Lagutskottets utlåtande Nr ti
Utlåtande 1918:LU5
Var är utlåtandet nu?
Utlåtandet är färdigbehandlat
Hela utlåtandet
Utdrag ur utlåtandet
Lagutskottets utlåtande Nr ti.
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1918 kl. 1/2 4 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t
angående utredning och förslag i fråga om rekrytutbildningens
förläggande till sommartid m. m.
Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Persson i Norrköping, Stärner*, greve Spens*,
Alexanderson, Dahl*, Tisell, Fant*, Klefbeck*, Frändén* Lindqvist i Kosta*,
Lindley, Ernst, Holmdahl, Karlsson i Fjäl, Svensson i Betingetorp* och Johansson
i Trollhättan*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad motion,
nr 4, har herr Osberg hemställt, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes snarast låta verkställa utredning
med tanke på omläggning till rekrytutbildninir sommartid samt
taga i övervägande, huruvida icke dagantalet lämpligen kunde nedbringas
genom det bättre övningsresultat, som erhålles, därest övningarna företagas
under sommarhalvåret, samt till riksdagen inkomma med det
förslag-, vartill en sådan utredning föranlett.
Till stöd för sin ifrågavarande hemställan har motionären anfört
följande:
»Till 1917 års riksdag väckte jag motion om skrivelse till Kungl. Maj:t
angående rekrytutbildningens förläggande till sommartid.
Vederbörande utskott som behandlade min framställning anförde
som skäl till avslagsmotivering, att utskottet saknat tid att ingå i prövning
av spörsmålet.
Frågan är nämligen av den oerhörda vikt, att den icke får falla på
en så svag motivering.
Man har även under pågående krig konstaterat, att fältdugliga sol
Bihang
till riksdagens protokoll 1918. 9 samt. 5 käft. (Nr 5—6.) 1
Motionärens
motivering.
Utskottets
yttrande.
2 Lagutskottet utlåtande Nr 5.
(later kunnat utbildas på sex månader. Man bör även taga hänsyn till
detta vid eu eventuell omarbetning av 1914 års härordning.
Jag framhöll i motiveringen till fjolårets motion att oaktat 1914
års härordning tillämpats så kort tid har man ändå kunnat konstatera
stora olägenheter, som snarast möjligt måste avhjälpas, detta för ernående
av största möjliga färdighet hos de inkallade värnpliktige, men
framförallt att folkhälsan kan bevaras.
Det är ett erkänt faktum, icke minst inom officerskåren, att vinterövningarna
med värnpliktige under rekrytutbildningen har lett till en
försämring med ända till 25 proc. vad beträffar skjutresultaten jämfört
med det som erhölls under sommarutbildningen, innan den nya härordningen
. trädde i kraft. Utan tvivel stå övningarna för övrigt i samma
proportion beträffande uppnådda resultat.
För mig ställer sig ändå icke de mindre gynnsamma resultat av övningarna
såsom huvudskäl, utan det är folkhälsans bevarande.
Våra klimatiska förhållanden äro högst olämpliga för rekrytutbildning
under vinterhalvaret, i all synnerhet vad beträffar västra och södra
Sverige, med den ostadiga väderlek som i dessa delar av landet gör sig
gällande, särskilt vad beträffar skjutövningarna, som nu skola så gott
som uteslutande företagas i liggande ställning. Den mest oinvigde
kan göra sig en föreställning, hur menligt detta skall inverka på individen
att få sin kropp tidvis genomblöt, tidvis fullständigt genomkyld.
Kan man verkligen under sådana förhållanden fordra, att den värnpliktige
skall hava det intresse i förehavda övning som är behövligt för
ernående av ett gott resultat.
. Skall lekiytutbildning fortgå vintertid, är fara värt, att våra sanatorier
bliva överbefolkade med värnpliktige och att ett oändligt stort
antal svenska hem göras till lungsotshärdar. Bör vinterutbildning in^å
i övningarna, torde detta lämpligast ske under senare delen av den
värnpliktiges utbildningstid och då företrädesvis å orter, som i klimatiskt
hänseende därtill äro lämpliga.
Krav om förändring av gällande härordning efter så kort tid, sedan
densamma antogs,^ kommer säkerligen att mötas av motstånd från flera
håll. Ändring måste ske förr eller senare; förhållandet är sådant, att
stora massor av folket önska det. Skall man tänka sig ett starkt försvar,
måste man se till, att icke folkhälsan äventyras.»
Såsom motionären anfört, har han vid 1917 års riksdag väckt
motion med ovan angivna innebörd. T anledning av denna motion an
-
Lagutskottets utlåtande Nr 5. 3
förde sammansatta stats- och lagutskottet, som hade saken till behandling,
följande:
»I ''föreliggande motion har till behandling återupptagits en av de
principfrågor rörande de värnpliktiges utbildning, som gemom 1914 års
bärordningsbeslut erhöll sin lösning i en viss riktning. På sätt motionären
själv erinrat, kommer ett förslag om förändring i den nya härordningen
efter så kort tid, sedan densamma antogs, säkerligen att mötas
av motstånd från flera håll. Vid sådant förhållande och da utskottet
icke varit i tillfälle att förr än vid en sen tidpunkt under innevarande
riksdag upptaga ärendet till behandling, samt den utredning, som för
ett sakligt övervägande av motionen skulle varit erforderlig, icke kunnat
av utskottet medhinnas, får utskottet hemställa, att ifrågavarande motion
icke må av riksdagen bifallas.»
Denna utskottets hemställan blev av bägge kamrarna bifallen.
Vid behandlingen inom utskottet av nu förevarande motion hava
väl skilda meningar gjort sig gällande rörande lämpligheten av rekrytutbildningens
förläggande till sommartid. Utskottet har emellertid, t
likhet med det sammansatta stats- och lagutskottet vid 1917 års riksdag,
ansett, att den nya härordningen varit i tillämpning alltför kort tid,
för att den i motionen framförda frågan redan nu må upptagnas till förnyad
prövning. Vid sådant förhållande och då det därtill är av vikt
att avvakta de erfarenheter, nu pågående krig i förevarande hänseende
kan komma att giva, får utskottet hemställa,
att ifrågavarande motion icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 19 februari 1918.
På lagutskottets vägnar:
JAKOB PETTERSSON.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Information saknas på webbplatsen.