Lagutskottets utlåtande Nr 58

Utlåtande 1912:LU58

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

1

Nr 58.

Ankom till Riksdagens kansli den 10 maj 1912 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning af återremiss af lagutskottets utlåtande nr
41 beträffande Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse af 11 kap. 9, 24 och 38 §§
rättegångsbalken.

Närvarande: herrar Widén, Lindhagen, Håkanson, Söderberg!), Grustaf Andersson,
af Ekenstam, Alexanderson, Grezelius, grefve Mörner, Rogberg,
Pettersson i Södertälje, Jansson i Edsbäcken, Olsson i Broberg, Pettersson
i Bjälbo, Persson i Norrköping och Cederborg.

I utlåtande nr 41 i anledning af Kungl. Maj:ts proposition nr 25
med förslag till lag om ändrad lydelse af 11 ''kap. 9, 24 och 38 §§
rättegångsbalken, hvilken proposition af båda kamrarna hänvisats till
lagutskottet, hemställde utskottet, att Riksdagen, med tillkännagifvande,
att det genom nämnda proposition framlagda lagförslaget icke kunnat
oförändradt af Riksdagen godkännas, måtte antaga förslag till lag om
ändrad lydelse af 11 kap. 9, 24 och 38 §§ rättegångsbalken af sådan
lydelse som utskottets nämnda utlåtande innehåller.

Enligt utskottet tillliandakomna protokollsutdrag hafva vid behandling
al detta utlåtande kamrarna återremitterat berörda utlåtande
till utskottet.

Al den vid ärendets behandling i kamrarna förda diskussionen
synes framgå, att syftemålet med ärendets återförvisning varit förnämligast
en återgång så till vida till Kungl. Maj:ts förslag, att stadgandet
om den i 11 kap. 9 § rättegångsbalken omförmälda anmälan af ombud
måtte erhålla sådan affattning, att, på samma gång de af utskottet anBUtäng
till Riksdagens protokoll 1912. 9 saml. 52 käft. (Nr 58.) 1

2

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

märkta betänkligheterna mot formuleringen af samma förslag undanröjdes,
däraf framginge, att dylik anmälan alltid skall afse viss begränsad
tid samt endast kunna göras af den, som vid tiden för anmälan
äger sitt hemvist i riket.

I enlighet härmed har utskottet här nedan framlagt förslag till
affattning af 4:e stycket i förevarande paragraf. Af den formulering,
som utskottet alltså häråt gifvit, lärer framgå, att, så länge anmälaren
har sitt hemvist i riket, anmälan kan när som helst af honom upprepas.

Beträffande 3:dje stycket af förevarande paragraf har utskottet
därjämte, i anledning af därom gjord erinran, funnit skäligt återupptaga
den lydelse, det fått enligt Kungl. Maj:ts förslag.

På grund häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med tillkännagifvande att det
genom förevarande proposition framlagda lagförslag
icke kunnat oförändradt af Riksdagen godkännas, ville
i anledning af samma proposition för sin del antaga
följande förslag till

(Kungl. Majits förslag:)

(Utskottets förslag:)

Lag

om ändrad lydelse af 11 kap. 9, 24 och 38 §§ rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 11 kap. 9, 24 och 38 §§ rättegångsbalken
skola erhålla följande ändrade lydelse:

9 §•

Vistas svaranden å ort utom riket, må delgifningen ske i enlighet
med lagen å den utrikes orten.

Är svaranden veterligen ur riket faren utan att upplysning kunnat
vinnas, hvar han sig uppehåller, och förekomma därjämte omständig -

3

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

heter, som gifva anledning antaga, att han håller sig undan eller att
han har för afsikt att för framtiden bosätta sig i främmande land,
varde stämningen införd i allmänna tidningarna tre gånger, minst fjorton
dagar mellan hvarje gång. Därjämte skall, där svaranden inom riket
har kändt hemvist, stämningen i hufvudskrift eller besannad afskrift
fästas å hans husdörr och uppläsas för hans husfolk, om sådant finnes,
samt, där han ej har sådant hemvist men äger fastighet inom riket,
öfverlämnas till den, som förvaltar fastigheten.

Hvad ofvan i denna § stadgas skall icke äga tillämpning för det
fall att svaranden hos rätten eller häradshöfdingen i den ort, där han
är eller senast var i riket boende, anmält viss person, som äger att
för honom stämning mottaga, eller anvisning å sådant ombud eljest
kunnat erhållas.

Anmälan, hvarom nu sagts, må Anmälan med verkan, som.nu sagts,
endast göras för viss tid, ej öfver- må endast göras af den, som då anstigande
tre år; och skall anmälan, mälan sker äger hemvist här i riket,

och skall afse viss tid ej öfverstigande
tre år.

Har någon anmält, att viss person
äger att för honom mottaga stämning,
skall sådan anmälan upptagas i förteckning,
som å landet föres af häradshöfdingen
och i stad af rätten.

som sålunda sker, upptagas i förteckning,
som å landet föres af häradshöfdingen
och i stad af rätteD.

24 §.

Delgifves stämning enligt stadgandet i 9 § andra stycket, skall
hvad där om delgifningen är föreskrifvet vara till fullo verkställdt sist
å etthundratjugonde dagen före inställelsedagen.

38 §.

Intyg af två stämningsmän, emot hvilka ej förekommer jäf, som
om vittnen är stadgadt, galle såsom fullt bevis att delgifning blifvit
så verkställd, som intyget innehåller. Enahanda vitsord tillkomme
intyg; som meddelats af kronofogde, stadsfogde, länsman eller notarius
publicus eller af svensk konsul eller vid svenskt konsulat anställd

4

Lagutskottets utlåtande Nr 58.

tjänsteman, så ock intyg af fjärdingsman, då han verkställt delgifningen
efter förmans uppdrag. Skriftligt erkännande om delgifning
vare ock, där det är genom intyg af en ojäfvig stämningsman bestyrkt,
ansedt såsom fullt bevis om delgifningen.

Intyg, att delgifning å utrikes ort skett, skall ock, där intygsgifvarens
behörighet styrkes af svensk eller här i riket anställd diplomatisk
eller konsulär tjänsteman, gälla såsom fullt bevis att delgifning
verkställts så, som intyget innehåller.

Stockholm den 10 maj 1912.

På lagutskottets vägnar:

JOHAN WIDÉN.

STOCKHOLM, ISAÅC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1912.