Statsutskottets Utlåtande N:o 23.
17
N:o 23.
Ank. till Riksd. kansli den 28 maj 1887, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition i fråga om
egande- och dispositionsrätten till sådant under bruk
skatteköpt hemman, till hvilket bruksegaren från åbon
inköpt åborätten.
(I. A.)
Då genom kongl. kungörelsen den 24 maj 1878 angående öfverlåtelse
af åbo- och skatterätt till under bruk skatteköpta hemman tillfälle
bereddes till sammanförande i en hand af åbo- och skatterätt till
dylikt hemman, i det rättighet medgafs, å ena sidan, för åbo att öfverlåta
sin åborätt till vederbörande bruksegare och, å den andra, för
bruksegaren att afhända sig skatterätten till åbon, förordnades tillika,
att i det senare fallet, eller när åbo förvärfvat skattemannarätten, han
skulle dervid bibehållas äfven om bruket sedermera nedlades, medan
för det förra fallet någon ändring icke skedde i den enligt kongl. förbudet
mot flyttning af smides- och hammarskatt af den 11 december
1766 stadgade påföljd af skattemannarättens förlust vid brukets nedläggande.
Ehuru således stadgandet om hemmanets oskiljaktighet från bruket
qvarstår orubbadt, när bruksegaren, med bibehållande af skatterätten,
inköper åborätten, kan detta stadgande likväl af den bruksegare, som
önskar förvärfva full egande- och dispositionsrätt till hemmanet, med
lätthet kringgås derigenom, att han, i stället att af åbon tillhandla sig
åborätten, öfverlåter skatterätten på åbon och derefter af denne inköper
hemmanet med såväl åbo- som skatterätt. Vid detta förhållande och
Bih. till Biksd. Brok 1887. B. 4 Sami. 1 Afd. 13 Raft. 3
18
Statsutskottets Utlåtande N:o 23.
då bruksegaren, när åborätten blifvit af honom inköpt, måste anses
hafva inträdt i den förra åbons alla rättigheter, samt det alltså syntes
lämpligt att bruksegaren för dylikt fall öfver hemmanet tillerkändes
lika fullständig egande- och dispositionsrätt, som skulle hafva tillkommit
åbon, derest denne af bruksegaren inköpt skatterätten; anhöll Riksdagen
i en den 12 maj 1886 aflåten skrifvelse, att Kongl. Maj:t måtte
taga i öfvervägande, huruvida icke en förändring i nu antydt syfteborde
vidtagas i gällande bestämmelser rörande bruksegares egandeoch
dispositionsrätt till sådana under bruk skatteköpta hemman, till
hvilka bruksegaren från åbon inköpt åborätten, samt derefter till Riksdagen
göra den framställning, som kunde finnas erforderlig.
Sedan Kongl. Maj:ts och rikets kammar- och kommerskollegier,
i anledning af Riksdagens berörda framställning, den 14 december
1886 afgifvit, infordradt gemensamt utlåtande, har, i enlighet med hvad
kollegierna tillstyrkt, Kongl. Maj:t i en till Riksdagen den 22 nästlidne
april afgifven, till statsutskottets förberedande handläggning öfverlemnad
proposition (n:o 24) föreslagit Riksdagen att för sin del medgifva,
att, beträffande egande- och dispositionsrätten till sådana under
bruk skatteköpta hemman, till hvilka bruksegaren från åbon inköpt
åborätten, bruksegaren skall vid skattemannarätten bibehållas äfven i
det fall, att bruket nedlägges.
Med hänvisande till den utredning i detta ämne, som finnes intagen
i statsutskottets vid nästlidet års riksdag afgifna utlåtande (n:o
49), får utskottet hemställa,
att Kongl. Maj:ts omförmälda framställning må
af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 28 maj 1887.
På statsutskottets vägnar:
GUSTAF SPARRE.