Lagutskottets utlåtande Nr 8

Utlåtande 1911:LU8

Lagutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till Riksdagens kansli den 17 februari 1911 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.

Maj i om åvägabringande af utredning m. m. i fråga
om en ny kyrkoförfattning.

Uti en inom Första kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad motion,
nr 1, har herr K. J. Ekman hemställt,

. att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kun<ff.
Maj:t täcktes låta verkställa utredning, om och i hvilken form ett mera
aktivt deltagande och ett förökadt inflytande på det kyrkliga området
skulle kunna beredas åt kyrkans lekmannamedlemmar, och att vid sådan
utredning särskilt _ måtte tagas i öfvervägande, huruvida icke nämnda
syfte säkrast kan vinnas genom en fullständigare tillämpning af synodaltörfattnmgens
grundsatser; J

samt att i följd häraf, om utredningen därtill föranleder, åtgärder
måtte _ vidtagas för utarbetande af en ny fullständig kyrkoförfattning att
tråda i stället för 1686 års kyrkolag.

. beträffande den af motionären till stöd för berörda hemställan afaifna
motivering får utskottet hänvisa till motionen. °

c- ™ 1885 års riksdag yrkades i en inom Andra kammaren af herr Uuhoitei,
oigtnd Wieselgren väckt motion med liknande motivering, som förekom yttran(i<’
i den af honom vid 1908 års kyrkomöte afgifna, af motionären åberopade
motionen, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det
Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag

Bihang till Riksdagens prot. 1911. 7 Samt. 1 Afd. 8 Höft. (Nr 8.) 1

2 Lagutskottets utlåtande Nr 8.

till ny, på basis af det förenade konsistorial- och synodalsystemet hyllande
författning för svenska evangelisk-lutherska statskyrkan. .

Med anledning häraf anförde lagutskottet vid nämnda riksdag följande:

»Det synes utskottet, som motionären mera lämnat ett i störa, konturdracr,
men ock därföre i något obestämda former tecknadt utkast till en
hy, på förening af konsistorial- och synodalsystemet byggd organisation
af den svenska evangelisk-lutherska kyrkan, än ett förslag, ägnadt att
läckas till grund för en Riksdagens skrifvelse till Konungen i ämnet. .

°° En dylik skrifvelse i en så stor, omfattande och svårlöst organisationsfråga,
som en omgestaltning af hela kyrkoförfattningen ju måste
innebära, borde emellertid, enligt utskottets tanke, därest densamma
skulle för frågans lösning äga någon verklig betydelse, innefatta en framställning
af bestämda, ej för allmänt angifna hufvudgrunder, på hvilka
omorganisationen borde enligt Riksdagens mening byggas. I sådant hänseende
innebär motionärens skrifvelseförslag allenast, att den nya kyrko
författningen skulle »hvila på basis af det förenade konsistorial-och synodalsystemet».
Motionären har visserligen uti motiveringen för sin del
nå<mt närmare utfört, huru han tänkt sig den nya organisationens hutvuddrao-,
men planen torde vara alltför stor och omfattande för att Riks
dacren, &innan Kungl. Maj:t ännu till slutlig pröfning företagit de af den
för° revision af 1686 års kyrkolag i nåder förordnade kommitté under den
2 oktober 1873 afgifna förslag till kyrkolag och kyrkostadgar, lämpligen
skulle kunna inlåta sig i pröfning af samma plan. . .

De nödio-a förändringarna i den svenska kyrkans organisation hatva,
enligt hvad erfarenheten hittills gifvit vid handen, lättast låtit sig genomföras,
när man icke tagit före alltför mycket på en gång; och vid dessa
partiella, men därför dock ofta mycket genomgripande förändringar —
utskottet erinrar särskild! om den nya lagen angående tillsättning åt prästerliga
tjänster — har nämnda kommittébetänkande, om det ock icke ens
i hufvudgrunderna alltid följts, dock tjänat till en välkommen öfversikts och

utgångspunkt. , .. ,

Det är på den sålunda redan med framgång beträdda, väg, som utskottet
för sin del finner, att arbetet å de nödiga. organisativa förändnno-arna
i den svenska kyrkoförfattningen bör fullföljas, och såsom ett bland
de främsta föremålen för detta arbete torde kunna uppställas omorganisationen
af domkapitlen, af hvilken frågas lösning åtskilliga andra för kyrkan
och dess författning viktiga frågor torde vara beroende.»

På grund häraf hemställde utskottet, att motionen icke måtte föranleda

någon Riksdagens vidare åtgärd.

Lagutskottets utlåtande Nr 8.

3

Denna utskottets hemställan bifölls af Riksdagens båda kamrar, af den
Första utan debatt.

Såsom motionären erinrat, har sedermera 1908 års kyrkomöte — på
hemställan af bland andra likaledes herr Sigfrid Wieselgren — i skrifvelse
till Kungl. Maj:t anhållit, att utredning måtte verkställas i det af motionären
nu påyrkade afseendet, dock att i berörda hemställan ingenting
upptogs därom, att åtgärder borde vidtagas för utarbetande af ny kyrkoförfattning.
På sätt i den af motionären omnämnda, af honom vid 1909 års
riksdag väckta motionen anmärktes, utgick därvid kyrkomötet från den
förutsättningen, att för närvarande gällande bestämmelser angående rätt till
utträde ur kyrkan fortfarande tillämpades. Emellertid har, såsom äfven af
motionären framhållits, Riksdagen sedermera år 1909 i skrifvelse till Kungl.
Maj:t anhållit, att Kungl. Maj:t ville taga i öfvervägande, under h vilka villkor
det må kunna tillåtas medlem af svenska kyrkan att, äfven utan uppgifven
afsikt att öfvergå till annat trossamfund, utträda ur kyrkan, äfvensom huru
gällande lagstiftning lämpligast må kunna ändras därhän, att främmande
trosbekännare och de, som anmält sig till utträde ur kyrkan, ej på grund
däraf uteslutas från rätt att deltaga i afgörandet af frågor, som icke
pröfvas vara af beskaffenhet att böra allenast af kyrkans medlemmar handläggas,
samt låta utarbeta och för Riksdagen framlägga de förslag, som af
denna utredning kunna föranledas.

Med fullt erkännande af vikten och betydelsen däraf, att lekmannaelementets
inflytande på det kyrkliga området ökas, finner dock utskottet det
af motionären för realiserande af detta önskningsmål framställda förslag
lida af väsentligen samma brister, som lagutskottet vid 1885 års riksdag
fann vidlåda berörda då af herr Wieselgren framställda förslag. En
ytterligare anledning att nu icke biträda motionärens förslag, hvars närmare
innebörd och verkningar icke heller utskottet kunnat öfverblicka,
finner utskottet i ofvanberörda af 1909 års Riksdag aflåtna skrifvelse med
anhållan om utredning angående villkoren för en vidgad rätt att utträda
ur kyrkan. Enligt utskottets uppfattning lär det nämligen icke utan synnerlig
svårighet låta sig göra att, innan klarhet vunnits såväl i detta afseende
som beträffande k}rrkans därmed nära sammanhängande ställning
för öfrigt till staten och kommunen samt dess organ, upptaga den af
motionären väckta frågan till ett så ingående bedömande som nu af honom
ifrågasättes.

Hvad i öfrigt angår motionärens yrkande på åtgärder för utarbetande
af en ny fullständig kyrkoförfattning att träda i stället för 1686 års
kyrkolag, finner utskottet, lika med lagutskottet vid såväl 1885 som 1908
års riksdagar, det fortfarande ändainålsenligare att härutinnan fortgå på

4

Lagutskottets utlåtande Nr 8.

de partiella reformernas väg, hvilken särskildt under de senaste åren ledt
till synnerligen betydelsefulla resultat.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, hemställer utskottet,

att förevarande motion icke måtte till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 februari 1911.

På lagutskottets vägnar:
ERNST HÅ RANSON.

Reservation:

Herrar Håkanson, Gustaf Andersson, af Ekenstam, Lorentz Petersson,
Trana, von Baumgarten och Högberg hafva anfört följande:

»Det må medgifvas, att en blifvande lagstiftning om rätt för medlem
af svenska kyrkan att äfven utan uppgifven afsikt att öfvergå till annat
trossamfund utträda ur kyrkan kommer att medföra förändringar på det
kyrkliga området, men dessa förändringar kunna icke blifva så betydande,
att man af hänsyn till dem bör låta anstå med åtgärder i motionens syfte.
Skulle jämlikt Andra kammarens vid 1909 års Riksdag uttalade önskan
utredning åvägabringas i frågan om och på hvad sätt det nuvarande sambandet
mellan kyrkan och staten lämpligen kunde blifva upplöst, synes
det dock säkert, att utredningen därutinnan icke kan leda till fullständig
skilsmässa mellan stat och kyrka. Härför är gemensamheten mellan stat
och kyrka, uppkommen under en månghundraårig utveckling, allt för omfattande.
En fullständig upplösning af förbindelsen mellan stat och kyrka
kan för öfrigt ens knappast vara afsedd, då Riksdagen sedermera, nämligen
sistlidet år, antagit prästval slagen, lagen om reglering af prästerskapets
löner in. m., hvilka lagar tydligen äro ämnade för lång tid framåt.

Den förändring, hvarom motionären hemställt, går ut på att bereda

Lagutskottets utlåtande Nr 8. 5

kyrkans lekmannamedlemmar ett mera aktivt deltagande och ett förökadt
inflytande på det kyrkliga området. Det är desto mera skäl att utan
dröjsmål verkställa undersökning, huruvida en dylik förändring icke är af
behofvet påkallad, som inom det borgerliga samhället självstyrelse och
själ ^verksamhet är fullständigt genomförd. Om en kommande utredning
tydhggör behöfligheten af en ökning i lekmannainflytandet, blifva också,
såsom motionären framhållit, åtgärder för utarbetning af en ny kyrkoförfattning
att träda i stället för 1686 års lag nödiga. Då frågan om
kyrkoförfattningen blott är en del af lagstiftningen på religionens område,
blir också denna reform endast partiell och således i sak endast en fortgång
på den väg, Riksdagen hittills följt inom förevarande område.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställes,

o att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t måtta låta verkställa utredning,
om och i hvilken form ett mera aktivt deltagande och
ett förökadt inflytande på det kyrkliga området skulle
kunna beredas åt kyrkans lekmannamedlemmar, samt
att i sådant syfte, om utredningen därtill föranleder,
åtgärder måtte vidtagas för utarbetande af en ny, fullständig
kyrkoförfattning att träda i stället för 1686 års
kyrkolag.»

Herrar Bergendahl, Gezdius, Pettersson från Södertälje och Jansson i
Edsbäcken hafva anhållit få antecknadt, att de icke deltagit i behandlingen
af detta ärende inom utskottet.

Bihang till Riksdagens prot. 1.911. 1 Sami. 1 Afd. 8 Raft.

2