Statsutskottets Utlåtande N:o 24

Utlåtande 1888:Su24

Hela utlåtandet

Utdrag ur utlåtandet

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

1

N:o 24.

Ank. till Riksd. kansli den 23 febr. 1888, kl. 2. e. m.

Utlåtande, angående föreslagna statsbidrag till vägars anläggning
och förbättring, bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer
och torrläggning af vattensjuka marker, samt
angående vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande.

(R. A.)

Uti Kongl. Maj:ts proposition om statsverkets tillstånd och behof
har Kongl. Makt, i sammanhang med afgifvet förslag till reglering af
utgifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, hos Riksdagen gjort framställning
om de anslag, hvilka Kongl. Maj:t ansett böra beviljas för
utförande af vägardäggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader,
vattenkommunikationer samt arbeten för torrläggning af
sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna med fördel odlas,
sprida frostskador öfver omgifvande nejd; hvarjemte Kongl. Maj:t i en
särskild proposition föreslagit medgifvande om statsbidrag till betäckande
af kostnaderna för omläggningar å en viss allmän landsväg;
och får statsutskottet härmed afgifva utlåtande ej mindre öfver Kongl.
Maj:ts omförmälda förslag än ock öfver en i nedannämnda enskilda
motion gjord framställning om statsanslag till anläggning af en kanalled.

Bih. till Riksd. Prot. 1888. 4 Sami. 1 A/d. 13 Haft. 1

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

A. Vaganläggningar och vägförbättringar.

l:o.

För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar har Kongl. Maj:t i sin ofvanberörda proposition
angående statsverkets tillstånd och behof föreslagit, att Riksdagen
måtte för år 1889 bevilja 600,000 kronor.

Af det vid nyssnämnda proposition fogade statsrådsprotokoll öfver
civilärenden den 12 sistlidne januari inhemtas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i underdånig skrifvelse den 16 november 1887 afgifvit
generalförslag rörande beloppen af de anslag, som styrelsen ansåge
böra af Riksdagen äskas för år 1889 till understödjande af allmänna
väg- och vattenbyggnadsarbeten, samt dervid beträffande anslaget till
anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar, med anmälan att ofvan nämnda dag funnes
i styrelsens arkiv hvilande planer till 87 särskilda vägföretag, hvilkas
utförande beräknats kosta sammanlagdt 3,166,342 kronor, hvaraf såsom
statsbidrag begärts 2,046,200 kronor, vitsordat behofvet, äfven för år
1889 af anslag för ifrågavarande ändamål till lika stort belopp, som
för innevarande år blifvit dertill af Riksdagen anvisadt, eller 600,000
kronor.

Utskottet har inhemtat, att vägbyggnadsfonden för år 1887, för
hvilket år den varit bestämd till endast 500,000 kronor, sålunda fördelats,
att till sammanlagdt 35 arbeten med en väglängd af 29,51 nymil
och en beräknad kostnad af 760,393 kronor anslag beviljats till
följande belopp för företag inom nedannämnda län, nemligen:

inom

Stockholms

län ...........

....................... kronor 12,530

—

»

Upsala

» ...........

........................ » 11,040

—

»

Södermanlands

» ...........

........................ » 26,480

—

»

Östergötlands

» ..........

...................... » 12,970

—

»

Jönköpings

» ...........

....................... » 25,830

—

»

Kronobergs

)> ...........

........................ » 2,120

—

Kalmar

» ...........

........................ » 21,330

—

Kristianstads

)) ...........

...................... » 18,460

—

)>

Hallands

» ...........

..................... d 27,840

—

»

Göteborgs och Bohus

» ...........

...................... » 17,100

—

Elfsborgs

» ...........

....................... » 29,030

—

Transport kronor 204,730

—

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

3

inom Skaraborgs
» Vermlands
» Vestmanlands
» Kopparbergs
» Gefleborgs
» Vesternorrlands
» Jemtlands
» Vesterbottens
)) Norrbottens

Utskottet hemställer,

Transport kronor 204,730

—

län .....

.............................. »

12,200

—

» .....

............................ »

39,080

--

» .....

.............................. »

20,540

—

)> .....

............................. »

28,260

—

)) .....

.............................. »

30,730

—

»

.............................. »

66,120

—

» ......

.............................. »

24,000

—

» .....

............................. »

20,000

—

» .....

............................. »

54,340

—-

Summa kronor

500,000

—

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Majrts
proposition, för år 1889 såsom bidrag för anläggning
af nya samt förbättring eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar anvisa ett belopp af
600,000 kronor.

2:o.

I en till statsutskottet remitterad proposition af den 31 december
1887 (n:o 21) har Kongl. Magt föreslagit Riksdagen medgifva, att af
de utaf Riksdagen för år 1888 beviljade medel till anläggning af nya
samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda
vägar ett belopp af sjutusen kronor måtte af Kongl. Maj:t få anvisas
såsom bidrag till betäckande af kostnaderna för de på grund af kontrakt
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 17 juli 1882 verkstälda
omläggningar å allmänna landsvägen mellan Norrköping och
Söderköping.

Af det vid denna proposition fogade statsrådsprotokoll inhemtas,
hurusom Kongl. Maj:t den 23 december 1881 i enlighet med väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens hemställan faststält upprättad plan för omläggningar
å allmänna landsvägen mellan Norrköping och Söderköping
samt till . utförande af detta arbetsföretag, för hvilket kostnaden beräknats
till 9,860 kronor, anvisat ett statsanslag utan återbetalningsskyldighet
till belopp af 6,540 kronor att utgå af de utaf Riksdagen
för år 1882 beviljade medel till bidrag för anläggning af nya samt
förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar,
hvarefter kontrakt om arbetets utförande den 17 juli 1882 afslöts emellan

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 2å.

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar,
samt den utsedda arbetsdirektionen. I enlighet med de af Riksdagen
för åtnjutande af dylika bidrag bestämda vilkor åtog sig i berörda kontrakt
direktionen att fullborda arbetet i öfverensstämmelse med faststälda
planen, utan att anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel
vidare kunde väckas.

Enligt omförmälda, år 1868 uppgjorda plan afsåg ifrågavarande
arbetsföretag hufvudsakligen att genom utgräfningar och omläggningar
åstadkomma gynsammare lutningsförhållanden vid vissa å vägbanan
befintliga backar, äfvensom i sammanhang dermed räkning af sjelfva
väglinien. Jemte det under arbetets fortgång vissa mindre ändringar
af statens kontrollerande ingeniör vid företaget medgifvits, hade vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen den 21 februari 1884 godkänt eu ändring
i planen, så vidt den angick omläggning af en del backar, i följd af
hvilken ändring den beräknade kostnadssumman höjts med 4,350 kronor
eller till 14,210 kronor.

Verkliga kostnaderna för vägarbetet hade emellertid uppgått till
30,239 kronor 37 öre, hvadan och då, enligt intyg af kronofogden i
orten, de af staten och kommuner anslagna samt af enskilde tillskjutna
medel uppgått till 15,620 kronor 58 öre, eu brist af 14,618 kronor
79 öre uppkommit. Denna betydliga skilnad mellan de beräknade och
verkliga kostnaderna berodde, enligt hvad chefen i östra väg- och
vattenbyggnadsdistriktet, hvilken i september år 1886 verkstält afsyning
af arbetet, uti afsyningsbeviset upplyst, på flera orsaker. Utom att
detaljprisen i det faststälda förslaget varit i allmänhet omkring 50 procent
lägre, än de kunnat'' sättas i de vägbyggnadsförslag, som uppgjorts
under de senare åren, hade lutningarne nästan öfver allt nedlagts till
1 : 30 och långa sträckor nybyggts på exproprierad mark, hvarjemte,
medan planen upptoge 8,975 fot omarbetning af gammal väg, allenast
2,250 fot sådant arbete utförts och 9,500 fot ny väg blifvit anlagd.

Sedan arbetet i dess helhet den 14 december 1886 af väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen godkänts, har arbetsdirektionen, med anförande,
bland annat, huru som under den tid, som förflutit mellan planens uppt
görande och arbetets påbörjande, så väsentliga ändringar och delvis
till och med hinder, genom uppförande af byggnader, fördjupande af
vattendrag in. in., uppstått å sjelfva väglinien, att omfattande afvikelser
från den ursprungliga planen varit af nöden, hos Kongl. Maj:t anhållit,
att, då arbetet icke kunnat utföras på det sätt och till de pris, den
faststälda planen innehölle, utan ett annat och alldeles nytt arbete måst
verkställas, Kongl, Magt, med afseende jemväl derå att beskaffenheten

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

5

af ifrågavarande vägsträcka numera möjliggjorde anläggande af spårväg
mellan de båda städerna och medförde flera andra fördelar för
orten, måtte för detta vägarbete bevilja ett ytterligare statsanslag till
belopp af 7,000 kronor att utgå såsom bidrag till fyllande af ofvan
berörda brist å 14,618 kronor 79 öre föratom räntor, för hvilken direktionen
nu personligen ansvarade.

Statsrådet och chefen för kongl. civildepartementet, som ansett
denna ansökning vara förtjent af bifall, har vid det förhållande att,
med afseende å de af Riksdagen stadgade vilkor för tillgodonjutande
af statsbidrag från de medel, som af Riksdagen anvisats till anläggning
af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre
goda vägar, det kunde anses tvifvelaktigt, huruvida utan Riksdagens
särskilda medgifvande berörda medel finge af Kongl. Maj:t disponeras
för sådant ändamål, hvarom nu vore fråga, ansett ärendet böra öfverlemnas
till Riksdagens pröfning.

Utskottet, som tagit del af handlingarne i detta ärende, anser det
förhållande att ifrågavarande vägbyggnadsarbete beräknats kunna utföras
för 9,860 kronor, men i verkligheten kostat 30,239 kronor 37
öre, ej i det stora hela kunna annorledes förklaras än derigenom att,
såsom ock i handlingarne antydes, den fullbordade väganläggningen i
sjelfva verket är ett helt annat arbete än det ursprungligen tillämnade
och måhända torde hafva åvägabragts för att tillgodose ändamål, såsom
blifvande kommunikation medelst spårväg mellan Norrköping och
Söderköping, som ej varit afsedda vid upprättandet af den plan, som
förelåg då statsanslag till företaget af Kongl. Maj:t beviljades. Det
lärer ej heller vara tänkbart, att icke arbetsdirektionen under arbetets
fortgång insett, att statsbidraget måste komma att utgöra en vida
mindre del än från början antagits af kostnaden för väganläggningen,
sådan denna i verkligheten utfördes, och det hade då stått direktionen
öppet att antingen ställa sig till efterrättelse den upprättade planen,
som ursprungligen befunnits vara för ortens behof tillfredsställande,
eller på förhand gå i författning om vederbörlig pröfning af de nya
arbetenas behöflighet samt beviljande af det ökade statsbidrag, som
kunde finnas oundgängligt.

Då nu så ej skett, anser utskottet det vara med stora betänkligheter
förenad!, att bevilja ytterligare statsbidrag till detta redan fullbordade
vägarbete, och får utskottet derför hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande proposition ej må
vinna Riksdagens bifall.

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

B. Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.

3:o.

Till understödjande af brobyggnader och mindre hamnbyggnader samt
upprensning af åar och farleder har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen
måtte för år 1889 anvisa samma belopp, som för åren 1883—
1888 beviljats, eller 100,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet inhemtas, att kongl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemstält om förhöjande af detta anslag till 150,000 kronor.

Hvad styrelsen till stöd härför i sitt generalförslag åberopat har
visserligen synts statsrådet och chefen för civildepartementet icke sakna
all betydelse, men likväl ej innefatta fullt giltig anledning till det nu
varande anslagsbeloppets höjande.

Utskottet har inhemtat, att detta anslag för år 1887 utgått med
hela sitt belopp och sålunda fördelats, att deraf lemnats anslag till ett
hamn- och fyra broföretag samt två arbetsföretag för upprensning af
åar och farleder.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, med bifall till Kongl. Maj ds
förslag, till understödjande af brobyggnader och mindre
hamnbyggnader samt upprensning af åar och
farleder för år 1889 anvisa 100,000 kronor.

4:o.

I eu inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottets behandling
hänvisad motion (n:o 128) hafva herrar Gust. Sundberg, And. Gust.
Björkman, C. F. Petersson, Johan Petersson, S. Wieslander, A. G.
Jönsson och Magnus Andersson föreslagit, att Riksdagen måtte till
åstadkommande af en kanalled med lutande plan mellan Helgasjön och
Innaren åt »Östra Värends kanalaktiebolag)) anvisa ett anslag lika med
dem, som för väganläggningar under dertill bevekande omständigheter
vanligen förunnades, uppgående till två tredjedelar af kostnaden eller
uti ifrågavarande fall sjuttiofyratusen sexliundrasextiosex kronor 67 öre.

Motionärerna erinra till eu början om en föreslagen kommunikationsled
mellan de inre delande af Kronobergs län och Östersjön vid

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

7

Karlshamn, till hvilken Rikets Ständer år 1857 beviljat statsbidrag, hvilket
dock vederbörande, i anseende till då inträffad penningkris och
deraf föranledd oförmåga att uppfylla vilkoren, ej blefvo i tillfälle att
begagna. Sedan de ekonomiska förhållandena så småningom förbättrats
samt södra stambanans förgreningar dels från Alfvestad öfver Vexiö till
Karlskrona och Kalmar och dels från Vislanda till Karlshamn kommit
till stånd, vaknade åter inom de inre delarne af Kronobergs län den
länge närda åtrån att genom de förut ifrågasatta kanallederna komma i
beqväma och lättade förbindelser med de öppnade jern vägskommunikation
erna; och på initiativ af styrelsen för Vexiö—Alfvestads jernvägsaktiebolag
samt på bekostnad af detta bolag och af Vexiö stad hade planer
och kostnadsförslag upprättats till eu båtled, bestående af särskilda
kanaler, slussar och lutande plan från den vid Vexiösjön belägna staden
af samma namn genom Bergundasjöarne till Helgasjön samt derifrån
dels till Tolgssjön och Asasjön och dels till Innaren, Norrabysjön,
Vartorpsjön, Drefsjön, Örken, Madkroken, Norrsjön och Ånghultssjön,
denna sistnämnda belägen nära intill gränsen af Jönköpings län. Fördelen
af denna stora vattenväg af mera än elfva svenska mils längd,
med hvilken i afseende å prisbillighet såväl i anläggning som i trafikering.
någon jernvägsanläggning icke kunde täfla, anse motionärerna
ligga i öppen dag. Bristande kapitaltillgång omöjliggjorde emellertid
företagets genomförande i dess helhet, utan både det funnits lämpligare
att söka åstadkomma särskilda delar deraf. Sålunda hade på
initiativ af styrelsen för Vexiö—Alfvestads jern vägsaktiebolag samt
med hufvudsakligt anlitande af nödhjelpsmedel af såväl staten som
kommuner och enskilde under det på den svåra missväxten under år
1868 följande nödåret 1869 Rappe—Helga—Tofta-kanaler åstadkommits;
och år 1886 åvägabragtes på initiativ jemväl af styrelsen för Vexiö—
Alfvestads jernvägsaktiebolag Räppe—Åsa kanalled, som, med Räppe—
Helga—Tofta-kanalerna förenande Tolgs- och Asasjöarne, redan vore
så långt framskriden i sin fullbordan, att den vid första öppet vatten
skulle afsynas och upplåtas till allmän trafik. Vidare vore det antagligt,
att under innevarande år genom enig samverkan af Vexiö—Alfvestads
jernvägsaktiebolag och Vexiö stad en kanalled från staden genom
Vexiö- och Bergunda-sjöarne till Iielgasjön blefve åvägabragt; och kunde
man sedan medelst användande af lutande plan i stället för slussar
bringa den återstående delen af Kronobergs båtled från Helgasjön genom
Innaren, Norrabysjön, Vartorpsjön, Drefsjön, Örken, Madkroken,
Norrsjön och Ånghultssjön till stånd, så vore slutligen det hela vunnet.
Några för saken nitälskande personer hade vid allmänt sammanträde

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

inför landshöfdingeembetet i länet den 25 dennes beslutat sig för att
bilda ett aktiebolag, som, benämndt »Ostra Värends kanalaktiebolag))
och grundadt på aktier med begränsad ansvarighet, hade till ändamål
att, i fortsättning af en kanalled från Vexiö stad genom Vexiö- och
Bergunda-sjöarne till Helgasjön, i den mån medel dertill kunde åstadkommas
ej mindre genom statsanslag utan återbetalningsskyldighet än
äfven erforderlig aktieteckning till belopp, som sammanräknade motsvarade
derför beräknad kostnad i enlighet med kostnadsförslag, som
af Kongl. Maj:t prövades och faststäldes, anlägga en båtled med s. k.
»lutande plan», ett under en följd af år i Amerika, Tyskland och Frankrike
med synnerlig fördel begagnadt, men bär i riket ännu icke till
användning bragt kommunikationsmedel, till en början från Helgasjön
till Innaren samt vidare derifrån genom sjöarne Norrabysjön, Vartorpsjön,
Drefsjön, Örken, Madkroken, Norrsjön och Ånghnltssjön.

Såsom bekant är det endast sällan Riksdagen anser sig böra utan
framställning af Kongl. Maj:t bevilja anslag till allmänna arbeten af
större omfattning. Utskottet anser sig i förevarande fall ej ega anledning
föreslå Riksdagen att afvika från denna regel. Något bolag
för företagets utförande är ännu ej bildadt, och i flera vigtiga hänseenden
saknas vederbörlig utredning, ej mindre om möjligheten att åstadkomma
hvad utöfver det begärda statsbidraget skulle till ändamålet erfordras
än äfven- om den närmare beskaffenheten af det gagn, som
företaget skulle kunna för det allmänna medföra; och då härtill kommer,
att i vissa delar fråga bär är om ett hos oss ännu opröfvadt
kommunikationsmedel, om hvars tekniska beskaffenhet yttrande af vederbörlig
embetsmyndighet ej ännu afgifvits, får utskottet hemställa,

att herrar G. Sundbergs in. fl:s ifrågavarande
motion ej må af Riksdagen bifallas.

C. Vattenaftappningsföretag.

i

5:o*

Till understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet
af torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som, utan att kunna m,ed
fördel odlas, sprida frostskador öfver omgifvande nejd har Kongl. Maja
i statsverkspropositionen äskat anvisande för år 1889 af 75,000 kronor.

Af statsrådsprotokollet inbemtas, att till understödjande medelst
anslag utan återbetalningsskyldighet af arbeten för ofvannämnda ända -

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

9

mål alltsedan år 1884 vant anvisadt ett årligt belopp af 100,000 kronor;
at-t väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke hemstält om någon
ändring i afseende härå; samt att understöd från anslaget beviljats
till sammanlagdt belopp af

år 1884 ................................................................. 100,000 kronor;

» 1885 ....................................................................................... 76,440 »

» 1886 .................................................................................... 70,190 »

» 1887 ...................................................................................... 45,205 »

Då anslaget sålunda under de senare åren icke blifvit till sitt
fulla belopp anlitadt, utan de understöd, som under åren 1884—1887
från detsamma beviljats, i medeltal för hvarje af dessa år uppgått till
icke fullt 73,000 kronor, har, såsom ofvan anförts, Kongl. Maj:t föreslagit
anslagets nedsättning till 75,000 kronor.

Vid det förhållande att, såsom ofvan synes, anvisningarne från
denna fond under de senaste fyra åren ständigt nedgått och för år
1887 ej utgjort mera än 45,205 kronor, torde emellertid enligt utskottets
åsigt anslaget kunna utan olägenhet för nästa år nedsättas till
50,000 kronor, och hemställer utskottet alltså,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning
må på det sätt bifallas, att Riksdagen till understödjande,
medelst anslag utan återbetalningsskyldighet,
åt torrläggning utaf sådana vattensjuka marker, som,
utan att kunna med fördel odlas, sprida frostskador
öfver omgifvando nejd, för år 1889 anvisar 50,000
kronor.

6:o

I afseende å vilkoren för erhållande och tillgodonjutande af de här
ofvan omförmälda statsbidrag samt angående kontrollen derå, att arbetena
utföras enligt faststälcla planer, får utskottet hemställa,

att de allmänna vilkor och föreskrifter, hvilka
finnas intagna i Riksdagens skrifvelser till Konungen
den 27 april 1881 (n:o 69) och den 11 juni 1883
(n:o 67), fortfarande skola blifva gällande.

Stockholm den 23 februari 1888.

På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.

Bill. till Riksä. Prat. 1888. 4 Sami. 1 A/d. 13 B afl.

2

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

Reservationer

vid punkten 2:o (ang. statsbidrag till betäckande af kostnaderna för
väganläggning mellan Norrköping och Söderköping):
af Herr A. F. O. Cederberg, som yttrat:

»Då arbetet i fråga utförts i allmänhet vida fullständigare och på
grund deraf blifvit dyrare än enligt ursprungligen gillad plan och då
Kongl. Maj:t icke begärt något nytt anslag, utan endast att få disponera
ett obetydligare belopp af för vägarbeten förut anslagna medel,
så har jag ansett den kong!, propositionen böra bifallas;»
af Herr A, G. Anderson i Himmelsby.

Statsutskottets Utlåtande N:o 24.

11

Sammandrag af de uti statsutskottets utlåtande n:o 24 tillstyrkta statsbidrag''
för yäganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader,
vattenkommunikationer samt torrläggning af vattensjuka marker.

Anslag.

|

A) Väg anläggning av och vägförbättringar.

Till fond för anläggning af nya samt förbättring eller om-

Kronor

öre.

läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar......

B) Bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer.

600,000

Till fond för understödjande af brobyggnader och mindre

hamnbyggnader samt upprensning af åar och farleder.....

C) Vattenaftappningsföretag.

Till fond för understödjande af torrläggning utaf sådana
vattensjuka marker, som, utan att kunna med fördel odlas,
sprida frostskador öfver omgifvande nejd..........................

100,000

50,000

—

Summa kronor

750,000

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Beredning, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Debatt, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Avslutad, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.