llankoutskottets utlåtande nr 17.
1
Nr 17.
Utlåtande i anledning av väckt motion om anställande av försök
för möjliggörande av en snabbare publicering av kamrarnas
debatter.
I en inom första kammaren väckt, till bankoutskottet hänvisad motion
nr 166 ha herrar Holmbäck och Näsgård anfört och hemställt följande:
Frågan om ett snabbare offentliggörande av riksdagsdebatterna var föremål
för ingående överläggningar vid 1937 års riksdag. En kommitté — den
s. k. stenografkommittén — som efter kamrarnas uppdrag tillsatts av fullmäktige
i riksgäldskontoret, hade avgivit ett utlåtande i ärendet. Kommitténs
betänkande jämte en inom första kammaren väckt motion behandlades
av sammansatt konstitutions- och bankoutskott och föranledde livliga
debatter inom riksdagen. Någon åtgärd, som ledde till snabbare publicering
av debatterna, följde emellertid icke.
Protokollen i utländska parlamentariska församlingar tryckas inom vida
kortare tid än hos oss. Så offentliggöras protokollen för sammanträdena i
det engelska parlamentet — både i överhuset och i underhuset — redan
dagen efter det sammanträde hållits. I Norge utdelas protokollen i tryckt
skick efter ungefär hälften så kort tid som hos oss. Särskilt i England medför
den snabbare publikationen att pressen har ett mera utförligt material
för sin behandling av debatterna medan dessa ännu äga aktualitet. Den
långsamma publikationen hos oss åstadkommer, att i detta hänseende debattprotokollen
bli betydelselösa.
De önskemål, som titt och tätt komma till synes om ett snabbare publicerande
av riksdagsdebatterna, synas visa, att frågan på nytt bör tagas
upp. En yttre anledning därtill ger det förebildliga sätt, på vilket interparlamentariska
unionen vid sitt sammanträde i Stockholm i september
månad i fjol kunde lösa frågan om publicering av de debatter, som ägde
rum inom unionen. Tryckta redogörelser för förhandlingarna förelågo redan
dagen efter de särskilda debatterna; debatterna voro visserligen icke ordagrant
återgivna men de utförliga referaten voro å andra sidan tryckta på
franska, alltså på ett språk, som icke var tryckeripersonalens modersmål.
De besvärades icke av korrekturfel.
Under diskussionerna vid 1937 års riksdag framfördes med stor utförlighet
skälen för och mot en ändring av publikationssättet beträffande
riksdagsdebatterna. Det var emellertid en tanke, som man enligt vår uppfattning
icke ägnade tillräcklig uppmärksamhet, nämligen att man i varje
fall borde göra försök med ett snabbare publikationssätt. Först efter dylika
försök kan man få tillräckligt erfarenhetsmaterial. Att man skulle göra
försök med snabbare publikationssätt yrkades i en reservation till sammansatta
konstitutions- och bankoutskottets betänkande 1937. I reservationen
föreslogs, att man försöksvis skulle på sätt som sker i utländska parlamentariska
församlingar låta omedelbart utskriva stenogrammen. Under
försöket borde man, enligt reservationen, kunna pröva dels den regel, som
föreslagits av stenografkommittén, nämligen att utskrifterna av steno
1
Bihang till riksdagens protokoll 1950. H saml. Nr 17.
2
Bankoutskottets utlåtande nr 17.
grammen omedelbart i stencil skulle tillställas pressen, dels den danska
regeln, att utskriften omedelbart färdigställes i »förtryck», som utlämnas
till talarna att av dem eventuellt överlämnas till pressen, och dels det
engelska systemet att utskrifterna omedelbart tryckas i korrekturtryck med
rätt för talarna att till ett följande definitivt tryck göra de rättelser de
önska. I det engelska överhuset tillämpas, närmare bestämt, följande regler.
Stenograferna ha tiominutersskift. Stenogrammen utskrivas omedelbart
i parlamentsbyggnaden, och sedan utskriften färdigställts ha ledamöterna
några tiotal minuter till korrigering. Utskriften intelefoneras därefter
till trycket och uppsätts och tryckes omedelbart i ett första tryck,
som efter några dagar ersättes av ett nytt, korrigerat slutligt tryck. I underhuset
torde reglerna vara ungefär desamma.
Vi anse att försök nu bör anställas efter de riktlinjer, som ovan angivits.
De närmare reglerna för förfaringssättet vid försökets anställande torde
böra utarbetas av vederbörande utskott.
På grund av vad ovan anförts hemställa vi, att riksdagen ville låta anställa
försök för möjliggörande av en snabbare publikation av debatterna vid
kamrarnas sammanträden.
Enligt nu gällande bestämmelser — riksdagsstadgan § 5 — skola utskrifter
av yttranden vid kammares sammanträde sist klockan 10 tredje dagen
efter sammanträdet avlämnas i kammarens kansli, där de till klockan
12 andra söckendagen därefter böra finnas tillgängliga för genomläsning
och justering.
Debattprotokollen föreligga i tryckt upplaga i regel omkring 6 dagar därefter.
Spörsmålet om en snabbare publicering av riksdagsprotokollen har tid
efter annan varit uppe i den offentliga debatten. Sålunda behandlades frågan
— såsom av motionärerna angives — av en av riksgäldsfullmäktige enligt
beslut av 1936 års riksdag tillsatt kommitté, den s. k. stenograf kommittén,
som avgav sitt betänkande i januari 1937. Stenografkommittén fann
vid sin utredning, att om man ville tillmötesgå de framkomna önskemålen
om en snabbare publicering av kammardebatterna och på samma gång öka
intresset för riksdagsförhandlingarna, man måste sträva efter att ernå en
organisation, som kunde möjliggöra en omedelbar utskrivning och publicering
av de stenografiska uppteckningarna av riksdagsdebatterna, alltså
medan dessa ännu hade full aktualitet.
Stenografkommitténs förslag förutsatte en omorganisation av riksdagens
stenografkår samt inrättande av ett för båda kamrarna gemensamt stenografkansli
med en särskild riksdagens maskinskrivningsavdelning.
Stenografkommitténs förslag, som behandlades av sammansatt konstitutions-
och bankoutskott vid 1937 års riksdag (uti. nr 1), föranledde icke
någon riksdagens åtgärd.
Efter förslag av 1945 års statsrevisorer beslöt 1946 års riksdag uppdraga
åt fullmäktige i riksgäldskontoret att låta utreda frågan om en rationalisering
av riksdagstrycket. För att verkställa utredningen tillsatte fullmäk-*
tige en kommitté, 19-16 års kommitté för riksdagstrycket. Denna kommitté
undersökte även frågan om en snabbare publicering av riksdagsprotokol
-
Bankoutskottets utlåtande nr 17.
3
len. Kommittén fann emellertid i sitt i april 1947 avgivna betänkande, att
förutsättningar då icke funnes för att effektivt lösa delta spörsmål. Med
hänsyn till det intresse, som fanns för saken, särskilt hos pressen, ansåg
kommittén, att frågan borde ägnas fortsatt uppmärksamhet och att det borde
ankomma på riksgäldsfullmäktige att efter samråd med kanslideputerade
taga erforderliga initiativ i frågan.
I sitt utlåtande nr 44 över kommitténs betänkande framhöll 19A7 års bankoutskott
rörande ifrågavarande spörsmål, att det vore av betydelse för den
politiska diskussionen, att debatterna i riksdagens kamrar med minsta möjliga
tidsutdräkt bleve i tryck tillgängliga för pressen. Den tidigare inom
riksdagen företrädda uppfattningen, att yttranden icke finge i ojusteral
skick utlämnas, fann utskottet icke hållbar, icke minst med hänsyn till att
pressreferaten icke sällan av olika anledningar gåve en skev bild av vad
som verkligen förekommit. Ett utlämnande av på stenogrammen grundade
utskrifter syntes därför icke behöva möta större betänkligheter. Från denna
utgångspunkt fann utskottet det önskvärt, att ett snabbare tillhandahållande
av debattinläggen gjordes till föremål för fortsatta överväganden från
riksgäldsfullmäktiges sida. På utskottets hemställan beslöt också 1947 års
riksdag att uppdraga åt riksgäldsfullmäktige att undersöka möjligheterna
att ernå en snabbare publicering av riksdagens protokoll.
Vid sina överväganden med anledning av nämnda uppdrag ansågo fullmäktige
i riksgåldskontoret, att en undersökning borde göras angående möjligheterna
att publicera ett preliminärt debattprotokoll. För att detta skulle
få något egentligt värde borde det enligt fullmäktiges mening om möjligt
föreligga dagen efter debattdagen, vilket nödvändiggjorde att stenografernas
utskrifter sändes direkt till tryckeriet för sättning samt att debattdeltagarnas
justering finge ske först i det tryckta preliminära protokollet.
Fullmäktige uppdrogo den 20 oktober 1949 åt riksgäldsdirektören att i
samråd med sekreterarna i riksdagens kamrar och representanter för riksdagsstenograferna
samt eventuellt vederbörande tryckerier verkställa en undersökning,
huruvida ett preliminärt debattprotokoll vore möjligt att åstadkomma
efter de angivna förutsättningarna och att i så fall jämväl utreda
frågan om de ökade kostnader, som kunde uppkomma. Efter förslag av stenografernas
representanter anställdes, i första kammaren den 1 mars 1950
och i andra kammaren den 19 april 1950, försök enligt de av fullmäktige
angivna riktlinjerna. Under utredningens gång ha jämväl försök gjorts att
upptaga debatterna medelst s. k. trådinspelningsapparat.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, är frågan om eu
snabbare publicering av protokollen över kamrarnas debatter f. n. föremål
för utredning genom riksgäldsfullmäktiges försorg. Sådana av motionärerna
förordade försök med framställning av protokoll, som föreligga tryckta
dagen efter debatterna, ha också nyligen verkställts i båda kamrarna. I avvaktan
på utredningens slutförande vill utskottet, under åberopande av sina
år 1947 gjorda uttalanden, nu endast uttrycka den förhoppningen, att an
-
4
Bankoutskottets utlåtande nr 17.
ordningar skola kunna träffas, varigenom denna för den politiska diskussionen
så viktiga fråga skall trots de tekniska svårigheter, som onekligen föreligga,
kunna inom en nära framtid lösas på ett tillfredsställande sätt.
Då motionens syfte sålunda redan är tillgodosett, får utskottet hemställa,
att förevarande motion I: 166 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 16 maj 1950.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Ewerlöf, Sundvik, Fahlander,
Näsgård, Nordenson och De Geer;
från andra kammaren: herrar Andersson i Munkaljungby, Nilsson i
Landskrona, Persson i Norrby, fru Humla, herrar Schmidt, Sköldin, von
Seth och Rosén.
5076S5. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.