Lagutskottets utlåtande Nr 44

Utlåtande 1911:LU44

Lagutskottets utlåtande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till Riksdagens kansli den 3 maj 1911 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning af Knngl. Maj:ts nådiga proposition med
förslag till lag om järnvägsaktiebolag och till lag om
vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse.

Genom en den 21 april 1911 dagtecknad proposition, nr 204, hvilken
af båda kamrarna hänvisats till lagutskottet, har Knngl. Maj:t under
åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll,
föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om järiivägsaktiebolag.

Med upphäfvande af lagen den 5 mars 1897, innefattande särskilda
bestämmelser om järnvägsaktiebolag, förordnas som följer:

1 §•

Med järnvägsaktiebolag förstås i donna lag aktiebolag, som har
till ändamål att för allmän trafik bygga eller använda järnväg, så ock
aktiebolag för förvärfvande och förvaltande af aktier eller andra andelar
i bolag med sådant ändamål, som nu är sagdt.

Bihang till Biksd. prof. 1911. 7 Sand. 1 Afd. 41 Höft. (Nr 44.)

1

2

Lagutskottets utlåtande Nr 44.

2 §•

I fråga om järnvägsaktiebolag skola de angående aktiebolag enligt
lag i allmänhet gällande stadganden lända till efterrättelse, såvidt de ej
strida mot hvad här nedan förordnas.

3 §•

Å järnvägsaktiebolags ordning skall sökas Konungens stadfästelse.
Konungen pröfvar bolagsordningens öfverensstämmelse med denna lag
samt lag och författningar i öfrigt, så ock om eljest från det allmännas
sida hinder mot meddelande af stadfästelse icke möter. A ändring i
bolagsordning för järnvägsaktiebolag skall Konungens stadfästelse oek
sökas.

4 §•

Finner Konungen skäl att meddela den sökta stadfästelsen, skall
registrering ske efter ty i lagen om aktiebolag är stadgadt. Ansökningom
bolagets registrering må af registreringsmyndigheten ej upptagas,
där ej Konungens beslut om meddelad stadfästelse å bolagsordningen
ingifves; ej heller må ändring i bolagsordningen registreras, med mindre
den styrkes vara af Konungen stadfäst.

5 §.

Ej må annan än här i riket bosatt svensk medborgare vara ledamot
eller suppleant i styrelsen eller berättigas att teckna bolagets firma.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912. Hvad i 5 § är
stadgadt skall äga tillämpning jämväl å järnvägsaktiebolag, som före
nämnda dag bildats. Konungen äge dock, där vid lagens trädande i
kraft andra än här i riket bosatta svenska medborgare äro utsedda till
ledamöter i styrelsen för sådant bolag, medgifva, att vissa utländska
medborgare eller å utrikes ort bosatta svenska medborgare må vara
ledamöter i styrelsen, högst till det antal, hvartill sådana personer vid

3

Lagutskottets utlåtande Nr 44.

lagens trädande i kraft voro ntsedda till styrelseledamöter; och skall
hvad sålunda stadgats äga motsvarande tillämpning å suppleanter i
styrelsen. I öfrigt skola i afseende å denna lags tillämplighet å redan
bildade järnvägsaktiebolag gälla enahanda bestämmelser, som i lagen
om aktiebolag finnas stadgade i fråga om dess tillämplighet å äldre
aktiebolag.

Lag

om vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse.

Med upphäfvande af lagen den 27 maj 1898, innefattande särskilda
bestämmelser om vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse, förordnas
som följer:

1 §•

I fråga om aktiebolag, som uteslutande hafva till ändamål att idka
fastighetsbelåning eller pantlånerörelse, skola de angående aktiebolag
enligt lag i allmänhet gällande stadgande!! lända till efterrättelse, såvidt.
de ej strida mot hvad här nedan förordnas.

2 §•

A bolagsordning för aktiebolag, som i denna lag afsos, skall sökas
Konungens stadfästelse. Konungen pröfva!- bolagsordningens öfverensstämmelse
med denna lag samt lag och författningar i öfrigt, så ock
huruvida därutöfver med afseende på vidden och beskaffenheten af
bolagets rörelse särskilda bestämmelser må erfordras. Å ändring i
bolagsordning för sådant bolag skall Konungens stadfästelse ock sökas.

3 §•

Finner Konungen skäl att meddela den sökta stadfästelse!!, skall
registrering ske efter ty i lagen om aktiebolag är stadgadt. Ansökning
om bolagets registrering må af registreringsmyndigheten ej upptagas,

Utikottels
yttrande.

4 Lagutskottets utlåtande Nr 44.

där ej Konungens beslut om meddelad stadfästelse å bolagsordningen
ingifves; ej heller må ändring i bolagsordningen registreras, med mindre
den styrkes vara af Konungen stadfäst.

4 §•

Ej må aktiebolag, som i denna lag afses, drifva inlåning på räkning,
som af bank allmänneligen begagnas.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912. Hvad i 4 §
är stadgadt skall äga tillämpning jämväl å då bildade aktiebolag, som
i denna lag afses; dock att Konungen äger medgifva anstånd med stadgandets
tillämpning å sådant bolag under viss tid, högst fem år. I
öfrigt skola i afseende å denna lags tillämplighet å redan bildade aktiebolag,
som i lagen afses, gälla enahanda bestämmelser, som i lagen om
aktiebolag finnas stadgade i fråga om dess tillämplighet å äldre aktiebolag.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande proposition,
har föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet
den 7 april 1911, hvaraf utdrag bifogats propositionen, anfört följande:

»För järnvägsaktiebolag samt för aktiebolag, som uteslutande hafva
till ändamål att idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse, gälla, särskilda
speciallagar, nämligen för de förra lagen den 5 mars 1897, innefattande
särskilda bestämmelser om järnvägsaktiebolag, och för de senare
lagen den 27 maj 1898, innefattande särskilda bestämmelser om vissa
aktiebolag, som drifva lånerörelse. Enligt båda dessa lagar skola för
omförmälda aktiebolag lända till efterrättelse de angående aktiebolag
enligt lag i allmänhet gällande stadganden med de afvikelser, som föranledas
af de i lagarna meddelade särskilda föreskrifterna.

Vid granskning af det förslag, som ligger till grund för den nya
lagen om aktiebolag af den 12 augusti 1910, har lagrådet framhållit, att
det visserligen vore klart, att den nya lagen, såvidt anginge dess hufvudinnehåll,
blefve tillämplig på järnvägsaktiebolag och de aktiebolag, som
afses i lagen den 27 maj 1898, men att det syntes mera tvifvelaktigt,

5

Lagutskottets utlåtande Nr 44.

huruvida den nya lagens öfvergångsbestämmelser komme att gälla
jämväl nämnda båda slag af aktiebolag. Lagrådet hemställde därför,
att denna ovisshet måtte på lämpligt sätt undanröjas.

Hvad lagrådet sålunda hemställt synes mig böra föranleda uttryckliga
stadgande!! därom, att jämväl de i lagen om aktiebolag meddelade
öfvergångsbestämmelserna skola äga tillämpning å de aktiebolag,
som i förstnämnda lagar afses.

I samband med den nu ifrågasatta, mera formella ändringen af
ifrågavarande speciallagar torde jag få upptaga till behandling väckta
frågor om materiell ändring af dessa lagar i vissa hänseenden.

Uti underdånig skrifvelse den 8 december 1909 har chefen för
generalstaben hemställt att i sammanhang med pågående lagstiftningsarbete
rörande aktiebolag i allmänhet sådan ändring måtte göras i lagen
den 5 mars 1897, att i styrelsen för järnvägsaktiebolag finge inväljas
endast i Sverige bosatta svenska undersåtar, därest ej för särskildt fall
och på därom gjord ansökan Konungen annorlunda bestämde. Och har
chefen för generalstaben till stöd för denna sin hemställan i hufvudsak
anfört följande. Järnvägar vore på ett alldeles särskildt sätt indragna
i krigsförberedelsen. Redan under vanliga förhållanden vore det därför
olämpligt, att en utlänning sutte i styrelsen för svenskt järnvägsaktie -bolag med de möjligheter till detaljstudier, som därigenom yppades,
och i kritiska tider skulle ett sådant förhållande vara rent af oförsvarligt,
då så mycket berodde på att våra stridskrafters gruppering ej i
förtid blottades och då grupperingen verkställdes just genom järnvägarna.

Öfver denna hemställan har patent- och registreringsverket den 3
mars 1910 afgifvit infordradt utlåtande och därvid fogat en utredning
rörande vissa på ifrågavarande ärende inverkande omständigheter. Af
denna utredning inhämtas följande. Af 152 då registrerade järnvägsaktiebolag
hade 84 i sina bolagsordningar intagit den bestämmelsen,
att endast i Sverige bosatta svenska undersåtar finge vara ledamöter
af bolagets styrelse. För 64 bolag saknades bestämmelse i bolagsordningen
angående styrelseledamöternas nationalitet; i alla dessa bolag
vore emellertid samtliga styrelseledamöter här i riket bosatta svenska
undersåtar. 1 återstående 4 bolag finge enligt bestämmelse i bolagsordningen
ett visst antal styrelseledamöter vara främmande undersåtar
eller å utrikes ort bosatta svenska undersåtar, men i endast 2 af dessa
bolag vore till styrelseledamöter utsedda andra än här i riket bosatta
svenska undersåtar.

6 Lagutskottets utlåtande Nr 44.

Otvifvelaktigt måste det på de skäl, som chefen för generalstaben
anfört, anses synnerligen betänkligt, att utländsk undersåte eller å utrikes
ort bosatt svensk undersåte tillåtes vara ledamot åt styrelsen för
järn vägsaktiebolag. I öfverensstämmelse med hvad redan nu gäller i
fråga om bankaktiebolag synes mig därför böra stadgas, att ledamot
af styrelsen för järnvägsaktiebolag skall vara här i riket bosatt svensk
undersåte. Ett dylikt stadgande torde dock icke vara till fyllest för
ernående af det syfte man vill vinna. Enligt den nya aktiebolagslagen
kan nämligen annan än styrelseledamot utses till firmatecknare och
såsom sådan erhålla en ställning, hvilken i det närmaste såväl utåt som
inåt sammanfaller med styrelsens. Det torde följaktligen jämväl böra
föreskrifvas, att till firmatecknare ej må utses annan än här i riket
bosatt svensk undersåte.

Att låta de af mig nu ifrågasatta bestämmelserna gälla redan
bestående järnvägsaktiebolag lärer icke möta några betänkligheter utom
beträffande bolag, livilka enligt stadgande i bolagsordning äga rätt
att till styrelseledamot utse annan än här i riket bosatt svensk undersåte.
Därest emellertid sådant bolag, då bestämmelserna träda i kraft,
ej begagnar sig af nämnda rätt, lärer med visshet kunna antagas, att
densamma är af ringa betydelse för bolaget. Med hänsyn härtill torde
öfvervägande skäl tala för att låta ifrågavarande bestämmelser utan
förbehåll gälla dylikt bolag. Däremot torde bestämmelsernas tillämplighet
å bolag, i hvilket främmande undersåte eller å utrikes ort bosatt
svensk undersåte vid bestämmelsernas ikraftträdande är utsedd till styrelseledamot,
ej böra genomföras annorledes än med stor varsamhet; och
det lärer böra ske endast där deras tillämpande af hänsyn till allmänt
intresse måste anses med nödvändighet påkalladt eller ej skulle kunna
föranleda afsevärda rättsförluster för bolaget eller andra. Det torde
därför böra öfverlämnas åt Konungen att i hvarje särskild! fall afgöra,
huruvida sådan styrelseledamot må kvarstå i styrelsen och huruvida efter
hans afgång till styrelseledamot må utses viss främmande undersåte eller
viss å utrikes ort bosatt svensk undersåte.

De af mig ifrågasatta nya stadgandena angående järnvägsaktiebolag
synas lämpligen böra sammanföras med de redan gällande bestämmelserna
till eu ny lag, innefattande särskilda bestämmelser om
järnvägsaktiebolag.

I statsrådet den 11 januari innevarande år, då Kungl. Maj:t
beslöt att till Riksdagen aflåta nådig proposition med förslag till lag
om bankrörelse, framhöll föredraganden, chefen för finansdepartementet,

7

Lagutskottets utlåtande Nr 44.

titt ^ aktiebolag, som uteslutande hafva till ändamål att idka fastighetsbelåning
eller pantlånerörelse, borde uteslutas från rätt till bankmässig
inlåning, och att förty till lagen den 27 maj 1898 borde göras ett tillägg,
hvarigenom förbud mot dylik inlåning meddelades ifrågavarande bolag.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet
tillåter jag mig nu att anmäla den sålunda väckta frågan om ändring
i nyssnämnda lag; och då olämpligheten af att aktiebolag, hvars ändamål
är ^ att idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse, drifver bankmässig
inlåning, ej torde med fog kunna bestridas, lärer för dessa bolag — i
anslutning till den i 1 § andra stycket af förslaget till lag om bankrörelse
intagna bestämmelsen — böra meddelas förbud mot inlåning på
räkning, som af bank allmänneligen begagnas. I fall, då sådant bolag
nu genom dylik inlåning förskaffat sig rörelsekapital, lärer emellertid
rådrum böra beredas bolaget att afveckla denna del af sin rörelse.
Respittiden synes böra sättas olika lång allt efter inlåningens förhållande
till rörelsen i dess helhet och torde därför lämpligen i hvarje särskild!
fall bestämmas af Konungen inom viss i lagen angifven gräns af
exempelvis fem år.

Då lagen den 27 maj 1898 består af endast två paragrafer, af
hvilka den ena torde böra undergå formell ändring, synas de nu föreslagna
ändringarna i lagen böra föranleda en omarbetning af densamma
i dess helhet.

I öfverensstämmelse med hvad jag sålunda anfört har jag låtit
inom justitiedepartementet utarbeta förslag till lag, innefattande särskilda
bestämmelser om järnvägsaktiebolag, och till lag, innefattande särskilda
bestämmelser om vissa aktiebolag, som drifva lånerörelse.»

Utskottet har vid granskning af lagförslagen icke funnit anledning
att mot dem gorå någon erinran. Utskottet får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition måtte
af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 2 maj 1911.

På lagutskottets vägnar:
ERNST HÅKANSON.