funnes för en överenskommelse om fortsatt bindning
av det rörliga tillägget på samma sätt som under senare halvåret 1948. Det
medgivande som de statsanställda då lämnade, hade utan tvivel spelat en roll
för stabiliseringen av lönerna på arbetsmarknaden i övrigt. De stora samhällsgrupper,
för vilka lönerna bestämmas avtalsmässigt, ha nu lämnat sin
anslutning till en prolongering av de löneavtal, som gällde närmast före innevarande
år. Vid förhandlingarna med de statsanställdas organisationer har
uppnåtts enighet om att den automatiska lönerörligheten enligt statens
löneplansförordning icke skall sättas i funktion utan att även under 1949
11
Statsutskottets utlåtande nr 50.
det rörliga tillägget skall utgå efter 12 procent och kristillägget efter 24,4
procent, förutsatt att ej pristalet uppgår till minst 124, i vilket fält procenttalen
skulle höjas till 20 respektive 35,6. Samma säkerhetsregel gentemot en
oväntad uppgång i levnadskostnaderna, som varit gällande före årsskiftet,
har alltså ansetts böra kvarstå. Från de anställdas sida har man ansett sig
böra uttala, att inkomststabiliseringen icke borde få tagas till intäkt for en
restriktiv bedömning av förslag till sådana ändringar i lönehänseende, som
föranleddes av organisatoriska skäl, förändrade arbetsuppgifter eller andra
särskilda förhållanden. Enligt min mening är det tydligt att själva stabiliseringen
av det rörliga tillägget icke i och för sig kan utgöra hinder för löneändringar
av antytt slag men att prövningen av dylika lönefrågor icke kan
undgå att röna inverkan av den allmänna återhållsamhet som i nu rådande
ekonomiska läge måste prägla budgeten. Vid överläggningarna har vidare
förutsatts att under året ingen sänkning av de anställdas reala löner skulle
förekomma genom ändrade grunder vid beräkning av vissa naturaförmåner
såsom bostäder, kost, beklädnad in. in. Framför allt har såsom villkor för
uppgörelsen framstått, att den ingår såsom led i en politik för stabilisering
av inkomsterna inom alla samhällsgrupper. Från de anställdas sida har därvid
framhållits, att garantiregeln icke enbart kunde uppfattas som ett skydd
mot oväntade höjningar av levnadskostnaderna. Den innebar också en viss
trygghet för att prishöjningar som ledde till inkomsthöjningar för vissa
grupper kunde utlösa kompenserande lönehöjningar för de anstallda. Det
vore därför stridande mot garantiregelns syfte om direkta prishöjningar ersattes
med subventioner, som skapade ökade inkomster för någon viss samhällsgrupp.
Att jämsides med inkomststabiliseringen skall gälla en effektiv
priskontroll har betraktats som självfallet.
Resultatet av de förda överläggningarna, vilket enligt min mening får
anses vara tillfredsställande, torde nu böra underställas riksdagens prövning.
Under 1949 skulle sålunda gälla samma grunder för höjning av nyreglerade
löner och pensioner och samma kristilläggsgrunder. som innefattas
i det för andra halvåret 1948 fattade beslutet. Vad angår frågan vilka
grunder, som böra gälla efter 1949 års utgång, torde denna få prövas, sedan
förhandlingar i ämnet upptagits med tjänstemannaorganisationerna. Därest
beslut i ämnet icke skulle ha meddelats före årsskiftet 1949/50, torde på
motsvarande sätt som hittills under innevarande år få provisoriskt tillampas
samma grunder som närmast dessförinnan varit gällande; i sådant fall förutsätter
jag, att de grunder, som sedermera beslutas, skola göras tillämpliga
från och med den 1 januari 1950.»
Från ett under åttonde huvudtiteln upptaget särskilt förslagsanslag bestrides
kristillägg huvudsakligen till vissa befattningshavare vid universiteten
och de medicinska högskolorna. Anslag för nu ifrågavarande andamål
äskas nu med det i statsverkspropositionen preliminärt beräknade beloppet
2 miljoner kronor.
Provisoriskt lönetillägg föreslås, i den mån
dagens i annat sammanhang meddelade beslut,
ej annat föranledes av riksskola
utgå enligt i huvudsak
Statsutskottets utlåtande nr 50.
samma grunder som för innevarande budgetår. Sådant tillägg skulle således
i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som angivas i 1947
års statsverksproposition och, beträffande övningslärare, i propositionen
1948: 136, utgå enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl.
Maj :t. Förslagsanslaget under åttonde huvudtiteln till provisoriskt lönetilllagg
har i innevarande års statsverksproposition upptagits med allenast
preliminärt beräknat belopp, och definitivt anslagsäskande torde komma
att framställas senare under innevarande års riksdag.
I samband med Kungl. Maj.ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr Senander m. fl. väckt
motion (11:302), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta avslå Kungl.
Maj :ts proposition nr 34, i vad den rör fastlåsandet av det rörliga tillägget
på statstjänstemännens löner, och i stället uttala, att den i löneplansförordningen
intagna regeln om rörligt tillägg skall vinna tillämpning, eller —
om detta förslag skulle avslås — att riksdagen måtte besluta, att höjning av
de belopp, som angivas i de i 3 § statens löneplansförordning intagna grundlönetabellerna,
tills vidare under år 1949 skall ske med 15 procent.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag beträffande grunderna för höjning av
löner enligt statens löneplansförordning är väsentligen ett resultat av förhandlingar
med tjänstemännens huvudorganisationer. Den överenskommelse,
som vid dessa förhandlingar kunnat nås och som innebär en förlängning
av de grunder, som gällt under senare halvåret 1948, utgör ett betydelsefullt
led i strävandena att uppnå en lönestabilisering. Utskottet ansluter sig till
Kungl. Maj :ts på denna överenskommelse grundade förslag och kan sålunda
icke biträda yrkandena i motionen II: 302 om återgång till automatisk rörlighet
i lönerna eller alternativt att rörligt tillägg skulle tills vidare under
år 1949 utgå med 15 procent.
Under åberopande av det anförda och med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag jämväl i övrigt får utskottet hemställa,
att riksdagen må
A. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å
motionen II: 302 besluta, att höjning av belopp, som angivas
i de i 3 § statens löneplansförordning intagna grundlönstabellerna
tills vidare under år 1949 skall ske enligt
samma grunder som gällt under andra halvåret 1948;
B. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
a) besluta,
1) att kristillägg tills vidare under år 1949 skall utgå enligt
samma grunder som gällt under andra halvåret 1948;
samt
Statsutskottets utlåtande nr 50.
13
2) att provisoriskt lönetillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst in. fl. under budgetåret 1949/50 må, i den
mån ej annat föranledes av riksdagens i annat sammanhang
meddelade beslut, i huvudsaklig överensstämmelse med de
grunder, som angivas i 1947 års statsverksproposition (för
flera huvudtitlar gemensamma frågor) och i propositionen
1948: 136, utgå enligt de närmare föreskrifter, som meddelas
av Kungl. Maj:t;
b) till Kristillägg för budgetåret 1949/50 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.
Stockholm den 22 mars 1949.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 48; dock att i stället för herr Mannerskantz
deltagit fröken Andersson.