Statsutskottets utlåtande nr 135.
1
Nr 135.
Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1943 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis ''proposition angående
anslag för budgetåret 1943/44 till August Abrahamsons
stiftelse för slöjdlärarutbildning.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln, punkten
148, föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1943/44 till Bidrag till
August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning ett anslag av 5,000
kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 215, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 16 april
1943, föreslagit riksdagen att dels såsom Bidrag till August Abrahamsons stiftelse
för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av
8,500 kronor, dels ock till Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning
för vissa ombyggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1943/44
å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag
av 90,000 kronor.
Inledning.
August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning är grundad på ett
av grosshandlaren August Abrahamson den 7 april 1891 upprättat testamente
med därtill sedermera gjorda tillägg, enligt vilket testamente Abrahamson
för att betrygga fortvaron av det av honom på hans egendom Nääs i Skallsjö
socken i Västergötland inrättade slöjdlärarseminariet förordnade, att seminariet
skulle under namn av »August Abrahamsons stiftelse» i all framtid
på nämnda egendom uppehållas. Stiftelsen skulle »hava till ändamål att genom
fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan ägnat sig åt undervisning,
verka för uppfostran i allmänhet och särskilt för användandet
därvid av den pedagogiska slöjden». Av testators kvarlåtenskap skulle till
stiftelsen med äganderätt överlämnas dels säterierna Stora och Lilla Nääs,
vartdera tre mantal, frälsehemmanet Åstebo, ett halvt mantal, ävensom åt
Bihang
till riksdagens protokoll 19b3. 6 sami. Nr 135—137.
1
•2
Statsutskottets utlåtande nr I.Jö.
skilliga andra i testamentet uppräknade fastigheter, frälseräntor och lösören,
dels ock kontanta medel till ett belopp av 380,000 kronor. Stiftelsen jämte
alla dess tillgångar skulle överlämnas till svenska staten att lyda under
Kungl. Maj:t i det departement, som handhade undervisningen i allmänhet.
Kungl. Majit skulle utöva högsta beslutanderätt i allt vad stiftelsen
anginge.
Av testamentsbestämmelserna återgives i propositionen bland annat följande.
Av de till stiftelsen donerade medlen, 380,000 kronor, skulle bildas två
fonder, den ena, underhållsj onden, om 355,000 kronor, och den andra, utvxdgningsf
onden, om 25,000 kronor, vilka fonder aldrig skulle få till kapitalet
minskas. Räntan på underhållsfonden skulle användas till avlöning åt läroanstaltens
föreståndare, lärare och lärarinnor jämte andra hos stiftelsen anställda
personer samt till bestridande av övriga för läroanstaltens uppehållande
nödiga kostnader. Räntan på utvidgningsfonden skulle, sedan den genom
ränta på ränta uppgått till minst 10,000 kronor, vid behov användas
till läroanstaltens utvidgning och förbättring.
Säterierna Stora och Lilla Nääs samt frälsehemmanet Åstebo skulle aldrig
få vare sig intecknas eller avhändas stiftelsen. De på dessa tre egendomar
varande yttre och inre inventarier med undantag av dem, som ej vore till det
med dem åsyftade ändamålet användbara, skulle ej heller få avhändas stiftelsen
utan skulle underhållas samt, där så bleve nödigt, ersättas med nya.
Av den köpeskilling, som inflöte vid möjligen skeende försäljning av stiftelsens
övriga fastigheter med därå befintliga inventarier, skulle bildas en
särskild fond under namn av dispositionsfonden. Avkastningen av fastigheterna
och räntan på dispositionsfonden skulle i främsta rummet användas
till underhåll i fullgott skick av de till egendomen Nääs och Åstebo hörande
byggnader, park, trädgård och inventarier ävensom till skötsel och vård av
berörda fasta och lösa egendom. Den behållning, som därefter och sedan
nödiga utgifter för de andra fastigheterna jämte deras inventarier blivit täckta,
kunde komma att på avkastningen och räntan uppstå, skulle disponeras
på enahanda sätt, som räntan på underhållsfonden.
Stiftelsen och alla dess tillgångar med undantag av fonderna skulle ställas
under förvaltning av en utav tre eller fem personer bestående samt för högst
tre år i sänder utsedd styrelse jämte en under styrelsen lydande på sex månaders
uppsägning tillsatt föreståndare. Den senare, som skulle avgiftsfritt
bo på stället, skulle ha närmaste vården och ledningen av läroanstalten och
stiftelsens övriga angelägenheter i överensstämmelse med de föreskrifter, som
av styrelsen eller eljest behörigen meddelades. Till föreståndare skulle icke
få utses andra personer än de, som ådagalagt framstående duglighet och
skicklighet i sådan verksamhet, som krävdes i och för uppnåendet av stiftelsens
ändamål samt jämväl i andra hänseenden vore till sysslan lämpliga.
Sedan Abrahamson år 1898 avlidit, förordnade Kungl. Majit genom beslut
den 28 april 1899, att ifrågavarande stiftelse med dess tillgångar skulle
av svenska staten emottagas på de i donationsurkunden stadgade villkoren;
och bestämde Kungl. Majit tillika, att de för fondbildning avsedda kontanta
donationsmedlen skulle överlämnas till statskontoret för att därstädes förvaltas.
Statsutskottets utlåtande nr ISö.
3
Stiftelsen åtnjuter sedan budgetåret 1941/42 ett årligt anslag, för närvarande
5,000 kronor. Då riksdagen år 1941 anvisade anslag för ändamålet, uttalade
riksdagen, att med den betydelse slöjdundervisningen numera intoge i
vårt skolväsen det syntes i hög grad angeläget, att ifrågavarande stiftelse, som
utgjorde vår enda utbildningsanstalt för lärare i manlig slöjd, utrustades med
ekonomiska förutsättningar för att fylla sin betydelsefulla uppgift. Riksdagen
ville därför för sin del understryka vikten av, att en av departementschefen i
utsikt ställd utredning snarast möjligt komme till stånd.
Sedan departementschefen tillkallat två sakkunniga, ha dessa den 3 februari
1943 till Kungl. Majit inkommit med utredning och förslag i ämnet. Av utredningen
inhämtas bland annat följande.
Stiftelsens hittillsvarande verksamhet.
Stiftelsens verksamhetsgrenar utgöras av läroanstalten, stiftelsens lantbruk
och skogsdrift samt av stiftelsen bedriven fabriksrörelse.
Läroanstaltens verksamhet inskränker sig till att omfatta sommarkurser
i manlig och kvinnlig slöjd samt i vissa andra ämnen. Kurserna fördela sig
på två perioder, nämligen en försommar- och en eftersommarperiod, vardera
på 5 å 6 veckor.
Enligt testamentsbestämmelserna har läroanstalten att vara icke en utbildningsanstalt
för lärare utan ett institut för fortbildning av redan utbildade
lärare. Anstalten har emellertid i allt större utsträckning kommit
att inrikta sin verksamhet på lärarutbildning. I den mån denna haft till
syfte att göra folkskollärare mer skickade att undervisa i slöjd vid folkeller
fortsättningsskola, har verksamheten helt fallit inom testamentsföreskriftemas
ram. En allt större del av kursdeltagarna har emellertid med
tiden kommit att utgöras av personer, som tidigare icke ägnat sig åt läraryrket.
Åt dessa ger kursverksamheten en utbildning, som väl synes stå i
överensstämmelse med läroanstaltens traditioner men som icke synes ha
varit avsedd av donator.
Av testamentsbestämmelserna framgår vidare, att stiftelsens främsta uppgift
är att anordna kurser i slöjd. Såsom stiftelsens historia utvisar, har härmed
avsetts kurser i manlig slöjd. Att slöjdlärarutbildningen kommit att
bli en betydelsefull uppgift för läroanstalten är naturligt med hänsyn därtill
att någon annan möjlighet att erhålla sådan utbildning icke förefunnits med
undantag av den, som meddelas vid folkskoleseminarierna. Den vid dessa
seminarier meddelade undervisningen — den enda av staten bekostade
lärarutbildningen i manlig slöjd — avser att göra seminarieeleverna skickade
att meddela ilen undervisning i slöjd, som förekommer i folkskolan. För att
bibringa folkskolläraren den fortsatta utbildning, som är erforderlig för ett
handhavande av slöjdundervisningen i fortsättningsskolan, har från statens
sida så gott som intet åtgjorts. Enahanda hava förhållandena varit i vad
det gäller utbildning av såväl de yrkesmän — snickare m. fl. — som önska
erhålla den pedagogiska skolning de behöva för att kunna handhava undervisningen
i slöjd i fortsättningsskolan, som ock de fack Lärare i slöjd, vilka
meddela undervisning i folk- och fortsättningsskolor, liiroverk och därmed
jämförliga skolformer. De flesta slöjdlärarna i de yrkesbestämda fortsätt
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 135.
ningsskolorna utgöras av yrkesmän, som förskaffat sig viss pedagogisk skolning
vid läroanstalten på Nääs. Jämväl de slöjdlärare, som meddela undervisning
vid läroverk m. fl. högre skolformer, ha hitintills erhållit sin egentliga
utbildning vid nämnda läroanstalt.
Beträffande rekryteringen av läroanstaltens fortbildningskurser lia de sakkunniga
fastställt, att antalet i kurserna deltagande lärare under de senaste
tjugu åren utgjort omkring hälften av hela deltagarantalet samt att antalet
folkskollärare utgjort omkring fjärdedelen av deltagarantalet. Efter att
hava dryftat orsakerna till den förhållandevis ringa anslutningen till kurserna
från folkskollärarnas sida, ha de sakkunniga såsom den mest sannolika
anledning till detta förhållande framhållit de relativt stora kostnader,
som kursdeltagarna få vidkännas. Tidigare plägade även, fortsätta de sakkunniga,
landsting och kommuner anslå medel till stipendier åt lärare, som
bevistade kurserna. Numera förekommer endast i undantagsfall, att sådana
stipendier tilldelas lärare. Det är synnerligen önskvärt, att utvecklingen
länkas i den riktningen, att folkskollärare i större utsträckning än vad nu
är fallet besöka kurserna. En utväg synes därvid vara, att stipendier ställas
till kursdeltagarnas förfogande.
Föreståndarens löneförmåner utgöra enligt de sakkunniga följande:
Kontant lön..................................kronor 13,240
Fri bostad med bränsle.......................... » 2,400
Skjutsar...................................... » 1,000
Uppassning, huggning och inbärning av bränsle....... » 960
Skötsel av trädgården........................... » 410
Potatis 10 hl å 8 kr............................. » 80
Telefon, telegram och resor (biljetter)............... » 180
Fri belysning.................................. » 150
Summa kronor 18,420.
I fråga örn lärarnas avlöningsförmåner ha de sakkunniga upplyst, att till
lärare utgår ett med hänsyn till den föregående anställningstidens längd avpassat
arvode av 400, 350 eller 300 kronor. Överlärare åtnjuter ett arvode
av 500 kronor. Samtliga lärare åtnjuta fritt vivre.
Lantbruket och skogsdriften. Stiftelsens jordegendomar omfatta tillhopa
omkring 1,516 har, varav omkring 115 har tillhöra det egna lantbruket och
omkring 122 har utarrenderade hemman och torp. Jordegendomarna skötas
av en förvaltare, som har sin bostad i en av slottets flygelbyggnader. Till lantbruket
höra ekonomibyggnader av olika slag. En handelsträdgård är utarrenderad.
Skog och utmarker omfatta tillhopa 1,217 har, varav omkring 900 har
räknas som produktiv skogsmark. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 september
1901 har stiftelsens skog ställts under vård och förvaltning av skogsstaten,
för vilket ändamål det åligger domänstyrelsen att låta upprätta
skogshushållningsplan för egendomen.
För egendomen är fastställt ett taxeringsvärde av 546,800 kronor.
Det ekonomiska resultatet av lantbruksdriften har, yttra de sakkunniga i
anslutning härtill, under ett flertal år varit ytterst otillfredsställande. Enligt
vad de sakkunniga beräkna har den genomsnittliga förlusten på lantbruksdriften
under räkenskapsåren 1938/42 utgjort omkring 10,100 kronor. I fortsätt
-
Statsutskottets utlåtande nr 135.
ö
ningen belysa de sakkunniga, huru en förbättring av driftsresultatet skulle
kunna åstadkommas, och anföra härutinnan bland annat.
Till belysande av det ekonomiska resultatet av skogsdriften under räkenskapsåren
1938/42 ha de sakkunniga gjort följande sammanställning.
1938— 39 vinst.................... kronor 9,867:57
1939— 40 » » 17,973:60
1940— 41 » » 21,658:10
1941— 42 » » 29,044:62.
Enligt vad de sakkunniga inhämtat från domänstyrelsen, under vars överinseende
skogsdriften skötes, beräknas den årliga nettointäkten av skogsdriften
under de närmast följande tio åren icke komma att understiga 25,000
kronor.
Stiftelsens fabriksrörelse, Nääs verktyg och skolmöbler, har uppstått genom
sammanslagning av två tidigare drivna fabriksföretag. Numera tillverkas
i rörelsen huvudsakligen hyvelbänkar, hyvlar och andra slöjdverktyg.
Ledningen handhaves av lantbruksförvaltare^ Fabriken är inrymd i en
äldre byggnad, som tidigare använts som skolhus. Drivkraften erhålles från
ett vattenfall med en fallhöjd av 15% meter.
De sakkunniga framhålla, att fabnksrörelsen på sin tid igångsatts för att
tillfredsställa anstaltens behov av slöjdverktyg, hyvelbänkar m. m. Dessa
förnödenheter stå numera att få till godtagbara priser på andra håll i landet.
Emellertid verkställes vid fabriken alltjämt viss förarbetning av slöjdvirket
för anstaltens slöjdkurser.
Fabriksrörelsens ekonomiska resultat är, fortsätta de sakkunniga, icke tillfredsställande.
Enligt vinst- och förlusträkningen har driftsresultatet under
räkenskapsåren 1938/42 varit följande.
1938— 39 förlust
1939— 40 »
1940— 41
1941— 42 »
kronor 1,414:12
» 1,518:82
» 1,485:75
» 3,667:55.
De sakkunnigas förslag.
Läroanstalten.
Beträffande läroanstaltens framtida verksamhet anföra de sakkunniga
bland annat.
Den Abrahamsonska stiftelsen förfogar icke över de medel, som erfordras
för ett omhiinderhavande av fullständig utbildning av de slöjdlärare, vårt
land behöver, och den är ej heller avsedd för sådant ändamål. Stiftelsen kan
emellertid — i full överensstämmelse med donationsvillkoren — ombesörja
lärares fortbildning i ämnet och eventuellt även anordna de kortare kurser,
som kunna visa sig vara tillräckliga för meddelande av viss begränsad lärarkompetens.
Den tid, som vid statens folkskoleseminarier anslagits Lill undervisning i
manlig slöjd, synes vara alltför knappt tillmätt för att eleverna därunder
skulle kunna bibringas någon större teknisk färdighet. Det torde därför vara
till stor fördel för slöjdundervisningen i folkskolan, att lärarna efter avlagd
examen förskaffa sig ytterligare kunskaper och teknisk färdighet i slöjd. Här
-
fi
Statsutskottets utlåtande nr Ida.
av följer även önskvärdheten av att möjligheter till fortbildning i
slöjd alltjämt stå öppna för folkskollärarna. Att denna fortbildning liksom
hittills förlägges till Nääs slöjdlärarseminarium synes naturligt liksom även
att kostnaderna för fortbildningen bestridas av stiftelsen.
Även om staten inom en icke alltför avlägsen framtid skulle komma att
anordna en regelbunden och av författning reglerad slöjdlärarutbildning synes
det dock lämpligt, att en viss utbildning av slöjdlärare för
forts ii ttningsskolan även i framtiden förlägges till läroanstalten.
Då emellertid uppgiften att utbilda dessa lärare icke kan anses åligga stiftelsen
jämlikt testamentsbestiimmelserna, synas kostnaderna härför böra gäldas avstatsverket.
Utbildningen av slöjdlärare för läroverk m. fl.
högre skolformer bör i framtiden icke förläggas till läroanstalten.
Rörande denna utbildningsverksamhet föreligger ett av 1936 års yrkesskolsakkunniga
framlagt förslag av innebörd, att verksamheten i fråga skall övertagas
av staten. Yrkesskolsakkunnigas förslag avser upprättandet av ett till
en konstfackskola anknutet statligt slöjdlärarseminarium.
Utbildningen av facklärare i slöjd bör, fortsätta de sakkunniga,
övertagas av det statliga slöjdlärarseminariet. På grund härav bör
enligt de sakkunnigas mening det av yrkesskolsakkunniga framlagda förslaget
om upprättande av ett dylikt seminarium snarast tagas under övervägande.
Under den tid, som måste förflyta innan ett statsseminarium kan komma att
upprättas, bör dock läroanstalten tillåtas ombesörja erforderlig facklärarutbildning.
Enär emellertid ej heller denna verksamhet åligger stiftelsen enligt
testamentets bestämmelser böra utgifterna härför bestridas av statsmedel.
Önskvärt är att jämväl i fortsättningen vid läroanstalten anordnas fortbildningskurser
i andra övningsämnen än manlig slöjd. Även kurser i teoretiska
ämnen, vilka äga särskild aktualitet ur undervisningssynpunkt, böra
kunna anordnas.
Slutligen bör framhållas, att hinder icke bör möta för andra organisationer
att, örn så befinnes möjligt, anordna kurser på Nääs. Överhuvudtaget bör ledningen
för stiftelsen låta sig angeläget vara att söka samarbete med andra
organisationer, framför allt lärarorganisationerna.
De sakkunniga framhålla, att det med hänsyn till läroanstaltens betryckta
ekonomiska läge vore önskvärt, att läroanstaltens drift underginge en rationalisering.
De förorda i sådant hänseende en nedskärning av utgifterna för verksamheten
samt åtgärder i övrigt för förbättrande av stiftelsens ekonomi. De
sakkunniga anföra följande.
De nedskärningar i anstaltens driftskostnader, som därvid kunna vidtagas,
hänföra sig i främsta rummet till kostnaderna för personalen. Sålunda bör en
lämpligare avvägning av föreståndarens avlöningsförmåner kunna ske. Enligt
de sakkunnigas mening framstår det såsom orimligt, att stiftelsen även efter
den nuvarande föreståndarens avgång skulle uppehålla en föreståndartjänst
med de avlöningsförmåner, som för närvarande utgå. Så länge läroanstaltens
verksamhet är koncentrerad till omkring tre månader av året, kan densamma
icke anses erfordra en föreståndare med helårsanställning. Under hänvisning
till det anförda föreslå de sakkunniga, att föreståndaren, så länge anstaltens
verksamhet är förlagd endast till sommarmånaderna, anställes blott för denna
tid. En föreståndare med anställning allenast under sommarmånaderna skulle
enligt de sakkunnigas mening bliva förhållandevis väl avlönad med ett arvode
av 5,000 kronor jämte fri bostad och eventuellt fri kost. Den besparing, läro
-
Statsutskottets utlåtande nr 185.
7
anstalten skulle göra genom en dylik reducering av föreståndarens avlöningsförmåner,
beräkna de sakkunniga till omkring 10,000 kronor.
De sakkunniga hava framhållit, att det måste anses otillfredsställande, att
ett utnyttjande av läroanstalten kan ske endast under en förhållandevis kort
tid av året (nu endast sommarkurser). En utvidgning av verksamheten anse
de sakkunniga kan åvägabringas antingen genom att fortbildningskurser av
enahanda slag som sommarkurserna anordnas jämväl under andra delar av
året eller också därigenom att till Nääs förlägges en folkhögskola av en ny och
självständig typ — en nordisk folkhögskola eller ett mera omfattande nordiskt
institut. De sakkunniga hemställa, att utredning verkställes beträffande
möjligheten av ett förläggande till Nääs av en läroanstalt av nu omförmält
slag.
De sakkunniga förorda även anvisande av medel för reparation av läroanstaltens
byggnader m. m. för ett belopp av 32,050 kronor i enlighet med
följande sammanställning:
Reparationer på läroanstaltens byggnader .. kronor 15,400
Nyanskaffning av inventarier för slöjdundervisningen
............................. » 4,000
Värme- och sanitetsinstallation i föreståndarens
bostad .......................... » 12,650 kronor 32,050
Slutligen föreslå de sakkunniga, att det årliga anslaget till läroanstalten höjes
till 8,500 kronor.
Lantbruket.
De sakkunniga ha uttalat, att de, trots möjligheten av att lantbruksdriftens
resultat skulle kunna avsevärt förbättras, ansett sig böra livligt tillstyrka,
att en utarrendering av lantbruket och i samband därmed en försäljning av
jordbruksinventariema med det snaraste kommer till stånd. Det synes de
sakkunniga dock riktigast, att av den genom de föreslagna åtgärderna å lantbruket
uppkommande vinsten årligen ett belopp av 5,000 kronor avsättes till
dispositionsfonden, intill dess densamma tillförts ett belopp, motsvarande
köpeskillingen för jordbruksinventariema jämte ränta å beloppet.
De sakkunniga förorda, att medel anvisas för iståndsättande av lantbruksbyggnaderna
i enlighet med följande sammanställning:
Ombyggnad av ladugård. Ny gödselbrunn . . kronor 56,000
Reparation av vissa ekonomibyggnader .... » 4,900
Värme- och sanitetsinstallation i förvaltarens
bostad ............................... » 2,450 kronor 63,350
Avgår: inkomster genom försäljning av jordbruksinventarier » 52,000
Återstår kronor 11,350
Tillkommer: ersättning åt förvaltaren för vissa av honom bekostade
installationer ............................... kronor 1,900
Summa kronor 13,250.
8
Statsutskottets utlåtande nr 135.
Fabriksrörelsen.
Denna bör enligt de sakkunnigas förslag nedläggas.
De sakkunnigas förslag bär i stort sett tillstyrkts av samtliga i ärendet
hörda myndigheter och organisationer. Stiftelsens styrelse har dock — utöver
de sakkunnigas förslag förordat, att 3,600 kronor anvisas för omändring
av en gymnastiksal till slöjdsal samt att 1,300 kronor anvisas för installation
av elektriskt ljus i elevbostäderna. Justitiekanslersämbetet har framhållit, att
inkomsterna för försäljning av jordbruksinventarierna syntes böra fonderas.
Departementschefen.
För egen del har departementschefen anfört i huvudsak följande.
August Abrahamson stiftelse har enligt testamentsföreskriftema till ändamål
»att^ genom fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan
ägnat sig åt undervisning, verka för uppfostran i allmänhet och särskilt
för användandet därvid av den pedagogiska slöjden». Stiftelsen har genom
sm mångåriga verksamhet såsom en fortbildningsanstalt för folksko•0^
lärare, särskilt inom skolslöjdens område, fyllt en uppgift, som varit
till stort gagn för landets undervisningsväsen. Under senare år har emellertid
dess betydelse såsom en folkskolans fortbildningsanstalt kommit att alltmera
träda tillbaka för andra uppgifter. Sålunda har stiftelsen kommit att
spela en icke obetydlig roll såsom ^bildningsanstalt för facklärare i slöjd,
en i och för sig viktig uppgift, som dock ligger vid sidan av donationens
syfte och som i sinom tid torde böra övertagas av ett statligt slöjdlärarsemin
ari unn Den djupaste orsaken till denna utveckling torde, såsom de sakkunnijga
papekat, vara de relativt höga kostnaderna för deltagande i kurserna.
250 ä 300 kronor per kurs, vilka i allt större utsträckning avhållit folk- och
småskolläraina från deltagande. Stiftelsens ledning kan sålunda icke lastas
för denna utveckling.
Jag instämmer för egen del i de sakkunnigas uttalande, att denna utveckling
icke är lycklig. Stiftelsen är mot ledningens önskan på väg att förlora
sm förankring inom folk- och småskollärarkåren. Det måste enligt min mening
betecknas såsom ett viktigt önskemål att genom verksamma åtgärder ånyo
göra stiftelsen till vad den en gång varit, nämligen en central fortbildningsanstalt
för folkskolans lärare med tyngdpunkt på den pedagogiska slöjdens
område. De sakkunniga peka på huvudsakligen två utvägar för att vinna
detta syfte, nämligen dels ett vidgat och fördjupat samarbete med vederbörande
lärarorganisationer, dels en sanering av stiftelsens ekonomi för att sätta
den i stånd att förbilliga sin kursverksamhet och erhålla medel till stipendier
samt därigenom göra kurserna lättare tillgängliga för folkskolans lärare. Båda
dessa vägar synas framkomliga. De i ärendet hörda lärarorganisationerna
liksom ock stiftelsens styrelse ha samtliga betygat sitt livliga intresse för saken
och ha enstämmigt förklarat sig beredvilliga till vidgat samarbete. Härmed
är en av förutsättningarna för handen för stiftelsens pånyttfödelse i donators
anda. Den andra förutsättningen, en ekonomisk sanering av stiftelsens ekonomi,
varom stiftelsens styrelse vid upprepade tillfällen gjort framställning
hos statsmakterna, kan däremot icke ske utan verksamt bidrag från statsmakternas
sida.
I ekonomiskt hänseende förorda de sakkunniga i första hand en avsevärd
Statsutskottets utlåtande nr ISO.
9
reducering av föreståndarens avlöningsförmåner och utarrendering av stiftelsens
lantbruk. I samband härmed ha de sakkunniga även förordat försäljning
av för jordbruksdriften avsedda inventarier. De vid försäljningen
inflytande köpeskillingsmedlen, av de sakkunniga beräknade till 52,000
kronor, ha föreslagits skola disponeras till bestridande av vissa utgifter
för iståndsättande av lantbrukets ekonomibyggnader. I likhet med de hörda
myndigheterna finner även jag vad de sakkunniga föreslagit till åstadkommande
av en begränsning av stiftelsens driftskostnader vara väl ägnat att
skapa förbättrade betingelser för stiftelsen att med anlitande av egna medel
fullfölja sin ursprungligen avsedda uppgift. Bland annat torde sålunda böra
ske en omreglering av föreståndartjönsten på sätt de sakkunniga förordat.
Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att meddela de närmare föreskrifter,
som kunna befinnas påkallade för att åvägabringa de ifrågasatta åtgärderna.
Jag biträder även de sakkunnigas förslag, att en försäljning av jordbruksinventarierna
bör komma till stånd. Med hänsyn till vad justitiekanslersämbetet
anfört böra dock de vid försäljningen inflytande köpeskillingsmedlen
tillföras dispositionsfonden.
Utredningen i ärendet synes mig utvisa, att de sakkunnigas byggnadsoch
anskaffningsprogram bör i huvudsak genomföras utan uppskov. Dock
synes den förordade värme- och sanitetsinstallationen i föreståndarens bostad
kunna anstå till ett senare tillfälle; härigenom minskas medelsbehovet med
12,650 kronor. I stället synes det mig önskvärt, att i enlighet med styrelsens
för stiftelsen förslag medel beräknas för omändring av en gymnastiksal till
slöjdsal (3,600 kronor) samt för installation av elektriskt ljus i elevbostädema
(1,300 kronor). Med hänsyn härtill beräknar jag medelsbehovet till i runt
tal 90,000 kronor. Då stiftelsen saknar möjlighet att av egna medel bestrida
dessa kostnader, får jag i anslutning till ett av statskontoret framställt förslag
i ämnet förorda, att stiftelsen för ändamålet erhåller ett räntefritt statens
amorteringslån av 90,000 kronor. För ändamålet torde för nästa budgetår
under fonden för låneunderstöd böra anvisas ett investeringsanslag av 90,000
kronor. Anslaget torde böra upptagas under rubriken Lån till August Abrahamsons
stiftelse för slöjdlärarutbildning för vissa ombyggnadsarbeten m. m.
Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser
angående lånevillkor, amorteringsplan m. m.
Departementschefen har även biträtt förslaget örn en höjning av det årliga
statsbidraget från nu 5,000 kronor till 8,500 kronor.
Vad beträffar det av de sakkunniga antydda förläggandet till Nääs av ett
nordiskt institut har departementschefen framhållit, att flera skäl talade emot
detta. .Sålunda vore elevbostäderna icke vinterbonade och dessutom otillräckliga
för att under sommaren medgiva samtidig inkvartering av så viii deltagare
i Näiiskurserna sorn studerande vid det ifrågasatta nya institutet.
Den i förevarande ärende förebragta utredningen bär givit vid handen att
August Abrahamson stiftelse för närvarande bär att dragas med betydande
ekonomiska svårigheter. Vad av departementschefen föreslagits för att åvägabringa
en sanering av stiftelsens ekonomi föranleder icke någon erinran från
utskottets sida. Utskottet tillstyrker med anledning härav, att stiftelsen i enlighet
med departementschefens förslag erhåller ett räntefritt statens amorte
-
(J Iskof t e t.
10
Statsutskottets utlåtande nr 135.
ringslån av 90,000 kronor, för vilket Kungl. Maj:t torde äga fastställa bestämmelser
angående lånevillkor, amorteringsplan m. m.
Utskottet tillstyrker jämväl, att det årliga statsbidraget för utbildningsverksamheten
höjes från nu 5,000 kronor till 8,500 kronor samt att ett anslag
av sistnämnda storleksordning anvisas för nästa budgetår. Vad stiftelsens verksamhet
beträffar vill utskottet framhålla, att utskottet förutsätter att, intill
dess ett statligt slöjdlärarseminarium upprättats, stiftelsens läroanstalt alltjämt
kommer att tagas i anspråk även såsom utbildningsanstalt för facklärare
i slöjd.
Det måste enligt utskottets mening och såsom även de för förevarande ärendes
utredning tillkallade särskilda sakkunniga framhållit betecknas såsom
mindre tillfredsställande att ett utnyttjande av läroanstalten kan ske endast
under en förhållandevis kort tid av året, omkring tre månader under sommaren.
Avsett är att anstaltens föreståndare, så länge anstaltens verksamhet
är på angivna sätt begränsad, blott skall anställas för nämnda tid. På grund
härav kunna måhända svårigheter uppkomma att rekrytera denna befattning.
Erfarenheten torde få utvisa om tillfredsställande förhållanden i detta
avseende stå att ernå. Utskottet anser sig emellertid böra framhålla önskvärdheten
av att Kungl. Majit alltjämt har sin uppmärksamhet riktad på frågan
om anstaltens utnyttjande även under den del av året, då undervisningen
vid slöjdseminariet ligger nere.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) såsom Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för
slöjdlärarutbildning för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 8,500 kronor;
b) till Lån till August Abrahamsons stifteke för slöjdlärarutbildning
för vissa ombyggnadsarbeten m. m. för budgetåret
1943/44 å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd
anvisa ett investeringsanslag av 90,000 kronor.
Stockholm den 28 maj 1943.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Torsten
Ström, Bernhard Nilsson, Bäckström, Sven Larsson, Heiding, friherre De Geer, Gustaf Karlsson,
Gustaf Iwar Anderson och Ekströmer; samt
från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Holmdahl,
Andersson i Södergård, Bergström, Mårtensson, Wallentheim, Lindholm, Pettersson i Dahl,
Åkerström, Barnekow och Eriksson i Frägsta.