Statsutskottets utlåtande nr 275.
3
Nr 275.
Ankom till riksdagens kansli den 15 november 1945 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående
ianspr åktag ande av läg erkassemedel för nybyggnad
eliel'' större ändringsarbete.
(l:a avd.)
I propositionen nr 338 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 5 oktober 1945,
föreslagit riksdagen förklara, att det må ankomma på Kungl. Majit att
pröva och avgöra fråga örn utförande av nybyggnad eller större ändringsarbete
med anlitande av lägerkassas (manskapskassas) medel.
Genom beslut den 1 december 1939 bar Kungl. Majit meddelat föreskrifter
för lägerkassor vid armén, varav framgår, bland annat, att uppförande av
nybyggnad å lantförsvarets mark för lägerkassas räkning eller förändring av
lägerkassa tillhörig byggnad å sådan mark icke får ske med mindre tillstånd
lämnats av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse (numera arméns fortifikationsförvaltning)
efter samråd med ämbetsverkets intendentur- och civila
departement (arméförvaltningens intendenturavdelning och försvarets civilrörande
manskapskassorna vid marinens förläggningar i
land och lägerkassorna vid flygvapnet ha utfärdats genom Kungl. Majits
beslut den 18 december 1936 respektive den 4 oktober 1940. Dessa bestämmelser
överensstämma i huvudsak med de för arméns kassor gällande.
I sin berättelse den 15 december 1944 angående verkställd granskning
av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för tiden 1 juli 1943—30 juni 1944 ha riksdagens revisorer (under försvarsdepartementet,
§ 2) behandlat vissa spörsmål beträffande armétruppförbandens
lägerkassor och därvid framställt erinringar och synpunkter beträffande
arten och omfattningen av lägerkassornas affärsrörelser, den för
kassornas räkning bedrivna byggnadsverksamheten m. m.
Yad angår byggnadsverksamheten ha revisorerna konstaterat, att denna
verksamhet numera tagit en betydande omfattning. Enligt bemyndiganden
av arméförvaltningens intendenturavdelning och försvarets civilförvaltning
hade fritidslokaler för manskapet i stor utsträckning uppförts med anlitande
av lägerkassornas medel. Vid andra truppförband däremot hade kostnaderna
för sådana byggnader bestritts av statsanslag under kapitalbudgeten.
Denna brist på enhetlighet i fråga örn uppförande av dessa byggnader vore
mindre tillfredsställande. Beträffande redovisningen av lägerkassornas byggnader
i allmänhet borde åtminstone de mera värdefulla bokföras å en sär
-
förvaltning).
Bestämmelser
4
Statsutskottets utlåtande nr 275.
skild kapitalfond. Slutligen borde frågan om underhållskyldigheten av
lägerkassornas byggnader uppmärksammas. I anslutning till vad sålunda
förekommit ha revisorerna uttalat sig för att en utredning borde komma
till stånd i fråga örn den av kassorna bedrivna verksamheten, användningen
av kassornas medel samt den rättsliga karaktären av med kassornas medel
uppförda byggnader m. m. Vidare ha revisorerna föreslagit att — i avvaktan
på resultatet av denna utredning — fråga örn uppförande av nya
byggnader för lägerkassas räkning borde underställas Kungl. Maj:ts prövning
och godkännande.
Av revisorernas berättelse framgår, att arméns lägerkassor vid utgången
av budgetåret 1943/44 redovisade en kapitalbehållning av närmare 6 000 000
kronor samt dessutom tillgångar i form av inventarier och fastigheter uppgående
till drygt 2 000 000 kronor. Vidare inhämtas, att nettovinsten under
berörda budgetår av kassornas bagerirörelser uppgått till omkring 561 000
kronor och av deras marketenterirörelser till omkring 1 145 000 kronor.
Kassornas övriga inkomster under ifrågavarande budgetår ha uppgått till
drygt 1 000 000 kronor.
Av statsutskottets utlåtande den 22 maj 1945, nr 148, 2:o) inhämtas, att
utskottet inskränkt sig till att för riksdagen omförmäla vad sålunda förekommit.
I sin skrivelse till Kungl. Majit den 16 juni 1945, nr 352, har riksdagen
icke berört ifrågavarande uttalande av revisorerna.
Kungl. Majit har genom beslut den 19 september 1945 uppdragit åt försvarets
civilförvaltning att, i samråd med arméförvaltningen, marinförvaltningen,
flygförvaltningen samt arméns fortifikationsförvaltning, verkställa
översyn av vissa för lägerkassorna (manskapskassorna) gällande bestämmelser
och därvid bland annat företaga utredning beträffande kassornas .byggnadsverksamhet
och därmed sammanhängande fråga örn underhållsskyldighet och
redovisning av för kassornas räkning uppförda byggnader.
Genom beslut samma dag har Kungl. Majit vidare förordnat att, i avvaktan
på resultatet av denna översyn, fråga örn utförande av nybyggnad
eller större förändringsarbete med anlitande av lägerkassornas (manskapskassornas)
medel tills vidare skall underställas Kungl. Majit för prövning.
Med hänsyn till vad revisorerna i sin förenämnda berättelse uttalat angående
lägerkassornas byggnadsverksamhet ha försvarets civilförvaltning och
arméförvaltningens intendenturavdelning, jämte eget gemensamt yttrande, den
19 mars 1945 till Kungl. Majit överlämnat en framställning från depåchefen
för Upplands regemente, vari denne anhållit att med anlitande av lägerkassemedel
få anlägga ett friluftsbad vid regementet. Anläggningskostnaderna
hava beräknats till 100 000 kronor och driftskostnaderna för badet till 2 500
kronor för år. Av anläggningskostnaderna skulle 75 000 kronor gäldas med
anlitande av lägerkassemedel och återstoden bestridas ur lägerkassans vinstmedel
under kommande två år. Regementets lägerkassa utvisade en behållning
å 126 542 kronor, varav 92 878 kronor i likvida tillgångar.
Depåchefens förslag har tillstyrkts av de i ärendet hörda myndigheterna.
Statsutskottets utlåtande nr 275.
5
Departementschefen Ilar i ärendet anfört följande.
Såsom av redogörelsen i det föregående framgår härflyta lägerkassemedlen
i stor utsträckning från personalen vid vederbörande truppförband, särskilt
de värnpliktiga. Att dessa medel användas för beredande av nytta och
trevnad för fast anställt manskap och för värnpliktiga vid de olika truppförbanden
eller eljest för förbandens bästa är därför helt naturligt. Att så
bör ske även i fortsättningen synes mig uppenbart. Emellertid har — såsom
riksdagsrevisorernas förutnämnda utredning utvisar — behov uppkommit
av en översyn av bestämmelserna på detta område i syfte att främja en planmässig
användning av kassornas medel för avsedda ändamål. Den utredning,
som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 19 september 1945 skall ske på
detta område, tar speciellt sikte på den byggnadsverksamhet, som bedrives
med anlitande av lägerkassemedel.
Ur statsverkets synpunkt synas inga betänkligheter behöva möta mot att
lägerkassorna i mån av förmåga engagera sig för byggnadsföretag, vilka ligga i
linje med kassornas uppgift. Den omständigheten att vid andra truppförband
liknande byggnadsföretag utföras eller kunna komma att utföras med
anlitande av riksstatsanslag synes härvidlag icke böra tillmätas större betydelse.
En förutsättning bör emellertid vara att den byggnadsverksamhet,
som bedrives av lägerkassorna, icke medför utgifter för statsverket i form
av exempelvis underhåll av byggnader eller ökade avlöningskostnader. Från
denna utgångspunkt ligger det vikt uppå att lägerkassorna bekosta fasta
anläggningar endast i sådan omfattning, att kassornas framtida inkomster
förslå för bestridande av de med anläggningarna förenade löpande omkostnaderna.
Detta är av så mycket större betydelse som kassornas inkomster
torde komma att i fortsättningen bliva avsevärt mindre än under bei’edskapstiden.
Yid den förutnämnda utredningen rörande lägerkassemedlens användning
torde denna synpunkt komma att beaktas.
Då numera lägerkassemedel anlitas för byggnadsföretag, vilka bliva av
förhållandevis stor omfattning, har det synts mig riktigt, att riksdagen herodes
tillfälle taga ställning till föreliggande spörsmål örn bestridande av
byggnadskostnader i denna ordning. Det hade varit att föredraga, örn
denna fråga kunnat upptagas på grundval av den utredning, som enligt det
föregående nyligen igångsatts. Då emellertid denna utredning torde kräva
förhållandevis lång tid och byggnadsföretagen ej sällan äro av den natur
att de böra komma till utförande så snart arbetskraft och byggnadsmateriel
kunna frigöras för ändamålet, synes det mig lämpligt, att riksdagen med
utgångspunkt i nu föreliggande framställning från depåchefen för Upplands
regemente beredes tillfälle giva sin mening tillkänna rörande berörda
spörsmål.
För egen del har jag i likhet med de hörda myndigheterna funnit goda
skäl föreligga för den föreliggande framställningen örn tillstånd att disponera
medel ur Upplands regementes lägerkassa för anläggande av friluftsbad
vid regementet. Jag förordar alltså bifall till detsamma, varvid jag förutsätter,
att de löpande kostnaderna för anläggningens underhåll och skötsel
stanna på lägerkassan.
I anknytning till vad i det föregående anförts föreslår jag, att riksdagens
medgivande inhämtas för Kungl. Majit att pröva och avgöra frågor örn
ianspråktagande av lägerkasse-(manskapskasse-)medel för nybyggnader eller
större ändringsarbeten. Härvid förutsiitter jag, att tillstånd att disponera
dylika medel för byggnadsändamål icke lämnas med mindre sannolikhet
föreligger för att vederbörande kassa kan svara även för de årliga utgifter
som byggnadsföretagets genomförande medför.
Utskottet.
6 Statsutskottets utlåtande nr 275.
Utskottet kan icke finna hinder behöva möta mot att lägerkassornas (manskapskassornas)
medel tagas i anspråk för utförande av nybyggnad eller
större ändringsarbete, såvitt därigenom tillgodoses sådant ändamål, för vilket
medlen i fråga äro avsedda. Såsom i ärendet framhållits torde dock därvid
böra gälla, att vederbörande kassa förutsättes kunna svara även för de årliga
utgifter, som byggnadsföretagets genomförande medför. Det synes böra få
ankomma på Kungl. Majit att pröva och avgöra frågor örn anlitande av
kassornas medel för dylik byggnadsverksamhet. Utskottet förutsätter emellertid
därvid, att ändring i nuvarande bestämmelser rörande vilka inkomster
och tillgångar, som skola inflyta till kassorna, icke vidtages utan att anmälan
härom sker till riksdagen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må förklara, att det må ankomma på Kungl.
Majit att pröva och avgöra fråga örn utförande av nybyggnad
eller större ändringsarbete med anlitande av lägerkassas (manskapskassas)
medel.
Stockholm den 15 november 1945.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Bernhard
■Nilsson, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson, von Heland, Gillström,
Johan Eric Ericson, Näsström, Albertsson och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i
Grönvik, Pettersson i Dahl, Bergström, Mårtensson, Staxäng, Åkerström, Boman i
Kieryd, Petterson i Degerfors, Thäpper och Birlce.