6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
-iio''1 loft tjosfeioi . tolft ■■ ...
flf:o 54.
r|rff'' br7 • iirt;r 4 ! " [
Ank. till Riksd. Kansli d. 2 April 1869, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Riksdagens år 1868 församlade Revisorers berättelse
om verkställd granskning af de under Kongl. Kommerskollegii
förvaltning ställda fonder och medel.
(R. A.)
Till följd af erhållna remisser å denna från trycket utgifna och bland Kamrarnes
ledamöter utdelade revisionsberättelse, har Stats-Utskottet genomgått densamma;
och får Utskottet nu afgifva det yttrande, som påkallas af de i revisionsberättelsen
omförmälda förhållanden. *
l:o.
Angående vidtagande af åtgärder, på det hvarje års statsrevision må omfatta
nästföregående års förvaltning och räkenskaper.
(Rev.-ber. sid. 3, 4.)
I anledning af Riksdagens uti underdånig skrifvelse af den 14 Maj 1867 gjorda
framställning om vidtagande af sådana åtgärder, att granskningen af de under Kongl.
Kommers-kollegii förvaltning ställda fonder, likasom i afseende å Riksbankens och Riksgälds-kontorets
räkenskaper eger rum, kunde sträcka sig till slutet af året näst före
Revisorernes sammanträde, har Kongl. Maj:t uti nådigt Bref af den 6 December 1867
gifvit Kommers-kollegium tillkänna, att Kongl. Maj:t, med afseende å hvad Kollegium
uti sitt öfver Riksdagens berörda framställning afgifna utlåtande anfört, äfvensom derå,
att fråga blifvit väckt om förändrad organisation af Kollegii verksamhet såsom särskildt
embetsverk, hvaraf jemväl vore beroende särskilda anordningar beträffande Manufakturdiskontfondens
medel, funnit Riksdagens omförmälda underdåninga framställning icke
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
7
föranleda åtgärd i vidsträcktare mån, än att Kongl. Maj:t förordnat, att räkenskaperna
rörande öfriga under Kollegii förvaltning ställda fonder och medel skola till Kammarrätten
aflemnas sednast före utgången af April månad året näst efter det, hvilket
räkenskaperna omfattade. Efter hvad Revisorerne inhemtat hade ock, till åtlydnad
häraf, sistnämnda räkenskaper för år 1867 inom den sålunda bestämda tiden till
Kammarrätten öfverlemnats, hvaremot dessa räkenskaper ännu icke vid tiden för Statsrevisorernes
sammanträde blifvit i sin helhet derstädes granskade, till följd hvaraf den
af Revisorerne verkställda granskningen endast kunnat omfatta året 1866.
Då sålunda det ändamål, som föranledt Riksdagens ofvanberörda underdåniga
skrifvelse, icke vunnits, men Utskottet funnit det vara af vigt, att Stats-revisorernes
granskning af embetsverkens förvaltning må sträcka sig så nära som möjligt intill den
tid, då Revisorerne sammanträda, hvilket i förevarande fall synes kunna ega rum, derest
de ifrågavarande räkenskaperna, hvilka numera skola före April månads utgång
till Kammarrätten aflemnas, varda derstädes granskade så tidigt, att desamma kunna
öfverlemnas till handläggning af den i medlet af påföljande Augusti månad sammanträdande
Statsrevisionen, har Utskottet ansett sig böra hemställa,
att Riksdagen måtte, uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.
Maj:t täcktes taga under förnyadt öfvervägande, om icke, genom
vidtagandet af ändamålsenliga åtgärder till påskyndande af de
ifrågavarande räkenskapernas granskning i Kongl. Kammarrätten,
det uti Riksdagens underdåniga skrifvelse af den 14 Maj 1867
åsyftade ändamål må kunna vinnas, så att till hvarje års Statsrevision
kan aflemnas för det förflutna året afslutade räkenskaper
och handlingar, angående de under Kommers-kollegii förvaltning
ställda fonder och medel.
2:o.
Angående förändring i afseende å Manufaktur-diskont fondens bokföring.
(Rev.-ber. sid. 4, 5.)
Beträffande Manufaktur-diskontfonden hafva Revisorerne, med hänvisning till ett
öfver nämnda fond uppgjordt, vid Revisionsberättelsen fogadt kapitalslut, upplyst, att
fondens inkomster under år 1866 uppgått till ett sammanräknadt belopp af 157,613:30,
samt utgifterna, med inberäkning af den andel i vinsten, som på
grund af Kongl. Brefvet den 9 November 1841 årligen bör med 21,000 R:dr
tillfalla Riksgälds-kontoret, utgjort .......................................................................... 133,563: 47.
så att den derefter återstående vinsten för året uppgått till 24,049: 83.
8
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 54.
Enär likväl under revisionsåret från Manufaktur-diskontfonden utbetalts 25,000
R:dr af det beviljade bidraget 75,000 R:dr till uppförande af byggnad för 1866 års
industriutställning i Stockholm, så hade derigenom fondens behållning, som vid årets
början utgjorde .......................................................................................................... 1,731,321:94.
minskats med ............................................................................................................. 950; 17.
och uppgick således behållningen vid 1866 års slut till R:dr 1,730,371: 77.
hvaruti dock inginge osäkra fordringar af tillsammans 196,862 R:dr 9 öre, hvilken
summa med 10,539 R:dr 69 öre öfverstege det belopp, hvartill dylika slags fordringar
uti 1866 års ingående balans finnas upptagna. Då emellertid, på sätt af ofvanberörda
kapitalslut inhemtas, fondens osäkra fordringar till oafkortadt belopp upptagas bland
tillgångarne, men dessa fordringar icke torde ega det verkliga värde, som deras summa
utvisar, hafva Revisorerne ansett lämpligare att antingen de osäkra fordringame varda
förda inom linien och hvad af dylika -fordringar sedermera inflyter upptages såsom
vinst, eller ock att genom omslut visas fondens vinst och förlust samt behållning, oberäknadt
de osäkra fordringame.
Utskottet instämmer i denna af Revisorerne yttrade åsigt och hemställer alltså,
, att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse hemställa, det
Kongl. Maj:t behagade, i afseende på bokföringen af Manufakturdiskontfonden,
föreskrifva antingen att de osäkra fordringame
föras inom linien och hvad af dylika fordringar sedermera inflyter
upptages såsom vinst, eller ock att genom omslut visas fondens
vinst och förlust samt behållning, oberäknadt de osäkra
fordringame.
3:o.
Angående TJllmagasinet i Norrköping.
(Rev.-ber. sid. 8—12.)
I afseende å den Manufaktur-diskontfonden tillhöriga och bland dess tillgångar
till ett värde af 54,000 R:dr bokförda ullmagasinsbyggnaden i Norrköping hafva Revisorerne
i sin berättelse redogjort för åtskilliga omständigheter, som stå i samband
med det ändamål, hvarför ifrågavarande byggnad uppfördes och för hvilket densamma
i viss mån bibehålies. Med hänvisning till hvad Revisorerne i detta hänseende upplyst,
anser sig Utskottet deraf här endast behöfva anföra, att, sedan det för inhemska
fårskötselns och ullproduktionens befrämjande å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv
blifvit af Rikets Ständer med 1863 års utgång indraget samt Kongl. Maj:t genom nådig
Kungörelse den 18 Juni 1864 förklarat, att det för ulldiskontfonden gällande reglemente
och de i sammanhang dermed gifna föreskrifter angående Ullkontoret i Norr
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
9
köping upphört att vara gällande, så hade vid 1866 års Statsrevision fråga blifvit
väckt, huruvida de ändamål i öfrigt, för hvilka detta kontor blifvit inrättadt, eller att
bereda tillfälle för inhemsk ullproducent eller för köpare af inhemsk ull att der inlemna
ull, vare sig till förvaring eller försäljning, eller ock till sortering efter konstens
anvisning, vore af den vigt, att ifrågavarande inrättning borde bibehållas; att, i anledning
af Kong], Telegraf- och General-poststyrelsernas derom i underdånighet gjorda
framställningar, Kongl. Maj:t, enligt nådigt Bref den 20 April 1866, i nåder medgifvit,
att till lokal för postkontoret och telegrafstationen i Norrköping finge upplåtas vissa
delar af ullmagasinsbyggnaden med möjligen erforderligt utrymme å tomten för uppförande
af nödiga uthus, i sammanhang hvarmed, bland annat, i nåder blifvit föreskrifvet,
dels att kostnaden för lägenheternas anordnande till postkontor och telegrafstation,
hvilken, utom i hvad anginge uppförande af nödiga uthus, förslagsvis beräknats
till omkring 12,000 R:dr, skulle bestridas till hälften af postverket och till hälften
af telegrafverket, dels att till Ullkontoret skulle såsom hyra för de afträdda lägenheterna
årligen, så länge desamma af post- och telegrafverken innehades, erläggas 500
R:dr, till hälften af postverket och till hälften af telegrafverket, hvarförutan det årliga
underhållet borde af nämnda verk bekostas; att, sedan Kommers-kollegium, uti underdånig
skrifvelse af den 13 September 1867, på anförda skäl hemställt, att Ullkontoret
i Norrköping måtte med utgången af år 1867 indragas och, såsom följd deraf, nådiga
Kungörelsen den 19 December 1835 jemte deri sedermera vidtagna förändringar förklaras
böra vid samma tid upphöra att gälla, så hade Kongl. Maj:t uti nådigt Bref
den 29 November 1867 förklarat, att, då Statens mellankomst för åstadkommande af
sortering af ull och för anställning härvid af kunnige sorterare numera, efter den utveckling
ylleväfnadsindustrien vunnit inom landet, så väl i allmänhet som företrädesvis
i Norrköping, icke vidare kunde anses behöflig, och de utgifter, som varit en följd af
Ullkontorets verksamhet i och för dylik ullsortering, sålunda kunde besparas, men det
till Ullkontoret hörande magasin till de delar, som icke redan blifvit till post- och
telegrafverken upplåtna, borde utan särdeles betydande kostnader kunna till fördel för
ullproduktionen bibehållas såsom förvaringslokal, hvarest, emot skälig afgift efter fastställd
taxa, ull kunde till den årliga ullmarknaden i Norrköping eller vid andra tider
af året få uppläggas, Kongl. Maj:t funnit Kommers-kollegii förberörda hemställan endast
i så måtto böra bifallas, att Kongl. Maj:t i nåder beslutit, det Ullkontorets verksamhet
såsom ullsorteringsanstalt skulle med 1867 års slut upphöra, samt att, i afseende
på Ullkontorets bibehållande för emottagande af ull till magasinering, Kollegium
hade att hos Kongl. Maj:t föreslå nödiga anordningar; att, sedan Kollegium derefter
afgifvit underdånigt förslag i ämnet, Kongl. Maj:t under den 4 sistlidne Juni utfärdat
nådig kungörelse angående ullmagasinet i Norrköping; samt att, enligt de från Ullkontoret
till Kommers-kollegium månadtligen inkomna redovisningsräkningar för tiden från
och med 1868 års början till och med nästlidna September månad, hvarken vid 1867
Bih. till Riksd. Prot. 1869. 4 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
års utgång något ullparti befanns i Ullkontoret qvarliggande eller under loppet af första
hälften af 1868 någon ull blifvit för magasinering dit inlemnad, och att först vid den
i Juli månad sednast hållna ullmarknaden i Norrköping till magasinet inkommit sammanlagdt
38,145 skålpund ull, deraf 9,454 skålpund voro vid månadens utgång qvarliggande,
hvarefter under nästförflutna Augusti och September månader 4,068 skålpund
ull blifvit ytterligare inlemnade, och att vid sistnämnda månads slut 9,017 skålpund
i magasinet qvarlågo; samt att under sistlidne Juli och Augusti månader i magasinsafgifter
influtit tillsammans 171 R:dr 85 öre.
Efter att hafva redogjort för hvad i detta ämne förekommit, hafva Bevisorerne
fästat Biksdagens uppmärksamhet derpå, att, sedan Kommers-kollegium, på skäl, som
synts Bevisorerne välgrundade, afstyrkt inrymmande i ullmagasinshuset i Norrköping
af telegrafstationen och postkontoret derstädes samt tillika antydt, att fråga då redan
blifvit väckt om indragning af Ullkontoret, Kong! Maj:t likväl funnit sig böra, på sätt
ofvan berördt är, medgifva, att lokaler finge för omförmälda ändamål i magasinsbyggnaden
upplåtas, äfvensom att den af Kommers-kollegium sedermera gjorda underdåniga
framställning om Ullkontorets fullständiga upphörande både såsom ullsorteringsanstalt
och magasin för ulls förvaring icke blifvit af Kongl. Maj:t i vidsträcktare mån godkänd,
än att oftanämnda inrättnings ena ändamål, eller ullsorteringsbestyret, i nåder förklarats
hafva upphört, med bibehållande likväl af inrättningens bestämmelse i öfrigt att
till förmån för ullproducenter eller schäferiegare fortfarande emottaga ull till förvaring,
och hafva Bevisorerne derjemte anmärkt, att den af Kongl. Maj:t för de ofvannämnda
lokalernas upplåtande åt post- och telegrafverken bestämda hyra af tillsammans
oOO R:dr R:mt icke stode i något skäligt förhållande till det hyresvärde, dessa lokaler,
särdeles den till telegrafstation upplåtna, skulle under vanliga förhållanden kunna
betinga. Och som Bevisorerne, lika med Kommers-kollegium, ansåge det icke vara
af någon väsendtlig nödvändighet för ullproducent att ega tillgång till en af allmänna
medel bekostad anstalt för emottagande af den ull, som antingen vid ullmarknaden i
Norrköping eller å andra tider kan komma att derstädes aflemnas, samt ullmagasinets
bibehållande för nyssberörda ändamål otvifvelaktigt måste fortfarande föranleda uppoffring
från Manufaktur-diskontens sida, enär inkomsten för ullförvaringen i magasinet,
efter den redan vunna erfarenheten, antagligen komme att högst betydligt understiga
hvad som erfordrades för bestridande af aflöningen åt en magasinsföreståndare jemte
öfriga af ullmagasineringen härflytande kostnader äfvensom utgifterna för egendomens
underhåll, för såvidt dessa skäligen borde på nyssnämnda inkomsttitel beräknas, funne
Revisorerne i nu antydda omständigheter sig ega anledning att uttrycka den åsigt,
att det skulle vara för det allmänna fördelaktigt att oftanämnda egendom blefve försåld,
så snart antagligt pris derför kan erhållas, och att den inflytande köpeskillingen
bör till förstärkande af Manufaktur-diskontfondens tillgångar till nämnda fond öfverlemnas.
Då Stats-Utskottet för sin del anser, att Kongl. Maj:t egt full befogenhet att
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 54.
11
förordna om en del af den ifrågavarande egendomens upplåtande till post- och telegrafverken,
hemställer Utskottet,
att hvad Revisorerne erinrat i fråga om telegrafstationens och
postkontorets inrymmande i ullmagasinshuset icke må till någon
åtgärd föranleda.
Hvad åter betratfar frågan, huruvida ullmagasinet bör bibehållas såsom en af
allmänna medel bekostad anstalt för emottagande af den ull, som antingen vid ullmarknaden
i Norrköping eller å andra tider kan komma att derstädes aflemnas, så
instämmer Utskottet till alla delar i de af Revisorerne yttrade åsigter om olämpligheten
att vidare bibehålla ifrågavarande anstalt; och får Utskottet, på grund deraf,
hemställa,
att Riksdagen måtte uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.
Maj:t, med upphäfvande af Kongl. Kungörelsen den 4 sistlidne
Juni, behagade i nåder förordna, att ullmagasinet i Norrköping
skall vid innevarande års utgång indragas.
Hvad slutligen angår Revisoremes förslag, att ullmagasinsbyggnaden måtte försäljas,
så och enär denna egendom, så väl i anseende till tomtens belägenhet och storlek
som byggnadens beskaffenhet, synes ega ett högre värde, än som motsvarar den
köpeskilling, hvilken under nuvarande förhållanden torde för densamma kunna påräknas,
samt härtill kommer, att de delar af egendomen, som icke för post- och telegrafverken
äro behöfliga, torde, sedan ullmagasinet blifvit indraget, kunna med fördel antingen
till annat allmänt ändamål begagnas eller genom uthyrning lemna en mot värdet
svarande inkomst, har Utskottet ansett sig böra hemställa,
att Riksdagen måtte i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t
behagade taga under öfvervägande, huruvida icke ifrågavarande
egendom må, mot lämplig ersättning till Manufaktur-diskontfonden,
af post- och telegrafverken öfvertagas, med förbindelse för nämnda
verks Styrelser eller endera af dem att låta uthyra sådana delar
af egendomen, som icke för Statens räkning behöfva användas.
Stockholm den 2 April 1869.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr.son Posse,