På väg mot en inre marknadsakt
Utlåtande 2010/11:NU10
Var är utlåtandet nu?
Utlåtandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2011-02-09
- Avgörande
- 2011-02-16
- Debatt
- 2011-02-16
- Beslut fattades
- 2011-02-16
Hela utlåtandet
Beslut i korthet
50 förslag för att integrera EU-ländernas nationella marknader bättre (NU10)
Näringsutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen. Meddelandet omfattar 50 åtgärdsförslag för att fördjupa och förbättra EU:s inre marknad. Utskottet välkomnar initiativet men framhåller att det är viktigt att även vara öppen till länder utanför EU. Vikten av ett gemensamt EU-patent och värdet av förenklade regler för företag är andra saker som utskottet väljer att lyfta fram. Utskotten tar även upp behovet av regelförenklingar för offentlig upphandling och standardiseringsarbetets betydelse för ekonomisk utveckling och ökad konkurrenskraft. Med utlåtandet avslutar riksdagen ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Utlåtandet läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Utlåtandet bereddes senast i utskott 18 januari 2011, justerades 8 februari 2011 och fick trycklov 8 februari 2011.Reservationer: 1
Alla beredningar i utskottet
2011-01-18
50 förslag för att integrera EU-ländernas nationella marknader bättre (NU10)
Näringsutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen. Meddelandet omfattar 50 åtgärdsförslag för att fördjupa och förbättra EU:s inre marknad.
Utskottet välkomnar initiativet men framhåller att det är viktigt att även vara öppen till länder utanför EU. Vikten av ett gemensamt EU-patent och värdet av förenklade regler för företag är andra saker som utskottet väljer att lyfta fram. Utskotten tar även upp behovet av regelförenklingar för offentlig upphandling och standardiseringsarbetets betydelse för ekonomisk utveckling och ökad konkurrenskraft.
Med utlåtandet föreslår utskottet att riksdagen avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2010/11:NU10
Webb-tv: På väg mot en inre marknadsakt
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 107 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Dagens debatt handlar om fyra friheter till nytta för alla. Det är en viktig fråga. Därför är det särskilt glädjande att vi nu i detta relativt tidiga skede i processen angående Europeiska kommissionens meddelande
På väg mot en inre marknadsakt
får möjlighet att påverka och tala om hur vi här i riksdagen ser på de 50 förslagen för att arbeta, driva företag och handel bättre tillsammans.
Framtidens inre marknadsakt är också ute på en remissrunda så att arbetsmarknadens parter och civilsamhället får möjlighet att tycka till. Det är en demokratisk process som bör uppmuntras. Just därför är det så bra att vi här i riksdagen debatterar den här viktiga frågan och får framföra vår syn på saken.
Fru talman! Det är just därför som det är lite förvånande att majoriteten inleder sitt ställningstagande med att skriva: Syftet med utskottets granskning av det aktuella meddelandet är således inte att avge ett formellt yttrande till kommissionen vad gäller det här meddelandet. Utskottet vill härvid påminna om att det i detta avseende är regeringen som har huvudansvaret för uppgiften att företräda riket.
Så är det förvisso. Det handlar inte om ett formellt ställningstagande, men det handlar ändå om en remissrunda. Då måste det vara viktigt vad riksdagen tycker i frågan.
På EU:s inre marknad kan människor, varor, tjänster och kapital röra sig lika fritt som inom ett land. Vi reser fritt över EU:s inre gränser och har tillgång till ett brett utbud av produkter från hela Europa. Även om vi i dag tar den inre marknaden för given är den en av EU:s största framgångar. Den inre marknaden är kärnan i dagens EU. Det tog sju år att få den att fungera. År 1993 godkändes den sista av de hundratals lagar som behövdes för att ta bort de tekniska, rättsliga och byråkratiska hinder som hämmade den fria handeln och den fria rörligheten.
Enligt EU-kommissionens uppgifter har den inre marknaden skapat flera miljoner nya jobb och ökat välståndet i EU. Ett telefonsamtal inom EU kostar nu exempelvis bara en bråkdel av vad det gjorde för cirka tio år sedan. Flygpriserna har sjunkit, och många nya linjer har tillkommit. Detta är bara några exempel på vad en inre marknad har för betydelse. När vi ska ta steget in i framtiden är det självklart att vi vill vara med och påverka. Det här visar också hur mycket det här berör oss varje dag i vår vardag.
Fru talman! Dagens utlåtande 2010/11:NU10 behandlar 50 förslag som kan delas upp i tre grupper. Den första är en dynamisk, hållbar och rättvis tillväxt med företagen. Här finns 24 förslag. Det andra området handlar om att återställa förtroendet genom att sätta människor i centrum på den inre marknaden. Det är 19 förslag. På det tredje området finns det 7 förslag som handlar om dialog, partnerskap, utvärdering och vilka verktyg man kan använda.
Utifrån detta har regeringen utformat en ståndpunkt som är ganska allmänt hållen och inte så svår att ställa sig bakom. Jag citerar:
"Regeringen fäster stor vikt vid en väl fungerande inre marknad, baserad på fri rörlighet och öppenhet. Den inre marknaden har spelat en betydande roll för att främja tillväxt och sysselsättning, men den behöver anpassas i takt med att omvärlden förändras." Och sedan fortsätter det.
Det är inga problem att ställa sig bakom den svenska ståndpunkten. Trots det har vi socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister en annan uppfattning i frågan, och det bygger helt enkelt på idépolitik.
Fru talman! Vi bejakar en väl fungerande inre marknad till nytta för företag, arbetstagare och konsumenter. Den inre marknaden har spelat en viktig roll för att främja tillväxt och sysselsättning, men den behöver anpassas i takt såväl med förutsättningarna inom EU som med förändringar som sker i omvärlden.
Som vi i tidigare sammanhang har påtalat står EU inför tre stora, långsiktiga utmaningar - den snabba globaliseringen av ekonomin, hotet mot klimatet och en allt skevare demokratisk dominans inom EU. En strategi för att effektivisera och modernisera EU:s inre marknad måste, som vi ser det, utgå från just dessa tre utmaningar.
Enligt vår uppfattning är det viktigt att vidareutvecklingen av EU:s inre marknad inte leder till ökade protektionistiska tendenser gentemot omvärlden. Den globala frihandeln måste försvaras, och det är viktigt att handeln med länder utanför EU kan ske öppet och på likvärdiga villkor. Olika åtgärder för att främja konkurrensen bör därför inte endast sträva efter att underlätta gränsöverskridande handel mellan EU:s medlemsstater utan även mellan EU och tredjeland.
Vi anser att den externa dimensionen kunde ha varit mer närvarande i meddelandet exempelvis när det gäller att avveckla exportsubventioner, reformera jordbrukspolitiken och upphöra med kontraproduktiva tullar och tariffer. I linje med detta ställer vi oss avvisande till ansatsen att begränsa marknadstillträde för leverantörer från tredjeland vid offentlig upphandling.
Vi vill lyfta fram behovet av en hållbar tillväxt. Den inre marknadens funktioner och utveckling störs i dag av olika miljöskadliga subventioner, till exempel till kolindustrin. Vi hade önskat ett tydligare klimatperspektiv i de förslag till marknadsakt som kommissionen har presenterat. Enligt vår uppfattning saknas det tydlig insikt om effekterna av klimatförändringarna och hur man tär på jordens resurser. Omställningen till ett grönt Europa, oberoende av fossil energi, kommer att bli omvälvande i framtiden. Här måste EU ligga i framkant. Detta saknar vi bland de 50 förslag som finns.
En annan oerhört viktig sak gäller rörligheten och integreringen kopplad till tjänstesektorn. Det har stor betydelse för den ökade konkurrenskraften, tillväxten och de nya jobben inom EU. För att handeln med tjänster ska fungera är det fundamentalt att olika länders modeller på arbetsmarknaden fungerar. Enligt vår uppfattning är det viktigt att den inre marknadens friheter inte undergräver fackliga rättigheter. Bestämmelser för den inre marknaden måste genomföras med respekt för de grundläggande rättigheterna i den svenska kollektivavtalsmodellen utan att begränsa rätten till facklig organisering eller rätten att vidta stridsåtgärder.
Att förenkla och modernisera EU:s upphandlingslagstiftning är oerhört betydelsefullt och en viktig del av samhällsekonomin.
Vi kan också konstatera att det helt saknas ett jämställdhetsperspektiv i de förslag som nu finns. Att kvinnor och män ska få lika villkor i EU och att det leder till ökad tillväxt borde vara en självklarhet.
Naturligtvis pekar vi tydligt även på det som rör skatteområdet och framhåller att skattepolitiken är en nationell angelägenhet.
Fru talman! Vi kan med detta konstatera att majoriteten, det vill säga Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, i sitt ställningstagande inte med ett enda ord har omnämnt fackliga rättigheter, grön omställning eller jämställdhet. Det känns mycket märkligt när vi ska ta steget in i framtiden och utveckla den inre marknaden.
Mot bakgrund av detta, fru talman, yrkar jag bifall till vår reservation.
Anf. 108 Maria Wetterstrand (Mp)
Fru talman! Under arbetet med inremarknadsakten har det framkommit att flera medlemsstater i EU tycker att förslaget till inremarknadsakt är alldeles för omfattande, innehåller alldeles för många förslag. Jag är benägen att hålla med om det och skulle gärna se att regeringen försökte begränsa den mängd förslag som inremarknadsakten berör. Regeringens ståndpunkt verkar dock snarare vara den motsatta, att man skulle vilja vidga den till att handla om ännu mer.
På det stora hela finns det mycket bra som hanteras där, och även regeringens ståndpunkter är till stora delar sådana som jag kan ställa mig bakom. Men jag saknar några saker, såsom att en långsiktig politik för utveckling måste grunda sig i insikten om att naturens resurser är begränsade och att världen står inför stora utmaningar på miljöområdet.
Sinande oljeresurser, klimatförändringar och förlorade ekonomiska värden i ekosystemtjänster riskerar att kraftigt påverka ekonomin och utvecklingen de närmaste decennierna. Den insikten saknas nästan helt i kommissionens meddelande om en inremarknadsakt. Det finns en risk att ett alltför ensidigt fokus på kortsiktig ekonomisk tillväxt, här och nu, hotar ekonomin och välfärden på längre sikt.
En slutsats som jag hade önskat är att framtida satsningar på infrastruktur bör handla om att få ett fungerande järnvägsnät i hela EU i stället för att fortsätta att satsa på stora motorvägsprojekt. Jag skulle också önska att man satsade på kommunikation utan resande, såsom videokonferenser och övrig IT-infrastruktur.
En annan viktig fråga som vi tar upp i vår reservation handlar om att det inom EU i dag förekommer stora subventioner av miljöskadlig verksamhet. Det gäller allt från bidrag inom fiskepolitiken till enskilda länders stöd till kolgruvor. Kunskapen om hur dessa stöd ser ut och vilka konsekvenser de får för den inre marknadens funktion är ganska begränsad, men vi vet att de har en kraftig påverkan. Inte minst gäller det fiskesubventionerna som gör att man får en kraftig utfiskning av haven, och när fisken tar slut i haven runt våra länder köper man upp nya fiskeområden utanför Afrika och fortsätter på samma sätt där. Man får alltså ett överfiske och en miljöskada som en konsekvens av att verksamheten kraftigt subventioneras.
Detta är en viktig strategisk fråga. EU borde å det snaraste sätta i gång ett kraftfullt arbete för att kartlägga, analysera och fasa ut miljöskadliga subventioner. Det är viktigt inte minst för att den inre marknaden ska fungera tillfredsställande.
Meddelandet om en inremarknadsakt tar upp sådana frågor som att man ska ha en Internetsajt där konsumenter kan gå in och klaga på företag som de inte anser riktigt uppfyller allt de önskar på den inre marknaden. Däremot tar det inte upp en sådan fråga som att EU har stora subventioner för miljöskadlig verksamhet, något som helt uppenbart både snedvrider konkurrensen och stör förutsättningarna på den inre marknaden. Jag tycker alltså att det i akten finns en viss skevhet. Man har tagit upp somliga frågor och gjort dem stora och viktiga medan andra, som egentligen är mycket större, lämnas helt vid sidan av.
I övrigt stöder jag regeringens inriktning vad gäller öppna gränser, avståndstagandet från all form av protektionism inom EU mot länder utanför samt den fria rörligheten för människor.
Med detta vill jag yrka bifall till vår reservation.
Anf. 109 Kent Persson (V)
Fru talman! Dagens debatt handlar om EU-kommissionens meddelande och den svenska ståndpunkten under rubriken
På väg mot en inre marknadsakt
. Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi låter spännande på många sätt.
Jag blev väldigt fundersam när jag började titta närmare på vad som egentligen menas med en social marknadsekonomi. Vad gömmer sig egentligen bakom EU:s nya riktlinjer som ska lösa de utmaningar som vi står inför? Jag tänker på klimatutmaningarna, globaliseringen, den demografiska utvecklingen och finanskrisen. Det är med stort intresse jag har granskat förslagen. De 50 förslag som finns i det här meddelandet är mer eller mindre tydliga. Alldeles som Maria Wetterstrand har jag svårt att begripa mig på en del av det här och hur det ska lösa den problematik som vi står inför.
EU:s hårda kärna består av fyra rättigheter. Det handlar om fri rörlighet för personer, varor, kapital och tjänster. Det är det som är grunden. EU-kommissionen skriver också i sitt utkast följande: "Önskan att vara tillsammans underbyggs och befästs av ett mervärde av att vara tillsammans: Det var och förblir än i dag ambitionen med den stora gemensamma europeiska marknaden." Det är en sammanfattning, med tanke på vad man har sagt.
Vad är då resultatet av de här åren från att Romfördraget undertecknades 1957? Var det räddaren i nöden när finanskrisen slog till? Hur ser det ut egentligen? Det är en berättigad fråga. Hur ska man annars tolka att Mario Monti fick i uppdrag från EU-kommissionen att ta fram en rapport om en nystart av den inre marknaden? I den här rapporten är det ganska intressant att läsa att den inre marknaden är mindre populär än någonsin hos befolkningen i EU. Det är väl ändå ett understatement om något. Det behövs en ny strategi som syftar till att skydda den inre marknaden från risken för ekonomisk nationalism.
Det är väsentliga frågor som tas upp här. Men i förslagen finns det ingenting som tyder på att man har åtgärder som ska motverka ekonomisk nationalism. Snarare är det tvärtom så att man fortfarande bejakar jordbrukspolitikens utformning och fiskeripolitiken som Maria Wetterstrand var inne på, den som är så förödande för framför allt länderna i Afrika, där man fiskar ut och där det inte kommer befolkningen till godo. Det är en svaghet i den svenska politiken att inte aktivt driva på i den delen. Vad menas egentligen? Vad är grunden när vi pratar om frihandel? Det måste ändå vara på lika villkor. Det finns inte med här. Man pratar i allmänna ordalag, men konkreta åtgärder lyser med sin frånvaro.
Europaparlamentet skriver i sin rapport som kom 2010 att den inre marknadsintegrationen inte är en oåterkallelig process och att den inre marknadens fortsatta existens inte ska tas för given. Det är egentligen ganska anmärkningsvärt att det kommer så pass klara och tydliga signaler på att det är någonting som är grundläggande fel inom EU. Det bottnar givetvis i att arbetslösheten och därmed utanförskapet har ökat genom EU med social oro som följd. Det kan vi se många och tydliga exempel på. De som är mest utsatta i dag är romerna i många av de europeiska länderna.
Fru talman! Social marknadsekonomi låter ju så vackert egentligen. Men vi ska komma ihåg en sak: Redan 1957 skrevs den sociala marknadsekonomin in i det dåvarande EG:s konstitutionella grund. Hela utvecklingen från EG till EU och euron bygger på den tanken. Men man har inte fullföljt tanken med den sociala marknadsekonomin. Den är egentligen utformad av Adam Smith. Där slår man fast arbetsmarknadens parters rättigheter på ett klart och tydligt sätt. Det finns inte med här över huvud taget. Det har blivit marknadsliberalism som har utformats. Detta har lett till den utvecklingen i stället.
För att få en verklig förändring måste det finnas en social agenda eller ett socialt protokoll för EU. Då krävs det åtminstone att man skriver in det. Man borde ha skrivit in det och tydligt pekat inte bara på individuella rättigheter utan på vikten av kollektiva och sociala rättigheter.
Det är väldigt lätt att prata om de fackliga rättigheterna. Men de fyra arbetsrättsliga domar som har kommit från EG-domstolen har i samtliga fall gått emot arbetstagarna och i samtliga fall varit för företagen. Resultatet innebär sammanfattningsvis när det gäller de arbetsdomar som har kommit att minimilöner är tillåtna i annat land. Då får vi en situation där vi har olika villkor på arbetsmarknaden här i Sverige. Vi har de svenska fackliga rättigheterna som har förhandlats fram, och vi har utländska företag med sina anställda som har helt andra regler. Vi får alltså en utveckling som leder till social dumpning. Det är inte att undra på att det blir social oro.
Detta visar också på svårigheterna med hela EU-samarbetet och den hårda kärnan. Man hänvisar hela tiden i EG-domstolen till de fyra rättigheterna när man dömer i arbetsmarknadstvister.
Regeringens ord om att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska bevaras och försvaras är tomma ord. De har ingenting i realiteten. Att EU säger att det är viktigt att förstärka arbetstagarnas rättigheter är också tomma ord och läpparnas bekännelse. I realiteten är det på det sättet att EG-domstolen dömer utifrån fyra rättigheter. Jag vill se en mycket tuffare hållning från den svenska regeringen när det gäller arbetsrätten och att försvara den modellen, så att vi inte får social dumpning och förstärker den sociala oron runt om i världen.
Man måste också se bristerna när det gäller klimatpolitiken. Regeringen och riksdagen har slagit fast 2020-principerna. Jag och Vänsterpartiet tycker att man borde ha varit lite tuffare. Det rimmar väldigt dåligt med subventionerna till kolgruvor ute i Europa, till forskning om risker med CCS-politiken och till satsningar på forskning och utveckling av ny kärnkraft i Europa. Vi vänder oss emot den typen av satsningar. När det gäller CCS-satsningar får faktiskt företagen stå för det. Det är inte rimligt att skattebetalarnas pengar ska gå till den typen av forskning, som dessutom också är oerhört riskfylld.
Fru talman! Jag yrkar bifall till den gemensamma reservationen som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har.
Anf. 110 Hans Rothenberg (M)
Fru talman!
På väg mot en inre marknadsakt
handlar om att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi. Här finns 50 förslag för att arbeta och driva företagsverksamhet bättre tillsammans, vilket syftar till att modernisera och effektivisera den inre marknaden. Betydelsen av att åtgärder genomförs med fortsatt öppenhet mot tredjeland och att olika protektionistiska tendenser motverkas kan aldrig överskattas.
Här framhålls bland annat tjänstesektorns betydelse, vikten av ett EU-patent och värdet av förenklade regler för företag men även behovet av regelförenklingar avseende offentlig upphandling.
Kommissionens förslag till en inre marknadsakt omfattar tre huvudsakliga områden. Det första området, en dynamisk hållbar och rättvis tillväxt med företagen, ska uppnås bland annat med åtgärder som syftar till att främja och skydda innovation och nyskapande, att förbättra affärsmöjligheterna för små och medelstora företag, att öka det rättsliga och skattemässiga samarbetet och värna om Europas globala konkurrenskraft.
Det andra området handlar om att återställa förtroendet genom att sätta människor i centrum för den inre marknaden. Förslagen här handlar om att säkra kvaliteten för allmännyttiga tjänster, öka satsningarna på central infrastruktur, garantera rätten för arbetstagare att vidta kollektiva åtgärder, underlätta den fria rörligheten för personer och att förstärka skyddet och förenkla för konsumenten vid gränsöverskridande handel.
Det tredje området berör dialog om partnerskap med verktyg för en god inre marknadsstyrning. Bland åtgärderna finns förslag om att intensifiera utvärderingen av regelverk, om alternativa tvistlösningssystem och om krav på snabbare genomförande av EU-lagstiftning i medlemsländerna.
Det finns all anledning att välkomna förslaget till en inre marknadsakt för att effektivisera och modernisera EU:s inre marknad.
Fru talman! Det är viktigt att de åtgärder som vidtas går hand i hand med en fortsatt öppenhet gentemot tredjeland och att protektionistiska tendenser i alla sammanhang där det är möjligt kan motarbetas. Till de prioriteringar som drivits från svensk sida hör bland annat en hållbar tillväxt, utvecklingen av en digital inre marknad och ett gemensamt europeiskt patentsystem.
En av avsikterna med utskottens och riksdagens utlåtanden är att skapa debatt och öka offentligheten kring EU-arbetet. Betydelsen av en väl fungerande inre marknad är grundstenen i EU:s arbete med att stärka konkurrenskraften och således av avgörande betydelse för att främja arbetstillfällen och tillväxt. Merparten av de åtgärder som presenteras i kommissionens meddelande är angelägna insatser för att få till stånd en harmoniserad och bättre fungerande inre marknad.
För att åstadkomma en effektiv inre marknad krävs bland annat olika åtgärder på konkurrensområdet och en statsstödspolitik som noga följer EU:s regelverk. De olika konkurrenskraftsfrämjande åtgärder som vidtas ska inte endast sträva efter att underlätta gränsöverskridande handel mellan EU:s medlemsstater utan även mellan EU och tredjeland. Tydliga icke-diskriminerande globala regler för internationell handel är avgörande för hållbar tillväxt och utveckling.
Fru talman! Frågan om EU-patent är ytterst betydelsefull för att öka konkurrenskraften för företag i EU, i förhållande till andra stora ekonomier och för att främja innovation på den inre marknaden.
Sverige har varit och är fortfarande ett stort uppfinnarland. Därför har vi också varit mycket sårbara för de problem som beror på avsaknaden av en gemensam patentlagstiftning i Europa.
Handelsminister Ewa Björling har varit pådrivande om ett gemensamt EU-patent eftersom vårt land är ett av de mest innovativa länderna i Europa. Det är mycket glädjande att EU nu har enats om ett fördjupat samarbete om detta EU-patent. Det är ett samarbete som har nått fler länder än vi kunde tro för bara några månader sedan. Ett slutet patentsystem vore också slutet för uppfinningsrikedomen.
Förenklade regler för företag är också en tillväxtfaktor. Arbetet med att förenkla de nuvarande reglerna för inte minst små och medelstora företag måste därför ha högsta prioritet även fortsättningsvis, så att de administrativa bördorna och kostnaderna för företagen ska minska. Därtill behövs också regelförenklingar när det gäller offentlig upphandling, inte minst åtgärder som leder till att företag i större utsträckning än i dag lämnar anbud utanför den egna medlemsstaten och därigenom medverkar till en förbättrad konkurrenssituation.
Ökad konkurrens leder till att priser kan pressas och till att kostnaderna för skattebetalarna därigenom reduceras. En förenkling och modernisering av EU:s upphandlingsregler är därför ett väldigt viktigt område. Ökad internationell harmonisering av regler och standarder betyder mycket för att underlätta europeiska företags deltagande i internationell handel.
Fru talman! För att skapa en väl fungerande europeisk energimarknad är en modern infrastruktur som möjliggör energihandel över nationsgränserna en viktig förutsättning. Här är det på sin plats att betona att investeringar i infrastruktur även framgent i första hand bör vara en fråga för aktörerna på marknaden. EU-medel bör snarare styras mot insatser som stöder EU:s energi- och klimatpolitiska mål för 2020 och 2050 än mot kommersiella och avgiftsfinansierade infrastrukturprojekt. Det är vidare positivt att kommissionen har höga ambitioner om förbättrad utvärdering och uppföljning av genomförandet av EU-lagstiftningen i medlemsländerna.
Fru talman! Jag yrkar härmed på att riksdagen lägger utlåtandet
På väg mot en inre marknadsakt
till handlingarna.
Anf. 111 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Jag har tre frågor till Hans Rothenberg. Vikten av ett gemensamt europeiskt patentsystem är vi i riksdagen rörande överens om. Mot bakgrund av det som Hans Rothenberg sade i sitt anförande vill jag bara ställa en kontrollfråga angående det fördjupade samarbetet. Uppfattade jag rätt att det är klart att det blir så? I så fall har vi missat det, så det kunde vara bra att få det tydliggjort. Om det är klart att det blir så är det oerhört glädjande, för det är i så fall att ta ett steg framåt i den här frågan.
Hans Rothenberg talade vid flera tillfällen om öppenhet mot tredjeland. Det är en jätteviktig fråga. Där blir det också en kontrollfråga. Är vi då rörande överens om också från svensk sida att vi driver borttagandet av tullar och tariffer utifrån det som i dag är oerhört kontraproduktivt inom EU?
Min tredje och sista fråga berör det Hans Rothenberg sade i sitt anförande om att sätta människor i centrum. Det är oerhört viktigt utifrån människors vardag. Jag slås av avsaknaden av fackliga rättigheter och kollektivavtal i majoritetens utlåtande. Varför finns detta inte med?
Anf. 112 Hans Rothenberg (M)
Fru talman! Den senaste informationen, som är ganska färsk, har jag tolkat som att 25 av 27 länder nu står bakom det fördjupade samarbetet. Det måste man säga att vi alla kan klappa varandra på axeln för, inte minst de innovativa entreprenörer som kommer att dra nytta av det här. Det är Italien och Spanien som står utanför. Det är bara att glädjas över att det inte är i det italienska eller spanska parlamentet som vi debatterar det här, för där ser det säkert inte lika ljust ut att stå utanför en sådan fråga.
Öppenhet för borttagande av tullar och tariffer är ju en klassisk svensk ståndpunkt. När det gäller att utveckla den inre marknaden och öppenheten mot tredjeland kommer detta fortsatt att vara en drivfråga, inte minst för Sverige som är väldigt beroende av både import och export. Importen är väldigt viktig för att vi ska kunna klara av att ha en livfull export. Då är det viktigt att vi ser till att de protektionistiska inslagen i världshandeln minskar så mycket som möjligt.
Vi kan bland de 50 punkter som den inre marknadsakten handlar om fundera över: Är de för många? Det har tidigare talare tyckt. Är de för få? Det borde vara ytterligare några tillägg.
Vi kan konstatera att det som skiljer våra betänkanden åt handlar om jämställdheten, klimatet och arbetsrätten. Det finns många andra frågor som också skulle kunna beröras. Vi skulle kunna ta upp diskriminering på grund av kön, etnicitet och på många andra håll och kanter. Det kan handla om hur det är för rörelsehindrade och så vidare.
Det finns mycket man skulle kunna lägga till här. Men kärnan är en inre marknadsakt för att förbättra företagande och entreprenörskapet och skapa fler jobb i Europa.
Anf. 113 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Det känns ändå lite förvånande med tanke på det Hans Rothenberg säger här. Det sista som syftar på handeln med tredjeland verkar vi vara överens om. Det är glädjande om det är så att vi har fått ett fördjupat samarbete eller om det är så att det krävs enighet om det.
Det är tre viktiga frågor som saknas i förslaget. Det handlar om jämställdhet, grön omställning och arbetsrätt. Det är tre saker som betyder oerhört mycket för varje enskild människa såväl i Sverige som i varje medlemsland.
På något sätt är det ändå lite märkligt att Hans Rothenberg inte här i kammaren kan erkänna: Vi tänkte inte på det, vi tar till oss vad ni säger från Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet och tar med oss det i det fortsatta arbetet. Jag saknar den kommentaren.
Anf. 114 Hans Rothenberg (M)
Fru talman! Jag tror att vi kommer att ha gott om tid under den här mandatperioden att ömsesidigt sakna uttalanden. Respekten kommer alltid att finnas. En kreativ kommer att ge många goda inslag och inspel. Det är viktigt i arbetet med inre marknadsakten att det inte är en fast materia. Bara för att utlåtandet lämnar riksdagens bord i dag kommer inte arbetet med den att sluta.
Vi kan konstatera att strategin för jämställdhet 2010-2015 har debatterats och diskuterats i riksdagen. Jag ska göra en liten erinran om vad det handlade om. De fem prioriterade områdena är lika möjlighet till ekonomisk självständighet för kvinnor och män, lika lön för lika arbete och lika värde, jämställdhet i beslutsfattandet, värdighet, integritet och slut på könsbaserat våld och jämställdhet i EU:s yttre åtgärder. Det är frågor som går väl igen i inremarknadsaktsperspektivet.
Vi kan konstatera att det är två utlåtanden som är ganska så lika. Jag gläder mig åt att oppositionen i form av de rödgröna har anslutit sig till så pass mycket av majoritetens ståndpunkt. Däremot måste jag nog ändå notera att jag inte under de tre inledande anförandena har hört orden företagande, tillväxt och ökade möjligheter till arbete nämnas. Det är detta som är det viktiga och kärnan. Sedan kan man lägga till 50 punkter ytterligare. Då kommer arbetsrätten och rörelsehindrade säkert också med. Jag yrkar bifall till förslaget.
Anf. 115 Eva Flyborg (Fp)
Fru talman! Vi diskuterar i dag EU-kommissionens meddelande och ingenting annat. Vi har hört det någon gång förut, men jag måste nästan läsa upp det. Den heter:
På väg mot en inre marknadsakt: att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi - 50 förslag för att arbeta, driva företagsamhet och
handel bättre tillsammans
. Det är en härlig rubrik och kanske för övrigt den längsta titeln för en kammardebatt som i varje fall jag har haft.
Fru talman! Den innehåller en katalog på åtgärder man vill se för ett starkare Europa, ett mindre krångligt Europa, ett mer modernt och kanske mer effektivt Europa. Åtgärderna fördelar sig på tre områden, som vi hört tidigare. Jag ska inte upprepa allt men vill nämna dem inledningsvis.
1. En dynamisk, hållbar och rättvis tillväxt med företagen, 24 punkter.
2. Människan i centrum för den inre marknaden, 19 punkter.
3. Dialog, partnerskap och utvärdering, 7 punkter.
Sammantaget ska de var för sig, men också i samverkan, se till att EU:s inre marknad blir lättare att hantera för människor och företag, att regelkrångel minskar och att vi till exempel genom ett EU-patent - som vi talade om innan - ökar konkurrenskraften för våra företag inom EU. Denna sista fråga har varit en otroligt seg historia, men får antas nå en lösning helt eller delvis inom en mycket snar framtid. Upphandlingsreglerna ska moderniseras och ökad vikt läggas vid den mycket viktiga standardiseringsfrågan.
Fru talman! Jag tänkte göra lite annorlunda när jag kommenterar meddelandet. Låt mig konkretisera bara ett av förslagen en smula så att eventuella läsare eller lyssnare bättre förstår varför vi lägger ned tid och energi på dessa frågor.
Standardisering kan tyckas vara en ganska torr, tråkig och oviktig fråga som Sverige inte skulle behöva bry sig om, men icke. Standardiseringsfrågorna gör att även vi, som en liten nation, kan tävla med de allra största, duktigaste och främsta. Är vi tidigt och klokt ute i standardiseringsavtal med mera kan det hjälpa våra företag att vara dem som andra i branschen och i världen får rätta sig efter.
När utvecklingen går snabbt framåt vinner de som ligger i rätt spår. De får i varje fall hjälp av strukturerna och inte tvärtom. Ingen minns väl kanske i dag slaget om vilket videoformat vi skulle ha redan under 80-talet. Skulle vi ha VHS? Eller har du kanske Betamax, Video 2000 eller något annat system hemma? Ingen kommer kanske heller ihåg att det var JVC, ett enskilt företag, som introducerade VHS-standarden redan 1976 och, som vi senare kunde konstatera, avgick med en skrällseger. VHS-systemet utvecklades med Dolby, som följdes av Hifi och ännu senare av Nicam. Det blev Super VHS, W-VHS och senare Digital VHS. Nu är det i stället dvd som är kung i baren eller på marknaden.
Fru talman! Här förstår man att om man satsat på den standard som inte vann, Betamax eller Video 2000, hade man snart fått se sina surt förvärvade och investerade pengar försvinna och förmodligen jobben med dem, allt detta på grund av att någon annan satsat på rätt standard. Då förstår vi också hur viktigt det är att vara tidigt ute i denna stenhårda och svåra konkurrenssituation, inte minst för Sverige som ett litet land och EU.
Om det viktigaste ordet för bostadsmarknaden, som alltid är så populärt att referera till är läge, läge, läge. Ja, då är motsvarande ord för standardiseringsarbetet tidigt, tidigt, tidigt. Det har vi insett i Sverige, och därför ligger vi väl framme i olika internationella arbeten. Bara för att nämna en sak så leder den svenska Riksrevisionen standardiseringsarbetet internationellt för alla världens riksrevisioner. Det är ett viktigt men väldigt okänt faktum.
Fru talman! Hade jag varit Gud och velat uppfinna en paradgren för oss svenskar så kanske det vore "100 meter internationella standarder, inklusive myndighetskontakter, förberedande lagstiftning, nära samarbete med näringslivet, forskning och högskola samt arkivkorrelation". Det låter tråkigt. Men bara för att något låter tråkigt behöver det inte vara det. Vi har alla verktyg på plats för att göra ett kanonjobb för svenska och europeiska företag, och den chansen ska vi ta.
För att återknyta till mitt lilla tidigare exempel har nu dvd alltmer tagit över marknaden som ny standard. Men fundera en stund på om ett svenskt eller europeiskt företag kommer på och lyckas introducera nästa standard inom detta område. Oanade möjligheten utvecklar sig framför oss.
Om du har dvd hemma, har du då dvd-r, dvd-rw med plus eller minus eller har du dvd-dl? Eller har du bestämt dig för Blue Ray? Eller kör du HD-tv? Som tur är, men det beror inte på tur utan förutseende, är vi mycket duktiga inom det internationella standardiseringsarbetet. Läs med förtjusning Globaliseringsrådets rapport om detta eller surfa in på SIS hemsida och se mer om detta viktiga men ack så bortglömda område. Det här området som jag har försökt att belysa är ett av de 50 goda förslag som EU-kommissionen vill att vi ger vårt samtycke till. De övriga 49 är också bra. De mest kända standarder som vi har och som de flesta av oss känner till är väl ISO 9000 som rör kvalitet eller ISO 14000 som berör miljöledning.
Fru talman! Det råder stor enighet om detta utlåtande i Sveriges Riksdag. Det är 50 bra förslag som kommissionen lägger fram och där den svenska regeringen har intagit en klok position.
Den motivreservation som finns tar upp och bockar av det som nu står i majoritetens text, sånär som på att man saknar ett jämställdhetsperspektiv i förslaget till den inre marknadsakten. Jämställdheten är ett viktigt område men den behandlas i annat sammanhang.
Fru talman! Tack för debatten! Jag yrkar att vi lägger utlåtandet till handlingarna.
Anf. 116 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Det var intressant att lyssna på Eva Flyborg, inte minst det som handlade om standardisering.
Mot bakgrund av det har jag egentligen bara en enda fråga till Eva Flyborg. Borde det inte ur det här perspektivet också vara standardisering vad det gäller jämställdhet? Folkpartiet som är liberalt, som många gånger genom det senaste århundradet faktiskt har gått i bräschen för ökad jämställdhet, var finns den frågan? Är det en standardisering så att det finns med i varje sådant här meddelande och beslut som kommer från EU?
Anf. 117 Eva Flyborg (Fp)
Fru talman! Jag trodde Carina Adolfsson Elgestam skulle fråga om de fackliga rättigheterna så jag har förberett en hel sida om det. Men det ville hon inte göra. Jag ska försöka besvara den andra frågan.
Det är klart att jämställdheten är viktig. Det vet naturligtvis Socialdemokraternas företrädare mycket väl. För att besvara frågan kort och inte upprepa det min allianskollega tidigare sade i samma fråga kan jag bara säga att alla förslag inte kan innehålla allting. Det går inte. Man måste prioritera någonstans.
Det här gäller just tillväxten på marknaden. Väldigt mycket har det att göra med just företagens rörlighet för varor, tjänster, människor och så vidare. Jag tycker att den behandling som vi gör och har gjort även tidigare i utskottet, i debatter för jämställdheten, är väldigt viktig. Den förtjänar också att lyftas upp för sig. Jag känner inte att man måste knö in allting i alla betänkanden, meddelanden eller utlåtanden.
Anf. 118 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Det känns jättemärkligt att lyssna på det Eva Flyborg säger nu, just mot bakgrund av jämställdhetsperspektivet och att man från Folkpartiets sida har legat i framkant för att kämpa och jobba för att kvinnor och män ska ha samma rättigheter. Att då stå i kammaren och säga att jämställdheten inte kan finnas med i alla förslag är jätteförvånande. Det är just det som behövs, att vi i varje sak som vi arbetar med hela tiden, ända fram tills vi har uppnått det, kämpa och jobba för och peka på jämställdhetsperspektivet. Det känns att vi verkligen behöver ha det i ett europeiskt perspektiv.
Fru talman! Jag vill också passa på att, med anledning av att jag i det förra replikskiftet inte hade möjlighet till ytterligare replik, bara för Hans Rothenbergs skull, som förmodligen inte hade öronen öppna och lyssnade på mitt anförande, säga att vi bejakar en väl fungerande inre marknad till nytta för företagen, arbetstagarna och konsumenten. Den inre marknaden har spelat en viktig roll för att främja tillväxten. Jag nämnde både företagande och tillväxt.
I detta anförande instämde Hans Rothenberg (M).
Anf. 119 Eva Flyborg (Fp)
Fru talman! Det var skönt med ett sådant klargörande. Nu kan hela Alliansen sova gott i natt. Dess värre kan kanske inte Sveriges företagare göra det och lita på samma sak, men vi får hoppas på det bästa.
I energifrågan till exempel, Carina Adolfsson Elgestam, finns det inget könsperspektiv. Att göra det lättare och få en bättre, mer väl fungerande energimarknad finns det faktiskt inget jämställdhetsperspektiv i. Nej, det gör det faktiskt inte.
Men, fru talman, jag är glad för det helhjärtade erkännande som Folkpartiet får för vår utmärkta jämställdhetspolitik och vår kamp för kvinnans rättigheter genom århundraden, för att inte säga årtusenden - om det hade gått hade vi gjort det.
Däremot kanske Carina Adolfsson Elgestam kan ta med sig det här till sin egen kriskommission och tipsa lite om hur vi i Folkpartiet har arbetat. Det kan vara en bra fråga inför nästa val.
Anf. 120 Erik A Eriksson (C)
Fru talman! Jag vill ta till orda angående utskottets behandling av det här meddelandet från EU. Låt mig först säga till kammarens ledamöter och till övriga åhörare att jag tycker att det är bra att här finns någon slags självinsikt i att tingens ordning inte alltid är perfekt. Jag tycker att vi ska ta emot detta och se det som ett bra och nyttigt arbete för oss för att komma vidare.
Det är inte så att det är alldeles enkelt för företagare i dag att befinna sig på den inre marknaden eller på någon marknad alls. I Sverige har Centerpartiet och alliansregeringen jobbat intensivt för att förenkla för småföretagare och se till att det blir lättare att starta företag och lättare för kvinnor att starta och driva företag. Det ska bli lättare för människor att se en utveckling i att kanske gå från en anställning till att bli företagare. Jag kan rent generellt bara bejaka den ansats som finns i det här arbetet.
Sedan kan vi fundera över vad som ska finnas med och inte finnas med. Det har flera talare berört. Det finns många områden som vi skulle behöva reformera inom EU. Jordbruksområdet har nämnts. Fiskeriområdet har också nämnts. Men det är ju parallella arbeten som sker inom respektive delar i kommissionen. Det gäller ju, som tidigare talare har nämnt, att Sverige är aktivt. Just i det här arbetet ligger inte de delarna med. Det kanske man kan beklaga, men samtidigt tror jag att det är bra att vi inte bryter den tidsplan som finns för till exempel jordbrukspolitiken, CAP 2013, utan den får ha sin särskilda ordning.
Att vi arbetar för en hållbar tillväxt tycker jag är helt centralt. Då kan man säga att det är väldigt tydligt att klimatarbetet också finns på ett parallellt spår. Det är inte så att det har lagts ned därför att det inte omskrivs med varje bokstav eller återges totalt, utan det arbetet finns ändå parallellt. Där har Sverige tagit en tydlig tätposition och driver på förändringsarbetet.
När vi då ser att Sverige har en stor fördel, med bland annat en stor andel hållbar odling av biomassa som ger oss ett starkt försprång, ger inte det oss rätten att tala om för andra exakt hur det ska vara i andra länder. Men vi har alltså möjlighet att gå in i det arbetet med ett litet försprång.
Jag ska inte bli långrandig, fru talman, jag är inte särskilt lång totalt sett. Låt mig bara trycka på exportberoendet. Sverige är ett mycket exportberoende land. Vi skulle stå oss väldigt slätt om vi inte hade former för att kunna fortsätta exportera de varor och kommande tjänster som faktiskt ökar inom tjänstesektorn. Därför är det viktigt att vara rädd om de instrument som finns. Jag kommer själv från ett mycket exportberoende län. Vi har flera sådana i Sverige som skulle vara nästan ingenting utan exporten och handeln. Därför är det viktigt att det här arbetet fortsätter.
Jag tror inte att det arbete som vi har på vårt bord i dag avgör framtiden totalt sett. Det är ständiga förändringar, ständiga diskussioner som måste föras varje dag i samtliga EU-länders parlament men också tillsammans med näringar och andra aktörer. Därför vill jag bara nämna att det har förekommit ett remissarbete som har varit viktigt. Det tycker jag är andan av ett öppet samhälle som Sverige har, där vi är vana vid öppenhet, och ett öppet arbete där vi har valt att ha en remissrunda. För oss är det helt naturligt, i andra länder kanske det är någonting alldeles nytt. Hållbar tillväxt är ju till för att vi ska kunna få arbetstillfällen även i framtiden och ha råd med ett välstånd som vi har vant oss vid. Det är här som arbetstillfällena kommer in.
De fyra friheterna måste försvaras. Protektionism skapar inte tillit. Ordet tillit finns med som ett värdeord. Protektionismen är ett allvarligt hot mot att få tillit för samarbete.
Låt mig ta ett exempel vad gäller pendling över landgränser. Vi har sett att ett grannland som inte är med i EU samarbetar med EU genom viktiga avtal. Där kan vi märka att det blir ett hinder mot en av de fyra friheterna.
Det är utomordentligt viktigt att vi slår fast att de fyra friheterna är grundläggande tillsammans med portalparagrafen om att motverka diskriminering. Det glöms lätt bort. Vi hade inte för så länge sedan uppe i riksdagens kammare, fru talman, ett annat betänkande som rörde ett diskrimineringsbrott. När vi kommer dithän ska vi veta att det är ett av de allvarligaste brotten vi kan begå gentemot gemenskapen i Europeiska unionen.
Vilka rättigheter finns? För den enskilde medborgaren finns ganska många rättigheter inom EU. Jag vill nämna proportionalitetsprincipen. Varje medborgare har rätt att få prövat om det han eller hon har blivit utsatt för står i proportion till vad som kan betraktas som rättvis behandling. Jag önskar att fler företagare kunde känna att möjligheten finns om de inte kan bedriva sin verksamhet.
Fru talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i näringsutskottets utlåtande och lägga det till handlingarna.
Anf. 121 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Det är glädjande att Erik A Eriksson talar sig varm för de fyra friheterna, det vill säga att människor, varor, tjänster och kapital ska få röra sig fritt. Samtidigt säger Erik A Eriksson att förhandlingarna om jordbruks- och fiskepolitiken pågår parallellt. Det känns lite märkligt. Handlar det inte om varor? Handlar det inte om tjänster? Handlar det inte om kapital? Är det inte naturligt att det skulle vara en del av framtidens inre marknadsakt?
Det som är förvånande, särskilt vad gäller Centerpartiet, som de senaste 25-30 åren har velat ligga i bräschen vad gäller grön omställning och klimatpolitiken, är att partiet här har ställt upp på en majoritet där det råder fullkomlig avsaknad av grön omställning. Hur kan det komma sig, Erik A Eriksson?
Anf. 122 Erik A Eriksson (C)
Fru talman! Jag tackar för frågan från Carina Adolfsson Elgestam.
Jag nämnde i mitt anförande att jordbrukspolitiken finns redan i ett särskilt arbete som förkortas CAP 2013. Jag tror att det är alldeles rimligt att kommissionen använder sig av den expertis och den sakkunskap som de har inom området, det vill säga GD Jordbruk. Jag finner inget annat svar. Det tror jag riskerar att skapa en annan politik än vad Sverige generellt historiskt, inklusive Socialdemokraterna, har åberopat under lång tid. Jag är rädd för att det blir en förändring till det negativa. Vi pratar om stopp för protektionism och vi pratar för öppenhet, att hjälpa de nya EU-länderna att nå upp till den nivå vi befinner oss på i dag.
Jag instämmer inte i den slutsatsen. Jag är inte säker på att det var en slutsats, men jag får skicka tillbaka frågan till Carina Adolfsson Elgestam. Anser du att man skulle ha fört in hela arbetet vad gäller fri konkurrens i rapporten? Det är inte fråga om fri konkurrens. Vi får gå tillbaka till historieböckerna. Arbetet med en reglerad jordbrukspolitik genomfördes för att mätta munnar efter andra världskriget. Det fanns ingenstans att bo och det fanns ingen mat för dagen. Detta är inget system som jag tror någon ledamot här i kammaren harangerar, eftersträvar eller ens vill ha. Det var i den tidens anda man såg till att reglera jordbruket.
Sverige gick in i samarbetet i och med EU-medlemskapet. Då hade vi avreglerat jordbruket. Jag minns det väl. 60 kronor per ko fanns i stöd från svenska staten. Inte en spänn mer! Vi gick in i ett samarbete som handlade om en helt annan historia än vi hade som inte var sönderbombade. Du får gärna svara på om du tycker att vi verkligen skulle ha varit med i det arbetet. Jag tror inte att Socialdemokraterna tycker så.
Anf. 123 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Jag tänker inte gå in på några detaljer vad gäller jordbrukspolitiken. Det är inte detaljerna det handlar om i det här perspektivet. För övrigt är vi eniga i riksdagen om att få bort subventionerna i jordbrukspolitiken. Det är en process.
Jag saknar i svaren på mina frågor till Erik A Eriksson kopplingen till klimatarbetet och omställningen till ett grönare Europa. Om vi ska bli fossilfria på sikt, hur kan det komma sig, kopplat till varor, tjänster och kapital, att det inte finns med någonting om det i majoritetstexten som vi om en liten stund ska rösta om?
Ytterligare en fråga av intresse för riksdagen kan vara hur det kan komma sig att det helt saknas texter i majoritetens förslag om fackliga rättigheter.
Anf. 124 Erik A Eriksson (C)
Fru talman! I regeringens faktapromemoria framgår följande: Till dessa hör bland annat hållbar tillväxt, utvecklingen av en digital inre marknad, ett gemensamt europeiskt patentsystem, ett sammanhängande och effektivt transportsystem, regelförenkling bland annat när det gäller offentlig upphandling, tjänstesektorns viktiga roll, ett starkt konsumentfokus samt standardisering.
Varje punkt jag läste upp har bäring på klimatarbetet och en grön utveckling. Den svenska hållningen är att bidra till och med 2020. Det finns alldeles utomordentligt väl uttalat i klimatarbetet. Jag känner inte någon misstro alls. Jag tycker inte heller att Socialdemokraterna ska känna så. Det här är fundamenta i arbetet.
Det är mycket som kan föras in. Kent Persson åberopade ett antal punkter som jag rent spontant kan känna borde ha förts in. Jag tror att var och en av punkterna är avvägda utifrån de tre punkter som arbetet inleds med.
Jag kan beklaga med utgångspunkt i upphandlingssystemet att Sverige är en dubbel förlorare i fråga om det inhemska jordbruket. Vi flaggar ut vår livsmedelspolitik och livsmedelsproduktion därför att vi gör rätt. Det ligger på oss att i materialet, vilket vi har gjort, tala om att vi vill motverka protektionism och arbeta för att andra länder ska ta efter så att de kan bli bättre på upphandling. Det ligger också i den gröna utvecklingen.
Ett bra arbete har gjorts här, men det är inte färdigt. Detta är inget slutdokument. Eva Flyborg var också inne på att det är viktigt att vi ständigt är på hugget och håller oss framme. Arbetet handlar om att stärka de små och medelstora företagens tillgång till en konkurrenskraftig inre marknad. Det här är ett bra dokument för det ändamålet.
Anf. 125 Kent Persson (V)
Fru talman! Jag tackar också för Erik A Erikssons anförande.
Så fort det blir knepigheter i frågor om fiskeripolitik och jordbrukspolitik hänvisar du till att detta sker parallellt i andra förhandlingar och att frågorna kommer att lösas på något sätt. Det var underförstått positivt.
Men arbetet med dessa 50 meddelanden och frågor, till exempel patentfrågan och standardiseringsfrågan, bedrivs också parallellt. Det kan inte vara så att bara vissa saker lyfts fram. Det här är att fly undan problemen med till exempel fiskeriavtalet där den svenska hållningen har varit svag. Det har också drabbat afrikanska länder och befolkningen på ett negativt sätt. Men jag tänkte inte ta upp dessa frågor nu.
Det står i kommissionens text att det här handlar om att återfå förtroendet för vår sociala marknadsekonomi som ekonomisk modell genom att återge de europeiska medborgarna en central roll på marknaden. Där handlar det bland annat om de fackliga rättigheterna. Det var ju ett av era tydliga budskap inför valet 2006 att den svenska arbetsmodellen och de fackliga rättigheterna är viktiga och ska bevaras.
I det sammanhanget säger du att det är de fyra friheterna som är grunden för hela EU:s inre marknad. Det stämmer - så är det. Det är det som EG-domstolen också hänvisar till i samtliga sina fyra rättsfall när det gäller arbetstagarnas rättigheter, och där man i alla fallen har dömt mot arbetstagarna. Rüffertdomen var ett tydligt exempel och Lavaldomen, Vaxholmsdomen, ett annat.
Hur bedriver ni arbetet för att stärka de arbetstagarnas fackliga rättigheter?
Anf. 126 Erik A Eriksson (C)
Fru talman! Tack, Kent Persson, för dina frågor! Jag vill bara återkomma till jordbrukspolitiken, som EG hade en av de första grundläggande överenskommelserna om. Som jag sade till Carina Adolfsson Elgestam tror jag att det vore en otjänst att från svensk sida ha för hög svansföring i detta dokument. Det har vi annars i förhandlingar - statsministern, landsbygdsministern med flera har det. Det är min övertygelse att det inte ska ingå här.
Man kan självklart ha olika åsikter om detta. Man kan ha olika åsikter om fisket också. Men den tidigare socialdemokratiska regeringen valde att inte förhandla om fisket, och vi såg ju resultatet av det. Det var inte fruktbart. När det kom till andra frågor och ministrarna skulle samtala var dörren stängd, och den svenske ministern fick gå ut och dricka kaffe. Med en sådan politik, där Sverige distanserar sig och inte är med och förhandlar, får vi ingenting i nästa fråga.
Den politiken har vi lämnat, och nu har vi en annan politik där vi förhandlar. Vi kanske har sänkta kvoter för torsk i vissa lägen och kanske för höga i andra lägen, men vi är med vid förhandlingsbordet vilket ger möjlighet att i nästa fråga vara förhandlingsduglig. Att inte vara förhandlingsduglig är ungefär som att försöka sälja en häst. Jag vet inte om Kent Persson har gjort det någon gång. Om hästen inte går ordentligt utan haltar och inte är fin i munnen går det inte att sälja den. Jämförelsen kanske också haltar. Men om man ska sälja en häst i EU får man ha bra på fötterna, och det är ingen nackdel att landsbygdsministern är hästägare.
Anf. 127 Kent Persson (V)
Fru talman! Jag håller nog med - där haltar det betänkligt. Erik A Eriksson sade ingenting om de fackliga rättigheterna utan undvek noggrant att prata om det som var min huvudfråga.
Jag ska läsa upp vad EG-domstolen skriver i Rüffertdomen, som kom för inte så länge sedan: Domstolen ser det som oförenligt med den fria rörligheten för tjänster inom EU att det finns nationella regler som tvingar ett gästande företag att tillämpa löner i ett icke-allmängiltigt förklarat kollektivavtal när det finns ett allmängiltigt kollektivavtal med längre minimilön.
Det är social dumpning. Vi får ett förhållande på arbetsmarknaden och inom ett land där företagen inte lever under samma villkor. Det leder till press på lönerna nedåt, och det blir sämre arbetsmiljö. Det här är ett resultat av EG-domstolen.
Då vill jag fråga: På vilket sätt driver ni frågorna om de fackliga rättigheterna, den svenska modellen, vid förhandlingarna? Inte med ett ord tar ni upp den problematiken i ert utlåtande och i meddelandet om en inre marknadsakt. Det här är en viktig del för att stärka konsumenternas och arbetstagarnas rättigheter, som man säger i meddelandet att man ska göra. På vilket sätt? Hur ser ni på möjligheterna att bevara de fackliga rättigheterna och skydda arbetstagarnas möjligheter att vidta stridsåtgärder?
Anf. 128 Erik A Eriksson (C)
Fru talman! Jag undviker inte frågor, men som Kent Persson frågar får han svar. Han ställde flera frågor, och jag ska försöka svara på alla. Den han ställde sist ska han få svar på nu.
Jag anser inte att politiken ska besluta om allt. Vi har en modell som fungerar. Kent Persson nämnde den själv: den svenska modellen. Låt den få fungera! Vi tycker att det är utomordentligt bra. Låt domstolarna utverka de beslut som de kommer fram till! Det är väl högst rimligt att var och en får möjlighet att bli bedömd i en domstol. Det är en rättighet som jag tycker att vi ska vara rädda om.
Liksom på flera andra punkter här anser inte vi att allt behöver finnas med i dokumentet. Jämställdhet har efterfrågats av Socialdemokraterna tidigare. Ja, det kanske skulle ha funnits med en skrivning om det också, men rätten till en egen ekonomi kanske är den bästa jämställdshetsfråga som vi kan uppnå. Har vi företag som fungerar, som kan anställa och kan tjäna pengar får människor möjlighet till en bättre och egen stark ekonomi.
Fru talman! Jag delar inte Vänsterpartiets slutsats att det skulle bli en social dumpning, men det är väl inte helt förvånande. Det visar på skillnaderna mellan partierna, i detta fall Centerpartiet, och Alliansen, och Vänsterpartiet.
Anf. 129 Lars Isovaara (Sd)
Fru talman! Sverigedemokraterna är ett i grunden EU-kritiskt parti. Vi säger nej till överstatlighet men ja till mellanstatligt samarbete. Detta hindrar givetvis inte oss sverigedemokrater att ha synpunkter, både positiva och negativa, på utlåtandet som sådant. Vi får komma ihåg att utlåtandet betonar att en av avsikterna med utlåtandet är, som följande skrivning lyder, "att skapa debatt och öka offentligheten kring EU-arbetet". Det är onekligen ord att lägga på minnet, "att skapa debatt och öka offentligheten". Skälet till utlåtandet är således inte att avge ett formellt yttrande till kommissionen. Utlåtandet ska ses som just ett utlåtande och ingenting annat.
Fru talman! Sverige är ett land som är beroende av handel med omvärlden. Det kan och får vi aldrig bortse ifrån. Svensk välfärd är starkt förknippad med export och import. Så har det varit historiskt, och så kommer det i allt väsentligt att förbli inom en överskådlig framtid. Min fasta övertygelse är att minskad handel med omvärlden också innebär ett ekonomiskt stagnerande Sverige.
Låt mig ta upp det positiva i utlåtandet, för det finns sådant. Här tas bland annat upp frågan om EU-patent, vilket i sanning är en mycket viktig fråga för många innovatörer och företag. Patentfrågorna kommer avsevärt att underlättas för svenska företag och uppfinnare som söker patent. I stället för att bekosta patentsökning i ett stort antal länder i Europa kommer denna ansökning att kunna lämnas in till en gemensam myndighet. Patentkostnaderna kommer helt säkert att kunna minskas. Även handläggningstiden kommer förmodligen att kunna minskas avsevärt. Eventuellt patentintrång kommer förhoppningsvis att kunna hanteras utifrån en gemensam utgångspunkt. Innovatörer och företag i USA har och har haft en gemensam patentmyndighet och har således haft tillgång till en mycket stor marknad på ett helt annat sätt än motsvarande företag och innovatörer i Europa. Det försprånget kan nu förhoppningsvis minskas.
I samma positiva kategori kan införlivas regelförenklingsarbetet, som givetvis måste påskyndas på alla fronter. Regelförenklingsarbetet för små och medelstora företag kan inte nog betonas. De administrativa bördorna kan utan tvekan minskas och därmed vara av avgörande betydelse för företagens tillväxt och vilja att anställa fler i den direkta produktionen. Detta arbete måste även föras på nationell nivå utifrån de enskilda ländernas villkor. Som så många gånger förr behöver det ena inte utesluta det andra.
Ytterligare en angelägen punkt är att utveckla standardiseringsarbetet. Det arbetet måste ske med fortsatt full kraft och fokus på de mest väsentliga områdena.
Fru talman! Det finns skrivningar i utlåtandet som förvisso är betydligt mer tveksamma. Jag syftar då på skrivningarna angående de investeringar som krävs för att möjliggöra en energihandel över gränserna. Om detta fullföljs kan man onekligen fundera över vilka konsekvenser det får för de svenska energikonsumenterna.
Vidare uttrycks en vilja att EU:s rättsakter ska införlivas på ett korrekt sätt. En införlivning strider givetvis mot Sverigedemokraternas grundsyn angående överstatlighet. Jag vill betona att man i utskottets utlåtande inte tar ställning i detalj till de enskilda förslagen, men vi sverigedemokrater kommer nogsamt att följa utvecklingen. När och framför allt om de enskilda förslagen konkretiseras i form av skarpa förslag finns det all anledning för oss att återkomma.
Mot bakgrund av det sagda ämnar vi avstå i den kommande voteringen.
Beslut, Genomförd
Utlåtandet beslutades i kammaren 16 februari 2011.Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelser
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Kommissionens meddelande om EU:s inre marknad
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.- Reservation 1 (S, MP, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, MP, V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 103 0 9 M 101 0 0 6 MP 0 18 0 7 FP 19 0 0 5 C 18 0 0 5 SD 2 0 17 1 KD 18 0 0 1 V 0 18 0 1 Totalt 158 139 17 35
Det här är ett utlåtande
Ett utlåtande är en rapport från utskotten med synpunkter om EU-initiativ. Ibland handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande EU-lagstiftning.
Ett utlåtande kan också behandla subsidiaritetsprövningen av ett förslag till EU-lagstiftning. Utskottet bedömer om den aktuella lagstiftningen bör ligga på EU-nivå eller om det är lämpligare med regleringar på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande med ett förslag till invändning i form av ett så kallat motiverat yttrande.