Lagutskottets utlåtande Nr 42

Utlåtande 1911:LU42

Lagutskottets utlåtande Nr 42.

1

Nr 42.

Ankom till Riksdagens kansli den 3 maj 1911 kl. 12 in.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om skydd för vissa internationella sjukvärdsbeteckningar.

Genom en den 21 april 1911 dagtecknad proposition, nr 201, hvilken
af båda kamrarna hänvisats till lagutskottet, har Kungl. Maj:t under
åberopande af propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll
föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Ej må märke, bestående af rödt kors å hvit botten, eller benämningarna
»röda korset» eller »Genévekorset» offentligen brukas utom för
den militära sjukvården eller med Konungens tillstånd af förening, till
hvars uppgift bör att i krig biträda vid vården af sårade eller sjuka.

Likaledes vare förbjudet att offentligen bruka märke eller benämning,
som med nu omförmälda företer sådan likhet, att förväxling lätt kan
äga rum.

2 §•

Tillstånd, som meddelats förening, hvarom i 1 § sägs, medför ej
befogenhet, att använda märket eller benämningen såsom märke eller be r''

o

nämning å handelsvaror eller eljest i handelsändamål.

Bihang till Likså. prof. 1911. 7 Sand. 1 Afd. 39 Höft. (Nr 42.)

1

Utskottets

yttrande.

2 Lagutskottets utlåtande Nr 42.

3 §•

Hvar som till salu håller varor, därå anbragts märke eller benämning,
som i 1 § afses, eller i firma olofligen intager dylik benämning eller
eljest olofligen brukar märke eller benämning, som nyss sagts, straffes med
böter från och med fem till och med ett tusen kronor eller fängelse i högst
sex månader.

4 §•

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän lag.

5 §•

Hvad i denna lag är stadgadt om märket röda korset skall ock efter
Konungens förordnande gälla i fråga om användande å fartyg af beteckning,
som enligt internationellt aftal utmärker, att fartyg är afsedt för
hjälp åt sårade eller sjuka i krig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1912; dock må utan hinder
af lagens bestämmelser varumärke, hvari ingår märke eller benämning,
som i 1 § afses, och hvilket redan före lagens utfärdande af näringsidkare
brukas, äfvensom firma, hvari sådan benämning ingår och som före lagens
utfärdande begagnas, fortfarande användas till den 1 januari 1915.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande proposition,
har föredragande t. f. departementschefen till statsrådsprotokollet den
10 marso 1911, hvaraf utdrag bifogats propositionen, anfört följande:

»A den internationella konferens, som år 1906 sammanträdde i
Geneve för åstadkommande af revision utaf den därstädes den 22 augusti
1864 afslutade internationella konvention för förbättrande af sårade militärers
vård i fält, undertecknades den 6 juli 1906 af ombuden för trettiofem
å konferensen representerade stater, däribland Sverige, en ny konvention
i omförmälda ämne. Densamma skall ratificeras snarast möjligt och
träda i kraft, så vidt hvarje särskild stat beträffar, sex månader efter det
ratifikation från dess sida skett. Konventionen har af de flesta europeiska
staterna numera ratificerats.

Båda de nu nämnda konventionerna afse allenast landtkriget. Vid
första fredskonferensen i Haag afslutades den 29 juli 1899 en konvention,

Lagutskottets utlåtande Nr 42.

O

O

hvarigenom principerna i den äldre Genévekonventionen gjordes tillämpliga
jämväl å sjökriget. Denna 1899 års konvention, hvilken också af
Sverige tillträdts, blef vid andra fredskonferensen i Haag underkastad
revision, och såsom resultat af denna revision upprättades ett förslag till
konvention angående tillämpning å sjökriget af principerna i Genévekonventionen
af den 6 juli 1906. Den nya konventionen, som i förhållandena
mellan fördragsmak terna skall ersätta 1899 års konvention, har den 18
oktober 1907 undertecknats af ett flertal stater, däribland Sverige.

Ratifikation af ifrågavarande båda nya konventioner, hvilka i svensk
öfversättning torde såsom bilagor fogas vid detta protokoll, förutsätter
emellertid för Sveriges del vidtagande af vissa lagstiftningsåtgärder, och
anhåller jag nu att för detta ärende få påkalla Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet.

I 1864 års konvention stadgades, att de militära sjukvårdsinrättningarna
skulle utmärkas genom en viss flagga, hvit med rödt kors, samt
att sjukvårdspersonalen skulle såsom tecken använda en armbindel af samma
utseende. Denna beteckning (röda korset) har sedermera i praxis kommit
till användning i ännu större utsträckning och sålunda begagnats för att
öfver hufvud utmärka allt, som hör till sjukvården i fält, dess materiel
in. m. Denna praxis har genom artikel 19 i 1906 års konvention sanktionerats,
och skall sålunda detta emblem användas så ofta det gäller att
tillförsäkra något, vare sig personer eller föremål, det skydd, som konventionen
innefattar.

1864 års konvention innehöll ej någon öfverenskommelse om konventionsstaternas
skyldighet att undertrycka brott mot densamma, än
mindre om skyldighet för dem att söka skydda det antagna emblemet
mot användande för annat ändamål än det därmed afsedda. Behöfligheten
af en dylik öfverenskommelse har allt mera trädt i dagen. Hvad
särskildt angår emblemet, är ju kändt, att detsamma i stor utsträckning
användts såsom handelsmärke å varor af allehanda slag, liksom att röda
korsets namn upptagits i firmanamnet för personer eller sammanslutningar,
hvilkas verksamhet ingalunda berättigat dem därtill. Tydligt är att, såsom
å 1906 års konferens framhölls, dessa förhållanden i hög oråd äro
ägnade att minska den helgd, som röda korset bör i soldaternas och
andras ögon äga, och därigenom förringa förmågan hos detta emblem att
i praktiken förläna det därmed afsedda skyddet Åt de till fältsjukvården
hörande personer och materiel.

Vid sistberörda konferens upptogs därför frågan om beredande af
effektivt skydd mot orättmätigt användande af ifrågavarande emblem, och
inflöto också bestämmelser i detta hänseende i den nya konventionen,

4 Lagutskottets utlåtande Nr 42.

nämligen i artiklarna 23, 27 och 28. Artikel 23 innehåller den allmänna
regeln i hvilka fall emblemet får användas. I artikel 28 afses vissa missbruk
af röda korsets flagga och armbindel, som kunna ske under krig och
alltså äro att bestraffa enligt krigslagarna. Artikel 27 åter innefattar
öfverenskommelse om effektivt undertryckande af obehörig användning utaf
röda korsets namn eller märke såväl i krig som under fred.

Enligt 1907 års konvention artikel 5 skola de fartyg och båtar,
som i sjökrig användas för sjukvård, betecknas utom genom förandet af
röda korsets flagga jämväl genom vissa kring fartyget anbragta färgade
ränder. Dessa tecken skola, jämlikt artikel 6, såväl i krig som i fred
endast få användas för att beteckna fartyg eller båtar, som nu sagts, och
innefattar artikel 21 öfverenskommelse om skyldighet att söka undertrycka
missbruk i sådant hänseende.

Vår nu gällande lagstiftning innehåller intet förbud mot obehörigt
användande af nu omförmälda beteckningar eller benämningar. Bestämmelsen
i 4 § af Ingen om skydd för varumärken den 5 juli 1884 angående
förbud mot registrering af varumärke, som innehåller offentliga
vapen eller stämplar, har emellertid, enligt hvad patent- och registreringsverket
upplyst, tolkats så att bestämmelsen ansetts omfatta jämväl ifrågavarande
emblem.

De bestämmelser, som alltså torde vara nödigt införa i vår lagstiftning,
synas lämpligen böra gifvas i särskild lag. Förslag till sådan har
jag låtit inom justitiedepartementet utarbeta. Detta innefattar i främsta
rummet, såsom det praktiskt viktigaste, förbud mot användande af märket
eller benämningen »röda korset» eller »genévekorset» äfvensom märke eller
benämning, som företer sådan likhet med dessa, att de lätt kunna med
dem förväxlas. Tillstånd att nyttja ifrågavarande märke och benämning
må emellertid af Konungen kunna meddelas förening, som har till hufvudsaklig
uppgift att i krig biträda vid vården af sårade och sjuka. Straffet
för brott mot bestämmelserna i lagen har ansetts skäligen böra sättas till
böter eller fängelse i högst sex månader. Hvad angår de i 1907 års
konvention omförmälda beteckningar har det ej synts lämpligt att i lagen
direkt upptaga förbud mot desammas användande, utan har det nödiga
stadgandet erhållit den form, att Konungen äger förordna, att hvad i lagen
stadgats om märket röda korset skall ock gälla beteckning, som enligt
internationellt aftal utmärker, att fartyg och dess materiel äro afsedda för
hjälp åt sårade eller sjuka i krig. Denna form innebär den fördel, att
om konventionens bestämmelser framdeles skulle modifieras, ytterligare
lagändring icke blir behöflig.

Lagutskottets utlåtande Nr 42.

5

För att de näringsidkare, i hvilkas firmanamn ingå orden »röda
korset» eller hvilka använda varumärken, hvari märket eller benämningen
röda korset ingår, ej skola allt för hårdt drabbas af det föreslagna förbudet,
innefattar förslaget sådana öfvergångsbestämmelser, att dylika firmanamn
och varumärken fortfarande må användas till den 1 januari 1915.

Öfver det upprättade förslaget hafva utlåtanden infordrats från
arméförvaltningen, marinförvaltningen, kommerskollegium, patent- och registreringsverket
samt svenska frivilliga sjukvårdsväsendets centralråd;
och hafva samtliga förklarat sig icke hafva något mot förslaget att erinra.»

Utskottet har vid granskning af lagförslaget icke funnit anledning
att däremot göra någon anmärkning. Utskottet får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition måtte
af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 2 maj 1911.

På lagutskottets vägnar:

ERNST HÅKANSON.