Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
1
N:o 76.
Ank. till Riksdagens kansli den 3 april 1908, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition angående
utbekommande af deposition till säkerhet för fullgörande
af stadgade villkor för koncession å järnvägsanläggning
från Ystad till Genarp. I. A.
Uti en den 24 sistlidne januari till Riksdagen aflåten, till statsutskottet
för förberedande behandling hänvisad proposition (n:o 16) har
Kungl. Maj:t, under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen medgifva, att
den omständigheten, att arbetet å järnvägsanläggning från Ystad till
Genarp, hvarå konsession beviljats den 17 december 1897, icke blifvit
inom föreskrifven tid fullbordadt, ej skulle utgöra hinder för sterbhusdelägarna
efter aflidne ingenjören O. A. Brunius att utbekomma det till
säkerhet för fullgörandet af stadgade villkor för koncessionen hos statskontoret
förvarade depositionsbevis å 40,000 kronor.
I detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll
anfört följande:
»Uti en till Kungl. Maj:t ingifven skrift hafva stärbhusdelägarna
efter aflidne ingenjören Olof Andersson-Brunius, hans änka Nelly Brunius
samt Per Andersson, i egenskap af förmyndare för makarnas omyndiga
dotter Svea Elvira Birgitta Vilhelmina Karola, i underdånighet anhållit
om utbekommande af ett i statskontoret till säkerhet för fullgörandet
af stadgade villkor för koncession å järnvägsanläggning från Ystad till
Genarp deponeradt belopp af 40,000 kronor.
BIL Ull Bilad. Prof. 1908. 4 Sami. 1 Åfd. 44 Haft. (Nös 76 o. 77.) 1
2
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
Med anledning af denna framställning tillåter jag mig till en
början redogöra för livad förut i detta ärende förekommit.
Genom nådig resolution den 17 december 1897 beviljade Kungl.
Maj:t D. Hjorth, Birger Welinder och Otto F. Frick rättighet att anlägga
och till allmänt begagnande mot afgift upplåta järnväg af 1,435 meters
spårvidd från Ystad till Genarps station å Malmö—Genarps järnväg.
Därvid stadgade Kungl. Mäj:t såsom villkor, bland andra, att arbetet å
järnvägsanläggningen skulle så bedrifvas, att järnvägen i sin helhet
kunde vara färdig att för trafik upplåtas senast den 1 april 1901, att
koncessionshafvarna skulle före den 1 september 1898 till Kungl. Maj:t
inlämna bevis, att de till säkerhet för fullgörandet af stadgade villkor
för koncessionen nedsatt i statskontoret ett belopp af 40,000 kronor
antingen i kontanta penningar eller i sådana värdepapper, som kunde
af Kungl. Maj:t godkännas, samt att koncessionen skulle anses förverkad,
i händelse arbetet funnes icke å utsatt tid fällbordadt, hvilket
förhållande därjämte skulle medföra förlust af hela det deponerade
beloppet.
Ofvanbemälde Welinder ingaf därefter den 29 augusti 1898 till
statskontoret ett af Kristianstads enskilda bank utfärdadt, å statskontoret
öfverlåtet bevis därom, att Welinder, som hos banken å depositionsräkning
insatt ett belopp af 40,000 kronor, ägde att fyra månader
efter uppsägning och emot återställande af beviset, behörigen
kvitteradt, i banken lyfta nämnda belopp jämte därå upplupen ränta.
Sedan Welinder å koncessionshafvarnas vägnar den 31 augusti 1898
till Kungl. Maj:t öfverlämnat utdrag af det i statskontoret rörande
depositionen förda protokoll, förklarade Kungl. Maj:t genom nådig resolution
den 9 september 1898, att det för koncessionen å ifrågavarande
järnvägsanläggning stadgade villkoret i fråga om nedsättande i statskontoret
af ett belopp af 40,000 kronor i penningar eller värdepapper
blifvit behörigen fullgjordt.
Kungl. Magt har sedermera särskilda gånger medgifvit anstånd
med fullgörande af villkoret i fråga om järnvägsanläggningens fullbordande,
senast genom nådig resolution den 22 maj 1903, därvid förklarats,
att det skulle åligga koncessionshafvarna vid de i resolutionen
den 17 december 1897 bestämda äfventyr att så bedrifva arbetet å
järnvägen, att densamma i sin helhet kunde vara färdig att för trafik
upplåtas senast den 31 december 1906.
Koncessionen har genom flera händer slutligen öfvergått å Malmö
—Genarps järnvägsaktiebolag, hvaremot Brunius synes hafva förvärfvat
rätten till det i statskontoret nedsatta depositionsbeviset.
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
3
Welinder har nämligen till ingenjören Brunius försålt sin rätt till
koncession å järnvägsanläggningen tillika med statskontorets bevis att
han hos statskontoret nedsatt ofvannämnda i koncessionen föreskrifna
belopp, 40,000 kronor; hvarefter Kungl. Maj:t genom nådig resolution
den 11 maj 1900 godkänt den å ingenjören Brunius sålunda gjorda
öfverlåtelsen af den Welinder på grund af omförmälda den 17 december
1897 meddelade koncession tillkommande rätt.
Ingenjören Brunius har därefter i en den 22 maj 1902 dagtecknad
handling öfverlåtit och försålt sin andel uti järnvägskoncessionen till
grefve Nils Brahe, kammarherren Gustaf Coyet, grefve Alfred Piper,
ingenjören Sture Kemner och extra ordinarie hofrättsnotarien Reinhold
Bendz, under villkor att den för järnvägsföretagets realiserande i statskontoret
verkställda depositionen å 40,000 kronor skulle af köparna
öfvertagas, därvid det deponerade beloppet skulle kontant till Brunius
erläggas; och sedan Hjorth och Fläck å samma handling tecknat, att
de å ofvannämnda personer öfverläte sina andelar i koncessionen, hafva
grefve Brahe och hans medintressenter på enahanda villkor, som för
dem varit gällande, å Malmö—Genarp—Ystads järnvägsaktiebolag öfverlåtit
koncessionen å förberörda järnväg.
Denna öfverlåtelse blef af sistnämnda järnvägsaktiebolag antagen,
därvid bolaget förklarade, att ingenjören Brunius skulle vara berättigad
att, sedan järnvägen mellan Ystad och Genarp fullbordats, afsynats
och för trafik fullständigt upplåtits, i statskontoret återlyfta omförmälda
belopp, 40,000 kronor, livilket icke blifvit honom af bolaget ersatt.
Efter därom gjord underdånig ansökan har Kungl. Maj:t genom
nådig resolution den 28 oktober 1904 förklarat hinder från det allmännas
sida icke möta för att sistnämnda öfverlåtelse finge gå i verkställighet.
Å extra bolagsstämma den 28 juli 1906 hafva delägarna i Malmö
—Genarp—Ystads järnvägsaktiebolag, efter det bolagets styrelse framställt
förslag därom att bolaget skulle upplösas och likvidation verkställas,
beslutit att koncessionen å järnvägsanläggningen skulle öfverlåtas
å styrelsen för Malmö—Genarps järnvägsaktiebolag.
Vid sammanträde med styrelsen för sistnämda järnvägsaktiebolag
den 14 september 1906 har nämnda styrelse beslutit, att det belopp
af 40,000 kronor, som vore för koncessionen i statskontoret deponeradt,
finge af den eller dem, som därtill ägde befogenhet, utan hinder
från bolagets sida lyftas.
Likvidatorerna för Malmö—Genarp—Ystads järnvägsaktiebolag
hafva den 5 april 1907 förklarat, att de i sin egenskap af likvidatorer
4
Statsutskottets Utlåtande N:o 76.
Departements
chefens
yttrande.
icke hade något att erinra mot utbetalande af ifrågavarande deponerade
belopp, 40,000 kronor, till stärbhuset efter ingenjören Brunius.
Sökandena hafva uti den underdåniga ansökningen, såsom förut
nämnts, gjort framställning om utbekommande af omförmälda, i statskontoret
deponerade belopp af 40,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har, efter erhållen remiss, afgifvit
utlåtande i ärendet och därvid påpekat, att enligt ofvanberörda
nådiga resolution den 22 maj 1903 järnvägen skulle varit fullbordad
senast den 31 december 1906, samt att, då så ej blifvit händelsen,
utan fastmera anläggningen ej någonsin ens varit allvarsamt påbörjad,
koncessionen å järnvägen nu syntes vara förverkad. Styrelsen har
emellertid för sin del hemställt om bifall till den underdåniga ansökningen,
då det ej vore styrelsen obekant, att under en följd af år
mycket arbete nedlagts på företagets förverkligande, hvari ingenjör
Brunius tagit en mycket verksam del, ehuru ansträngningarna i saken
ej krönts med framgång.
Uti infordradt underdånigt utlåtande har statskontoret anfört, att
det genom de vid ansökningen fogade handlingar torde få anses ådagalagdt,
att numera aflidne ingenjören Brunius genom öfverlåtelser blifvit
behörig innehafvare af samma rätt till utbekommande af det i statskontoret
till säkerhet för fullgörande af de med koncession å järnvägsanläggningen
Ystad—Genarp förbundna villkor nedsatta belopp af
40,000 kronor, som eljest skolat tillkomma koncessionshafvarna Hjorth,
Welinder och Prick; och har statskontoret, som för sin del icke haft
något att erinra mot att deponerade beloppet finge till vederbörande
återställas, oaktadt koncessionsvillkoren icke blifvit fullgjorda, hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte berättiga sökandena att hos statskontoret utbekomma
det till säkerhet för utförandet af ifrågavarande järnvägsanläggning
hos statskontoret förvarade depositionsbevis å 40,0000 kronor,
transporteradt å stärbhuset efter aflidne ingenjören O. A. Brunius.
Lika med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt statskontoret
anser jag sådana förhållanden föreligga, att ifrågavarande depositionsbevis
skäligen bör utlämnas till stärbhusdelägarna efter ingenjören
Brunius.
Emellertid torde ärendet böra underställas Riksdagens pröfning.
Visserligen har i särskilda fall, där uti leveranskontrakt mellan staten
och enskilda stadgats viten för öfverträdelser af kontraktsbestämmelser,
Kungl. Maj:t ansett sig oförhindrad att utan Riksdagens hörande efterskänka
försuttet men icke erlagdt vite, där omständigheterna eljest
Statsutskottets Utlåtande N:o 76. 5
talat därför. Men i föreliggande fall, där staten icke kan anses intåga
samma ställning som ena kontrahenten i ett affärsaftal och där för
öfrigt det ifrågavarande, såsom säkerhet för fullgörande af villkoren
för koncession å en järnvägsanläggning, hvars fullbordande icke vidare
ifrågasättes, nedsatta beloppet redan får anses hafva ingått i statsverkets
kassa, synes mig den makt, Kungl. Maj:t äger öfver rikets allmänna
hushållning, icke kunna åberopas till stöd för Kungl. Maj:ts
rätt att ensam besluta om beloppets efterskänkande.»
Såsom i statsrådsprotokollet meddelas, har konsession till anläggande
af järnväg mellan Ystad och Genarp beviljats mot vissa villkor,
till säkerhet för hvilkas fullgörande ifrågavarande depositionsbevis
å 40,000 kronor blifvit lämnadt; och har, då dessa villkor icke blifvit
fullgjorda, koncessionen och därmed äfven det deponerade beloppet
förverkats. Att återskänka en sålunda förverkad säkerhet anser utskottet
vara betänkligt, då ett prejudikat i sådant afseende skulle kunna
försvaga den påtryckning till koncessionsvillkorens uppfyllande, som
fruktan för den deponerade säkerhetens förlorande måste innebära. Då
emellertid, på sätt de i ärendet hörda myndigheterna anfört och departementschefen
till statsrådsprotokollet uttalat, uti ifrågavarande fall
sådana särskilda omständigheter föreligga, som böra föranleda ett
undantag, anser sig utskottet böra förorda den af Kungl. Maj:t gjorda
framställningen och hemställer alltså,
att Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
må medgifva, att den omständigheten att arbetet å
järnvägsanläggning från Ystad till Genarp, hvarå koncession
beviljats den 17 december 1897, icke blifvit
inom föreskrifven tid fullbordadt, ej må utgöra hinder
för stärbhusdelägarna efter aflidna ingenjören O. A.
Brunius att utbekomma det till säkerhet för fullgörandet
af stadgade villkor för koncessionen hos
statskontoret förvarade depositionsbevis å 40,000 kronor.
Stockholm den 3 april 1908.
Utskottets
yttrande.
På statsutskottets vägnar:
G. BILLING.