Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 1.
1
\ o 1.
Ank. till Riksd. Kansli d. 27 April 1868, kl. 12 nödd.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om utfärdande af statsobligationer
i ändamål att bereda tillgång till meddelande
af län mot inteckning i fast egendom.
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 267) har Herr A. Sköldberg
föreslagit, att Riksdagen måtte besluta att åt Riksgälds-kontoret lemna uppdrag att
utfärda på Svenskt språk lydande obligationer till ett belopp af 100 millioner R:dr
Runt, med utfäst 5 procent årlig ränta;
att dessa obligationer ställas på olika valörer, deraf minst halfva beloppet,
eller 50 millioner R:dr, på 50 R:drs valör;
att obligationerna förses med räntekuponer för 20 år samt med uppgift om
hvad räntan gör för 6 och för 30 dagar;
att obligationerna indelas i serier för att, om så behöfves, kunna bestämma
hvilka obligationer, som skola inlösas;
att obligationerna skola, i mån af reqvisition, utaf Riksgälds-kontoret öfverlemnas
till Riksbanken;
att fastighetsegare berättigas hos Riksbanken söka och erhålla lån till fastighetens
halfva taxeringsvärde mot aflemnande af inom sagda belopp varande inteckning
i fastigheten och mot förbindelse att å lånet årligen erlägga 5 procent ränta
och 3 procent i amortering till dess lånet blir till fullo betaldt, samt att lånet
emottages uti stats-obligationer;
Bih. till Riksd. Prot. 1868. 4 Samt, 2 Afd. 1 Käft.
1
2 Sammansatta Stats- och Banko-Utskottets Utlåtande N:o 1.
att å obligation förfallen räntekupon skall emottagas vid uppbörd och allmän
rörelse inom landet i likhet med Statens sedlar; att Riksbanken årligen för
inflytande amorteringsmedlen skall inköpa utländska räntebärande obligationer,
hvarefter den för dylika obligationer inflytande räntan jemväl skall användas till
inköp af utländska obligationer;
att Riksbanken skall utfärda och till Riksgälds-kontoret öfverlemna sedlar,
motsvarande värdet af de inköpta utländska obligationerna;
att Riksgälds-kontoret för de sålunda erhållna sedlarne skall inköpa dess utfärdade
obligationer, dervid, om sådana ej finnas att köpa, Riksgälds-kontoret eger
att genom utlottning bestämma hvilken serie skall inlösas;
att Riksgälds-kontoret skall ega närmare bestämma grunderna för obligationernas
utfärdande och inlösande; och
att Riksbanken äfvenledes må ega att närmare bestämma vilkoren för låns
erhållande och återbetalande.
Sedan Stats-Utskottet, till hvars handläggning ifrågavarande motion blifvit
öfverlemnad, begärt att för detta ärendes handläggning sammanträda med BankoUtskottet,
samt deputerade från båda Utskotten blifvit, i enlighet med 47 § Riksdagsordningen,
utsedde, har det sålunda sammansatta Utskottet tagit motionen
under öfvervägande och får nu deröfver afgifva yttrande.
Det torde lätt inses att den lånerörelse, hvars inrättande motionären föreslagit,
skulle blifva af en särdeles invecklad beskaffenhet. Motionären har dermed,
bland annat, afsett att bereda fastighetsegare möjlighet att kunna få fastighetsinteckningar
inom egendomens halfva taxeringsvärde placerade i fasta amorteringslån,
mot förbindelse för låntagaren att derå erlägga 5 procent ränta och 3 procent
i amortering. Lånerörelsen skulle alltså blifva af ungefär enahanda beskaffenhet
med den, som bedrifves af Allmänna Hypotheksbanken och de särskilda Hypotheksföreningarne.
Men i stället att dessa inrättningar i allmänhet till låntagaren utlemna
lånen i kontanta penningar, skulle, enligt motionärens förslag, lånen utgifvas
endast i statsobligationer. Dessa skulle åter af Riksgälds-kontoret tillverkas till ett
belopp af icke mindre än 100 millioner Riksdaler och af nämnda Kontor till Riksbanken,
uppå skeende reqvisition, aflemnas, utan att Riksgälds-kontoret derför erhölle
valuta annorlunda, än i den mån medel genom inbetalningar å de från Riksbanken
mot inteckning i jordbruksfastighet meddelade amorteringslånen inflöte.
Obligationerna blefve deremot af låntagaren föryttrade till det pris, som för dem
kunde erhållas, och finge i följd deraf sannolikt innan kort en dålig kurs. Att ett
sådant förfaringssätt skulle skadligt inverka på Statens kredit torde vara alltför
uppenbart, oberäknadt det menliga inflytande förslagets genomförande otvifvelaktigt
kom me att utöfva ej mindre på Hypotheksbankens och Hypotheksförenin
-
3
Sammansatta Stats- och Lag-Utskottets Memorial N:o 2.
8arnes verksamhet, än pa Riksbankens rörelse; och Utskottet anser sig, på grund
&f hvad sålunda blifvit anfördt, böra hemställa,
att ifrågavarande motion lemnas utan afseende.
Stockholm den 27 April 1868.
Fredrik Alexander Funck.
JM: O 2.
Ank. till Riksd. Kansli d. 27 April 1868, kl. 7 e. m.
Memorial, med förslag till ansvarighetslag för Riksdagens Fullmägtige
i Riksgälds-kontoret.
I följd åt de, genom antagande af ny Riksdagsordning, inträdda förändrade
förhållanden, hafva åtskilliga förändringar blifvit nödiga i hittills gällande ansvarighetslag
för Fullmägtige i Riksgälds-kontoret åt den 10 Juni 1841, och sådana påkallas
ytterligare deraf, att ansvarsbestämmelserna i nämnda lag i hufvudsakliga
delar afvika från hvad i den år 1864 antagna nya Strafflagen är stadgadt rörande
ansvar för embetsbrott af Statens embets- och tjenstemän i allmänhet. Af sådan
anledning har Stats-Utskottet ansett nödigt att ny ansvarighetslag för bemälde Fullmägtige
utarbetas, för att till Riksdagens antagande framläggas, och för detta ändamål
begärt sammanträde med Lag-Utskottet, jemlikt 47 § Riksdags-ordningen.
Sammansatta Utskottet, som derefter förehaft ifrågavarande ärende till behandling,
har dervid funnit, att de fel och förbrytelser, som omförmälas i 1, 2, 3,
4, 5, 6 och 7 §§ af berörda ansvarighetslag, alla äro af sådan beskaffenhet, att
allmänna lagens ansvarsbestämmelser kunna jemväl derå tillämpas. Föreskrifterna
i 9 § af ansvarighetslagen hafva lämpligast sin plats i det särskilda reglementet för
Riksgälds-kontoret, der de också redan återfinnas; hvarjemte öfverträdelser af dessa