Statsutskottets utlåtande Nr 189.
1
Nr 189.
Ankom till riksdagens kansli den 17 juni 1941 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående åtgärder
till befrämjande av ökad tillverkning av bränntorv
m. m.
(2:a avd.)
I en den 9 maj 1941 dagtecknad proposition, nr 259, har Kungl. Maj:t, under
åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
folkhushållningsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels anvisa till Upplysnings- och instruktionsverksamhet på torvområdet å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 under elfte huvudtiteln
ett reservationsanslag av 35 000 kronor,
dels anvisa till Anskaffande av maskinutrustning för torvtäkt å statliga
torvmossar för budgetåret 1941/42 under elfte huvudtiteln ett reservationsanslag
av 2 500 000 kronor,
dels anvisa till Förberedande arbeten å torvmossar i enskild ägo för budgetåret
1941/42 under elfte huvudtiteln ett reservationsanslag av 1 500 000
kronor,
dels anvisa till Industrilånefonden för budgetåret 1941/42 å kapitalbudgeten
under Statens utlåningsfonder ett reservationsanslag av 9 000 000 kronor,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad föredragande statsrådet
i omförmälda statsrådsprotokoll anfört vid beviljande under 1941 och
1942 av torvlån från industrilånefonden i särskilda fall medgiva undantag
från gällande lånebestämmelser,
dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga statens bränslekommission
eller annan myndighet att med torvtillverkare träffa avtal angående
avsättning för torvproduktionen av den innebörd som föredragande
statsrådet angivit.
Föredragande statsrådet har inledningsvis erinrat om hittills vidtagna
åtgärder för främjande av torvtillverkning.
Sålunda bildades hösten 1939 ett statligt bolag, Aktiebolaget Svensk Torvförädling,
med ett aktiekapital av 4 000 000 kronor. Bolaget har till ändamål
att i första hand i anslutning till torvmossen Store Mosse i N. Mellby och
Häglinge socknar i Kristianstads län idka verksamhet för utvinning och förädling
av torv jämte annan därmed förenlig verksamhet av teknisk, industriell
eller kommersiell art. Enligt av bolagets styrelse avgiven förvaltningsberättelse
har bolagets verksamhet intill årsskiftet 1940/41 inriktats på
iordningställandet av Store Mosse vid Sösdala, uppförandet av diverse byggBihang
till riksdagens protokoll 19 Al. 6 sami. Nr 189—192. 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
naclér samt anskaffandet av erforderliga maskiner jämte provdrift å mossen.
Vid nämnda årsskifte var mossen i stort sett färdigställd, alla hus i det närmaste
uppförda och praktiskt taget hela maskinutrustningen anskaffad, varjämte
montagearbetet inom fabriken i det närmaste slutförts, så att provdrift
kunnat påbörjas.
Vidare har för innevarande budgetår beviljats ett anslag av 800 000 kronor,
att av nämnda bolag användas för exploatering av Hästhagens mosse
vid Vislanda.
För innevarande budgetår har därjämte beviljats ett anslag av 1 000 000
kronor för förberedande arbeten å nio staten tillhöriga torvmossar. Anslaget
disponeras likaledes av sagda bolag.
Statsrådet har vidare erinrat, att enskilda kunna erhålla s. k. torvlån ur
industrilånefonden. Dylika lån må som regel beviljas till högst så stort belopp
som svarar mot hälften av den å fullbordad anläggning nedlagda kostnaden
eller av beräknad anläggningskostnad för företag, som vid tiden för
låneansökningens ingivande ännu icke fullbordats. Undantagsvis må dock
beträffande nytt företag, där särskilda skäl föreligga, lån beviljas intill två
tredjedelar av anläggningskostnaderna. Lån för samma företag må icke
avse högre belopp än 300 000 kronor för bränntorvfabrik och 100 000 kronor
för torvströfabrik. För driftkostnader må torvlån beviljas i regel till högst
så stort belopp, som svarar mot ett års kostnader för anläggningens drift.
Genom beslut av innevarande års riksdag ha godkänts grunder för meddelande
av statsgaranti åt tillverkare av bränntorv. Garantin är avsedd för
torv, som framställes under innevarande år.
Bränslekommissionen har föreslagit åtgärder för ökning aV
torvproduktionen under år 194 2. Till stöd härför har anförts:
Under år 1942 bör en väsentlig ökning av fabrikstorvtillverkningen (tillverkning
av maskintorv och frästorv) kunna ernås. Förutsättning härför är
dock, att en tillräcklig mossareal under år 1941 iordningställes för sådan
torvutvinning samt att maskinparkens produktionskapacitet genom anskaffande
av ny maskinutrustning utökas i en utsträckning, som motsvarar den
avsedda produktionsökningen.
Fabrikstillverkning bedrives för närvarande dels av enskilda företagare enligt
maskintorvmetoden, dels i statlig regi av Aktiebolaget Svensk Torvförädling
enligt fräsmetoden. Den privata torvinduslrien kan under år 1941 beräknas
äga en produktionskapacitet av 150 000 ton maskintorv, den statliga
en produktionskapacitet av 150 000 ton fräs- och maskintorv. Enligt kommissionens
mening bör möjlighet skapas för en produktion av intill
1 000 000 ton fabrikstorv under år 1942. Förberedelserna härför förutsätta
uppgörandet av plan för statliga åtgärder, som under år 1941 kan sättas i
verket, örn och i den mån läget så skulle påfordra. Åtgärderna böra enligt
kommissionens mening avse att öka både den av staten och den av enskilda
bedrivna fabrikstorvtillverkningen.
Då drivkraftfrågan för fräsmetodens del på grund av rådande försörjningsläge
med avseende på flytande bränsle är svårlöst, synes försiktigheten bjuda,
att man vid planläggningen av 1942 års torvproduktion utgår från att den
avsedda produktionsökningen skall komma till stånd genom maskintorvtillverkning.
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
3
Maskintorvtillverkning i statlig regi kommer sommaren 1941 att av Aktiebolaget
Svensk Torvförädling upptagas vid Hästhagens mosse vid Vislanda.
Den där planerade maskintorvtillverkningen har emellertid karaktär av försöksdrift
i förhållandevis obetydlig skala.
Föredragande statsrådet har framhållit, att det vore i hög grad angeläget
att en kraftig utökning av torvproduktionen nästa år komme till stånd. En
produktionsstegring i enlighet med vad bränslekommissionen ifrågasatt syntes
dock icke kunna genomföras utan att långt gående statliga åtgärder vidtoges
för att främja en ökad torvbrytning. Dessa åtgärder syntes statsrådet
böra taga sikte på både statliga och enskilda mossar. För att uppnå den av
bränslekommissionen såsom önskvärd angivna torvmängden under år 1942
syntes en ökad torvutvinning av 100 000 ton på statliga mossar och 600 000
ton på enskilda mossar böra genomföras.
1. Reservationsanslag å 35 000 kronor till Upplysnings- och instruktions
verksainhet
på torvområdet.
På framställning av bränslekommissionen har Kungl. Maj:t från förskottsstat
anvisat 35 000 kronor till täckande av kostnaderna för en kurs
för utbildning av torvinstruktörer samt till torvinstruktörernas verksamhet
under ett år. Ifrågavarande anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 är avsett att bereda täckning för nämnda, förskottsvis anvisade
medel.
2. Reservationsanslag å 2 500 000 kronor till Anskaffande av maskinutrustning
för torvtäkt å statliga torvmossar.
Ifrågavarande anslag avser anskaffande av 30 å 35 maskintorvverk med
en kapacitet av omkring 3 000 ton per säsong för igångsättande av ökad
torvproduktion på statliga torvmossar. Bränslekommissionen har preliminärt
beräknat anskaffningskostnaderna för varje maskintorvverk sålunda:
Anläggningskostnader.
1. Byggnader. Kronor Kronor
Torvlada .......................................... 15 000
Kontorsbyggnad med matsal ........................ 3 000
Materialbod med smedja ............................ 2 000 20 000
2. Maskiner.
Torvmaskin med utsättningsbana och elektrisk motor .. 25 000
Elektrisk transformator ............................ 2 000
Räls .............................................. 9 000
Bärgningsvagnar .................................. 4 000
Eok .............................................• 5 000 45 000
4
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
3. Diverse Övriga tillbehör. Kronor Kronor
Elektriska ledningar ................................ 4 000
Frakter, montage .................................. 2 000
Oförutsedda utgifter ................................ 4 000 io 000
Summa 75 000
Föredragande statsrådet har beräknat, att för anskaffning av ovan angivna
antal maskinverk jämte anläggningskostnader skulle erfordras ett belopp
av i runt tal 2 500 000 kronor. Maskinerna vore avsedda att förbliva
statens egendom, ehuru de borde utan ersättning få nyttjas i Aktiebolaget
Svensk Torvförädlings verksamhet.
3. Reservationsanslag å 1 500 000 kronor till Förberedande arbeten å torvmossar
i enskild ägo.
Ur detta anslag är avsett att utdelas statsbidrag utan äterbetalningsskyldighet
till ägare eller vissa innehavare av sådana mossar, på vilka det ur
bränsleförsörjningens synpunkt är synnerligen angeläget att maskintorvtillverkning
kommer till stånd, och under förutsättning, att mossens torvinnehåll
till kvalitet och kvantitet ägnar sig för maskintillverkning med minst
en större torvmaskin. Statsbidrag ha föreslagits utgå med högst 80 procent
av de beräknade kostnaderna för förberedelsearbetet samt äro avsedda att
beviljas av Kungl. Majit, varefter bränslekommissionen skall fastställa arbetsplan
för de företag, till vilka Kungl. Majit beviljat bidrag. Utbetalningen
av bidrag är avsedd att ske i olika etapper, allteftersom arbetena fortskrida.
Med biträde av torvinstruktörer skall bränslekommissionen utöva kontroll
över förberedelsearbetenas fortgång. Föreskrift avses skola kunna lämnas
om skyldighet för bidragstagaren att anlita arbetskraft, som hänvisas till
företaget av statens arbetsmarknadskommission.
Beträffande arten av de förberedande arbeten, för vilka statsbidrag skulle
lämnas, inhämtas av propositionen bland annat:
De förberedelsearbeten, som erfordras för att göra en mosse lämplig för
torvdrift i större skala, böra om möjligt vidtagas under året före det, varunder
driften är avsedd att påbörjas. Omfattningen och beskaffenheten av
sådana förberedelsearbeten äro självfallet högst växlande, beroende på olika
mossars läge och karaktär. I första hand undersökes mossen i avseende å
torvkvalitet samt belägenhet i förhållande till omgivande terräng och till
framkomlig väg eller järnväg för produkternas utforsling, varjämte uppskattningar
göras om kostnader för avdikningar m. m. Befinnas förutsättningarna
för torvtäkt goda, verkställes avdikning av mossen genom grävning
av huvuddiken och avloppskanal, i vilka särskilt upptagna s. k. torvid
ltdiken utmynna. Utmed de blivande arbetslinjerna anordnas torkfält, vanligtvis
helt å mossens yta, för utläggning av den beredda råvaran. IordningstiiIlandet
av torkfälten förutsätter att mossens yta befrias från all besvärande
växtlighet och planeras, varjämte möjligheter måste skapas för
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
5
fritt tillträde för sol och vind. Slutligen böra även erforderliga vägar och
spåranläggningar bringas till utförande.
Föredragande statsrådet har framhållit bland annat, att statsbidrag borde
kunna komma i fråga icke allenast för maskintorvtillverkning utan, där särskilda
skäl förelåge, även för annan torvtillverkning. Vid fastställande av
närmare bestämmelser och villkor för ifrågavarande statsbidragsverksamhet
borde erforderlig hänsyn tagas till gällande bestämmelser för torvlån från
industrilånefonden.
4. Reservationsanslag å 9 000 000 kronor till Industrilånefonden.
Detta anslag är avsett för lån åt enskilda företagare till bidrag till anskaffande
av maskintorvanläggningar.
Bränslekommissionen hade föreslagit anvisande av ett anslag å 9 000 000
kronor till statlig anskaffning av maskinutrustning och annan materiel för
maskintorvtillverkning för utlåning till enskilda torvfabrikanter.
Föredragande statsrådet har emellertid för sin del förordat, att anskaffandet
av materielen skulle ankomma på den enskilde företagaren, vilken dock
därvid borde beredas möjlighet att erhålla lån på förmånliga villkor. Härjämte
skulle staten genom avtal trygga avsättningen av den producerade
torven för viss tid framåt. Statsrådet har till stöd för dessa förslag anfört
huvudsakligen följande:
Mot ett genomförande av bränslekommissionens förslag att anvisa
9 000 000 kronor för anskaffande genom statens försorg av maskinutrustning
för torvfabrikation å torvmossar i enskild ägo hyste statsrådet stora betänkligheter.
Den föreslagna anordningen innebure, att staten skulle själv anskaffa
och tillhandahålla den enskilde torvmosseägaren maskintorvverk för
användning å dennes mossar. Frånsett den olägenhet som ur statens synpunkt
vore förenad med den föreslagna anordningen och som bland annat
bestode däri, att de statliga torvverkens skötsel och underhåll under användningstiden
icke kunde effektivt övervakas och risk alltså förelåge för förluster
å verken på grund av bristande tillsyn, syntes förslaget, därest det genomfördes,
otvivelaktigt komma att medföra, att enskilda strävanden att anskaffa
maskiner för torvbrytning komme att upphöra. Det torde emellertid
icke vara lyckligt att helt förlita sig å det allmännas åtgärder, då det gällde
en fråga, där det enskilda intresset torde kunna taga värdefulla initiativ. Vidare
syntes man ej böra bortse från att ett upplåtande av torvmaskiner åt
vissa torvmosseägare kunde komma att innebära en orättvisa mot andra
mossinnehavare, vilka redan anskaffat maskinutrustning. Än vidare torde
beaktas, att kostnaden för maskinanskaffningen i allmänhet icke torde uppgå
till mer än omkring 50 procent av de sammanlagda anläggningskostnaderna,
varför en betydande del av sistnämnda kostnader komme att falla på den
enskilde mossägaren. Även örn det statliga ingripandet i och för sig utgjorde
en borgen för att det önskade antalet torvverk komme till utförande, syntes
detta därför, på grund av ovissheten örn den enskildes vilja att för egen del
göra erforderliga insatser, icke innebära någon garanti för att maskinerna
verkligen komme lill användning å mossarna.
(j
Statsutskottets utlåtande Nr ISO.
De här antydda olägenheterna med den av bränslekommissionen föreslagna
anordningen syntes böra föranleda övervägande av andra utvägar för
ernående av en maskinell tillverkning av torv i väsentligt utökad skala. Då
en sådan utökning otvivelaktigt innebure stora ekonomiska risker för de enskilda
företagarna, kunde det dock ej förväntas att produktionsökningen
komme till stånd i avsedd omfattning, såvida ej staten i viss omfattning övertoge
riskerna. Överflyttning å .staten av de med en utvidgning av torvupptagningen
förenade riskerna syntes emellertid lämpligast kunna ske genom
att avtal träffades med de enskilda företagare, vilka avsåge att anskaffa nya
maskintorvverk, av innebörd att avsättning tryggades till visst pris för den
utökade torvproduktionen under en tid framåt. Priset syntes därvid böra så
bestämmas, att det beredde täckning för ett belopp motsvarande skälig avskrivning
under avtalstiden av kostnaderna för anskaffning av torvverk.
Avvägningen av priset borde grunda sig å vederhäftiga genomsnittskalkyler
rörande produktionskostnaderna, varvid möjlighet dock borde föreligga att
i särskilda fall göra avvikelser. Vid prisbestämningen borde hänsyn tagas
till de eftergifter i fråga örn krigskonjunkturskatt som kunde komma att
lämnas företagen, örn bemyndigande lämnades bränslekommissionen att enligt
av Kungl. Majit fastställda grunder ingå dylika avtal, syntes en fullt lika
kraftig stimulans kunna beredas torvtillverkarna som enligt kommissionens
förslag.
I praktiken torde detta förfarande komma att medföra att åt staten komme
att hembjudas stora partier torv, vilka genom statens försorg skulle placeras
å marknaden. Så länge nuvarande svårigheter för bränsleförsörjningen kvarstode,
syntes avsättning av den ökade torvproduktionen kunna ske utan olägenheter,
främst till industrier och andra större förbrukare. I den mån åter
normala förhållanden inträdde å bränslemarknaden och avsättning av torvproduktionen
mötte svårigheter, kunde staten bli tvungen att till fullgörande
av de ingångna avtalen inlösa hembjudna torvpartier, varvid medel
måste finnas tillgängliga för partiernas inlösen. Något behov av medel för
detta ändamål syntes icke bliva aktuellt förrän tidigast under budgetåret
1942/43. Frågan örn anvisande av medel härför torde således tills vidare
kunna skjutas åt sidan.
Med hänsyn till angelägenheten av att erforderliga åtgärder för den ökade
torvbrytningen snabbt bleve genomförda vore det synnerligen önskvärt, att
bränslekommissionen snarast möjligt sökte träffa avtal som nyss nämnts
med intresserade torvmosseägare, så att överblick erhölles över antalet torvverk,
som behövde nyanskaffas. Genom en samlad beställning av ett stort antal
torvverk torde, i motsats till örn beställningar gjordes successivt, en serietillverkning
kunna upptagas, varigenom produktionskostnaderna kunde nedbringas
och snabbare leverans erhållas.
Den nu ifrågasatta anordningen torde böra kompletteras med åtgärder i
syfte att bereda de enskilda företagarna vidgade möjligheter att erhålla lån
av statsmedel för utförande av erforderliga anläggningar. Storleken av detta
medelsbehov syntes kunna uppskattas till det av bränslekommissionen för
anskaffning av torvmaskiner angivna beloppet av 9 000 000 kronor. De avsedda
medlen skulle antingen bilda en särskild fond för detta speciella ändamål
eller också tillföras någon redan befintlig fond, närmast då industrilånefonden,
från vilken redan nu torvlån beviljades. Att bilda en ny fond med
uppgifter, som i väsentliga delar skulle sammanfalla med dem, som ankomme
å den redan befintliga industrilånefonden, syntes innebära en dua
-
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
7
lism, som kunde framkalla olägenheter vid handläggningen av uppkommande
lånefrågor, i synnerhet örn det skulle anses erforderligt att fastställa
olika villkor för lån från den ena eller den andra fonden. Det lämpligaste
tillvägagångssättet torde därför vara att industrilånefonden tillfördes ökade
medel, vilka helt avsåges för lån åt torvnäringen.
Följden härav skulle givetvis bliva, att de nu gällande bestämmelserna
för torvlån måste tillämpas generellt för lån med syfte att underlätta maskinanskaffning
för torvbrytning. Det kunde emellertid ifrågasättas, huruvida
dessa bestämmelser med nuvarande innebörd kunde anses giva Kungl.
Majit tillräcklig rörelsefrihet vid fastställandet av villkor för torvlån av det
slag, varom här kunde bliva fråga. Såsom förut framhållits måste villkoren
för statsunderstöd vara mycket gynnsamma, för mossägaren, därest statsåtgärderna
verkligen skulle bidraga till det avsedda syftet. Föreskrifterna om
beviljade låns maximibelopp syntes icke medgiva nödig rörelsefrihet för
Kungl. Majit. Det syntes därför erforderligt, att Kungl. Majit erhölle befogenhet,
att, därest så skulle befinnas påkallat i särskilda fall, göra avsteg
från de allmänna bestämmelserna om torvlån i här berörda avseende. Avsikten
vore därvid, att maximigränsen för statslånet i intet fall skulle överstiga
80 procent av anläggningskostnaden. Kungl. Maj :ts befogenhet i här angivna
hänseende syntes åtminstone tills vidare kunna inskränkas att avse lån, som
beviljades åren 1941 och 1942.
5. Fråga om anvisande av medel såsom bidrag till anläggningar för torv
kolning
m. m.
Bränslekommissionen har även berört frågan om kolugnsanläggningar
för tillverkning av torvkol och torvtjära.
De genom kommissionen bedrivna undersökningarna beträffande torvkolens
duglighet som gengasbränsle vore ännu icke avslutade men syntes löftesrika.
Samtidigt påginge på andra håll inom landet försök att vid framställning
av torvkol i ugn såsom biprodukt utvinna en tjära, som kunde användas
såsom motorbränsle. Ingenstädes bedreves emellertid dessa försök i
fullstor skala.
Enligt kommissionens mening vore det synnerligen angeläget, att nämnda
försök fullföljdes i större skala, icke minst därför att torvtjäran, örn den
kunde användas såsom motorbränsle, borde bliva av betydelse för möjligheterna
att under rådande förhållanden tillverka fabrikstorv inom landet.
Kommissionen hade på grund därav i ärendet samrått med Aktiebolaget
Svensk Torvförädling om fortsatta undersökningar i syfte att utröna möjligheterna
både för att utvinna tjära vid torvkolning och för att använda den
utvunna tjäran såsom motorbränsle. Kommissionen ansåge för sin del, att
undersökningarna lämpligen borde omhändertagas av bolaget, som förklarat
sig efter fortsatt utredning ämna till Kungl. Majit ingå med framställning i
ärendet.
Ehuru det sålunda för närvarande icke vore möjligt att bedöma, huruvida
torvkol och torvtjära kunde under innevarande år i större omfattning framställas
inom landet eller enligt vilken metod sådan produktion lämpligast
borde ske, bolle bränslekommissionen likväl för sannolikt, att det inom en
förhållandevis kori tidrymd .skulle bliva möjligt att finna en rationell tillverkningsmetod
för ifrågavarande produkter, vilken med hänsyn lill pro
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
Utskottet.
dukternas stora betydelse för bränsleförsörjningen i sådant fall fortast möjligt
borde föranleda till upptagande av drift i stor skala.
I öredragande statsrådet har för egen del anfört.
Ben föreliggande utredningen syntes icke giva tillräckliga hållpunkter för
eU bedömande av förevarande fråga. En icke obetydlig försöksverksamhet
påginge inom detta område. Enligt vad statsrådet inhämtat hade denna försöksverksamhet,
såvitt bränslekommissionen anginge, avsett undersökning
av torvkolens användbarhet såsom gengasbränsle samt konstruktion av kolugnar
för kolning av torv. Det hade därvid visat sig att av maskintorv utvunnet
torvkol kunde bli ett fullt användbart gengasbränsle under vissa förutsättningar.
Ugnar av kommissionens konstruktion vore under uppförande.
Genom försorg av Aktiebolaget Svensk Torvförädling undersöktes möjligheterna
att utvinna tjära och andra biprodukter vid torvkolning. Undersökningarna
syntes hittills ha haft ett gynnsamt förlopp.
Det vöre givet att det i nuvarande läge vore ett statsintresse att medverka
till en ökad produktion av olika slags ersättningsbränslen. En dylik medverkan
från statens sida torde emellertid icke böra komma till stånd, förrän
påtagliga resultat av de olika försöken förelåge. Resultaten av den pågående
försöksverksamheten syntes emellertid ännu icke kunna överblickas, och därmed
följde även att någon säker kunskap om produktionsvillkoren ej kunnat
vinnas. Emellertid syntes det icke osannolikt, att försöksverksamheten inom
en nära framtid kröntes med framgång. Under dylik förutsättning torde
Kungl. Majit äga att med användande av tillgängliga fullmakter träffa erforderliga
anstalter för en statlig medverkan till främjande av framställning av
torvkol och torvtjära och andra biprodukter från torvkolning.
I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet det i hög grad ange
läget
att en kraftig utökning av torvproduktionen nästa år kommer till stånd.
Den produktionsstegring, som enligt av bränslekommissionen uppgjorda pla
ner
erfordras för ernående av en sammanlagd produktion av fabriksfolk
under år 1942 å 1 000 000 ton, torde såsom statsrådet framhållit icke kunna
genomföras utan att långt gående statliga åtgärder vidtagas för att främja
en ökad torvframställning. Utskottet är ense med statsrådet örn nödvändigheten
av statens medverkan för uppnående av nämnda syfte och om önskvärdheten
av att den av kommissionen angivna torvmängden utvinnes under
nästa år.
Emot Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande dels å tilläggsstat II för budgetåret
1940/41 av 35 000 kronor till Upplysnings- och instruktionsverksamhet
på torvområdet, dels för budgetåret 1941/42 av ej mindre 2 500 000 kronor
till Anskaffande av maskinutrustning för torvtäkt å statliga torvmossar, än
även 1 500 000 kronor till Förberedande arbeten å torvmossar i enskild ägo
har utskottet icke funnit anledning till erinran. Vad föredragande statsrådet
i förevarande sammanhang anfört har icke heller föranlett någon invändning
från utskottets sida.
Utskottet delar föredragande statsrådets betänkligheter mot bränslekommissionens
förslag om anvisande avI * * * * * 7 9 000 000 kronor för anskaffande genom
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
9
statens försorg av maskinutrustning för torvfabrikation å torvmossar i enskild
ägo och anser de av statsrådet anvisade utvägarna för ernående av en
utökad maskinell tillverkning av torv vara att förorda. Utskottet tillstyrker
sålunda att medgivande lämnas Kungl. Maj:t att bemyndiga bränslekommissionen
eller annan statlig myndighet att, efter de av statsrådet närmare
angivna riktlinjerna, med enskilda torvtillverkare träffa avtal av innebörd,
att avsättning tryggas till visst pris för den utökade torvproduktionen under
en tid framåt. Likaså tillstyrker utskottet statsrådets förslag att i industrilånefonden
investeras ett kapitalbelopp av 9 000 000 kronor, i syfte att bereda
enskilda företagare vidgade möjligheter att erhålla lån av statsmedel
för utförande av erforderliga anläggningar. Med hänsyn till vad föredragande
statsrådet i ämnet anfört anser utskottet sig jämväl böra biträda förslaget
örn att bemyndigande lämnas Kungl. Majit att vid beviljande under
åren 1941 och 1942 av torvlån från industrilånefonden i särskilda fall medgiva
undantag från gällande lånebestämmelser. Såsom statsrådet framhållit
vöre avsikten därvid, att maximigränsen för dylika lån i intet fall skulle
överstiga 80 procent av anläggningskostnaden.
Vad slutligen beträffar anvisande av medel såsom bidrag till anläggningar
för tillverkning av torvkol och torvtjära delar utskottet föredragande statsrådets
uppfattning, att medverkan från statens sida till en ökad produktion
av olika slag av ersättningsbränslen icke synes böra komma till stånd, förrän
påtagliga resultat av pågående försöksverksamhet föreligga. Resultaten av
försöksverksamheten synas ännu icke kunna överblickas. Därest denna verksamhet
emellertid skulle krönas med framgång, torde — framhåller statsrådet
— Kungl. Majit äga att med användande av tillgängliga fullmakter
träffa erforderliga anstalter för statlig medverkan till främjande av framställning
av torvkol och torvtjära samt andra biprodukter från torvkolning.
Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit med största uppmärksamhet följer
utvecklingen på förevarande område.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må,
a) anvisa till Upplysnings- och instruktionsverksamhet på
torvområdet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1940/41 under elfte huvudtiteln ett reservationsanslag av
35 000 kronor,
b) anvisa till Anskaffande av maskinutrustning för torvtäkt
å statliga torvmossar för budgetåret 1941/42 under elfte
huvudtiteln ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor,
c) anvisa till Förberedande arbeten ä torvmossar i enskild
ägo för budgetåret 1941/42 under elfte huvudtiteln ett
reservationsanslag av 1 500 000 kronor,
d) anvisa till Industrilånefonden för budgetåret 1941/42
10
Statsutskottets utlåtande Nr 189.
såsom kapitalinvestering i statens utlåningsfonder ett reservationsanslag
av 9 000 000 kronor,
e) bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
över folkhushållningsärenden för den 9 maj
1941 anförts vid beviljande under 1941 och 1942 av torvlån
från industrilånefonden i särskilda fall medgiva undantag
från gällande lånebestämmelser,
f) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga statens bränslekommission
eller annan myndighet att med torvtillverkare
träffa avtal angående avsättning för torvproduktionen av den
innebörd som i nämnda statsrådsprotokoll angivits.
Stockholm den 17 juni 1941.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Asplund,
Per Gustafsson, Pauli, Bernhard Nilsson, Bergman, T orsten Ström, Heiding,
Andrén, Bäcklund och Berntson; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Eriksson i
Stockholm, Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Persson i Falla,
Mårtensson, Viklund, Lindholm, Hansson i Rubbestad och Eriksson i Frägsta.