Lagutskottets utlåtande Nr 68

Utlåtande 1918:LU68

Lagutskottets utlåtande Nr 68.

3

Nr 68.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1918 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående skrivelse till
Konungen i fråga om utbytande av en del av 1918 och
1919 års värnpliktstjänst mot visst arbete för den inhemska
livsmedelsproduktionen.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Persson i Norrköping, Stärner, Rogberg,
greve Spens, Alfred Petrén, Permansson, Tengvall, Frändén, Lindqvist
i Kosta, Ernst Lindley, Holmdahl, Strid, Johanson i Gäre och Hammarskjöld.

Uti en inom första kammaren vackt, till lagutskottet hänvisad motion,
nr 59, har herr Bergman hemställt, att riksdagen behagade besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville vid innevarande
riksdag framlägga förslag till lag i syfte att möjliggöra att, i
den mån lämpligen ske kan, en del av 1918 och 1919 års värnpliktstjänst
må anses utförd medelst särskilt organiserad nyodlingsverksamhet eller
annat, vederbörligen kontrollerat motsvarande arbete av den art, att det
stegrar produktionen av inhemska livsmedel.

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:

»Vår för ögonblicket viktigaste inrikespolitiska fråga är otvivelaktigt
frågan om folkförsörjningen under nu rådande vanskliga förhållanden.
Denna fråga äger även utrikespolitisk innebörd, i det att vår utsikt att
bevara en orubblig neutralitet å alla håll sammanhänger med vår förmåga
att göra oss oberoende av de krigförande makternas till neutralitetskränkningar
frestande villkor för införsel.

Ett raskare utnyttjande än hitintills skett av vårt lands enastående
naturkraftkällor, energiska åtgärder för utdragande av oljor ur inhemska

Motionärens

motivering.

4

Lagutskottets utlåtande Nr 68.

bergarter samt framför allt jordens intensivt och. extensivt ökade uppodling
se där några av de stora positiva nppgifter, med vilkas lösning
tidens nöd icke längre medgiver något uppskov. Viktiga äro också vissa
negativa åtgärder i samma syfte, avsedda att förhindra förslösandet av
sådant, som kan tjäna till folknäring (effektivt rusdrycksförbud m. m.).
Allt detta är ett försvarsverk, minst lika viktigt som det militära.

Framföi allt gäller det produktion av det ojämförligt viktigaste livsmedlet,
vart dagliga bröd. Av brödsäd har under normala förhållanden
på senaste tid omkring 70 % av behovet producerats inom landet och
■10 % importerats. Det framgår av verkställda undersökningar allt tydligare,
att huvudproblemet, då det gäller att igångsätta de stora odlingsföretag,
som omedelbart maste börjas, om vi skola kunna genom inhemsk
ökning av produktionen anskaffa det som importen numera icke kan med
nödig trygghet tillförsäkra oss, mindre än bristen på medel än bristen
på arbetskraft.

Vid sådant förhållande inställer sig osökt tanken att för denna fredliga
men för vår självständighets försvar icke mindre viktiga uppgift
tillgodogöra sig en del av den varje år under fanorna inkallade värnpliktiga
ungdomen. Minskningen av manskap för det rent militära neutralitets
försvaret måste anses uppvägd genom den ökade trygghet, en tillräcklig
livsmedelsproduktion ger oss mot hungerns frestelser till avvikelse
från den stränga, fredsbevarande neutralitetspolitiken.

Vårt lands historia erbjuder flera prejudikat på användning av delar
av den militära styrkan för fredsuppgifter. Det mest omfattande företaget
av sådan art torde vara de kommenderingar, som tid efter annan
ägde rum för omkring 100 år sedan i och för utförande av arbete på
Göta kanal. r

Genom upprättande av vad man kunde kalla odling skolonner bland
de värnpliktiga skulle även den segslitna frågan om de samvetsömmas
värnplikt åtminstone för tillfället finna en acceptabel lösning. Men givetvis
borde icke blott denna jämförelsevis fåtaliga grupp användas för
ifrågavarande uppgifter utan därjämte under den närmaste tiden ett
större antal andra, därest ett avsevärt resultat skulle kunna uppnås för
vår folkförsörjning. För undvikande av simulation skulle givetvis detta
arbete icke göras kortvarigare eller lättare än den vanliga militära träningen.

I vad mån de till dylikt produktivt arbete uttagna, från j ordbrukarhem
kommande värnpliktiga kunde få fullgöra sin plikt under hempermission
i form av biträde vid hembygdens jordbruk eller, i andra fall
genom att under praktisk sakkunnig ledning få företaga nyodling på
staten tillhörig mark eller annorstädes, det måste givetvis bli föremål

Lagutskottets utlåtande Nr 68.

5

för utredning. Men denna måste bli skyndsam med hänsyn till ärendets
brådskande natur. Det vore önskligt, att saken måtte allvarligt beaktas
av den nyss tillsatta produktionskommittén, eventuellt förstärkt med för
tanken intresserade militära sakkunniga.»

På sätt framgår av utskottets samtidigt härmed avgivna utlåtande
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr .377, med förslag till lag
om befrielse för vissa värnpliktiga att fullgöra reservtruppövning, har
utskottet tillstyrkt bifall till sagda proposition. Ifrågavarande lagförslag
har föranletts av och ansluter sig till en utav den s. k. produktionskommittén
till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet avlåten
skrivelse den 15 april 1918, däri produktionskommittén — i syfte att
trygga jordbrukets tillgång till arbetskraft — föreslagit inställandet av
innevarande års reservtruppövningar vid armén. Enligt lagförslaget må
nämligen befrielse från dessa övningars fullgörande äga rum i den utsträckning,
Konungen närmare förordnar. Vid nu angivna förhållande
och då det med motionen avsedda syftet således kommer att i ej ringa
mån tillgodoses, därest berörda proposition bifalles av riksdagen, har
utskottet ansett, att föreliggande motion bör lämnas utan bifall.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 30 maj 1918.

TJtskottet.

På lagutskottets vägnar:
JAKOB PETTERSSON.