Lagutskottets utlåtande Nr 35

Utlåtande 1911:LU35

Lagutskottets utlåtande Nr 35.

9

Nr 35.

Ankom till Riksdagens kansli den 11 april 1911 kl. 12 nr.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om typografyrkets undantagande
från giltighetsområdet för lagen angående förhud
mot kvinnors användande till arbete nattetid i vissa
industriella företag.

Uti eu inom Andra kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad
motion, nr 254, har herr Carl Lindhagen anfört följande:

»Vid förra riksdagen yrkades (motionen nr 150) att Riksdagen för sin
del ville besluta, att lagen om förbud mot kvinnors användande nattetid
till arbete i vissa industriella företag ej skall äga tillämplighet på
typografyrket eller, om detta ej kunde bifallas, åtminstone ej på de
kvinnliga typografer, som nämnda dag eller därförinnan haft anställning
i yrket. Detta yrkande bifölls ej den gången.

Af bifogade lilla utredning, som verkställts af två kvinnliga typografer,
kan man få en liten begynnande inblick i hur lagen i detta
yrke kommer att verka. Det är oefterrättligt att för kvinnorna på
detta sätt förstöra ett yrke, i hvilket hitintills beredts arbeterskor den
bästa utkomsten.

Med hänsyn härtill och hvad i förra årets motion anförts hemställes,
att Riksdagen för sin del ville besluta att lagen den 20 november
1909 angående förbud mot kvinnors användande till arbete nattetid i
vissa industriella företag ej skall äga tillämplighet på typografyrket.»

Bihang till Eiksd. prof. 1911. 7 Samt. 1 Afd. 32 Höft. 2

JO Lagutskottets utlåtande Nr 35.

Den af motionären åberopade utredningen är af följande innehåll.

“Rapport

öfver af oss hittills kända exempel på verkningarna af lagen mot kvinnors
nattarbete inom typografkåren:

Isaac Marcus’ Tryckeri-A.-B.: Redan den 16 juli 1910 blefvo alla iläggerskor,
efter att ha tidigare muntligen varskotts, definitivt uppsagda till afflyttning pa 14

dagar enligt följande formulär: , , , „ ...

»Få härmed med anledning af att bolaget endast skall använda manliga

iläggare uppsäga Eder till afflyttning den 30 juli 1910. Högaktningsfullt

Isaac Marcus’ Tryckeri-Aktiebolag
gm K. G. Staflund.»

I sätteriet, där förut hufvudsakligast kvinnlig arbetskraft .användts, hafva,
efter lagens antagande i Riksdagen, en ny ordning börjat gorå sig gällande. Vid
nytt behof af arbetskraft ha väsentligen endast antagits män Enhgt hvad vi kunna
finna har bolaget undvikit att annonsera för att ej vacka sattarmnomas uppmärksamhet.

A,B. Fahlcrantz tryckeri: Intyg har lämnats att tryckeriet inte kan använda
kvinnlig arbetskraft i samma utsträckning som förut. Ledningen har förklarat att
vid brådskande arbete middagstiden i stället maste annandag, och kunna saftamnorna
härigenom nödgas arbeta 13 å 14 timmar i följd med endast en halftimmas fiukost
rast, hvilket är vida mer ansträngande än arbetet enligt den gamla orimlig
Några afskedanden ha ännu ej skett, men blir detta beroende af hui forhållandena

utveckla sig. *

Tryckeriet Gutenberg (Nordiska Förlaget): Arbetet är där fordeladt i skift.
En iläggerska, som var anställd, kunde sålunda efter lagens ikraftträdande ej behållas,
men blef Överflyttad till bokbinderiafdelmngen och fick därvid af godhet

bibehålla sin gamla veckolön; dock är att märka att hon som llaggerska kunnat
nå en högre lönegrad än för en bokbinderska är möjligt.

Beckmans tryckeri: Där ha användts flera iläggerskor, men ar deras bibehållande
nu beroende af huruvida tryckarna åtaga sig att vid ofvertid utföra llaggeiskornas
arbete.

Svanbäcks tryckeri: En sättarinna sändes af förbundets platsanskaffningsbyrå
som vikarie för en ledig sättarinna, men blef ej antagen, ty en sättare önskades.
Faktorn förklarade att det numera är svårt för sättannnor att erhålla plats.

Norstedt & Söner: Har förut i stor utsträckning användt kvinnliga iläggerskor;
numera antagas endast manliga iläggare. Sättenpersonalen har har alltid utgjorts
af endast män.

Svenska Morgonbladet: Försök har gjorts att ordna arbetet så, att den kvinnliga
personalen skulle kunna stanna. Hur detta skall ställa sig i praktiken ar ännu

Lagutskottets utlåtande Nr 35. 11

föi tidigt att afgöra, särskildt som det nu är den tid som tidningarna ha litet
annonser. Hemställan till yrkesinspektionen, att, för ordnande af förhållandena så,
att kvinnorna lättare kunde få behålla sina platser, få utnyttja de af lagen medgima
60 undantagstimmarna genom 1 timmes arbete hvarje fredag mellan kl.
10—11 e. m., har enligt yrkesinspektörernas eniga lagtolkning af dem afslagits.

i a*. Stockholms-Tidningen: Den där anställda sättarinnan har fått sitt arbete förlagdt
till dagen, men har det för henne personligen ordnats så, att hon ei skall
lida någon afsevärd förlust.

Sundsvall: Eu sättarinna, som varit anställd 16 år i en tidning, har blifvit
afskedad pa grund af lagen.

i „o Söderköping och Eskilstuna: De som haft skiftarbete hos vissa tidningar,
ha tätt sitt arbete förlagdt till dagen, på sistnämnda plats och sannolikt äfven på
den torra mot lägre aflöning.

hvad man nu, kan finna har lagens verkningar ej visat sig så kännbara
iör de 18, hvilka under riksdagsdebatten ansågos blifva de enda som skulle drabbas
åt lagen; man söker merendels draga skälig försorg om dem, som för närvarande
aro anstalida, men platserna äro för framtiden förlorade för kvinnorna. Däremot
tyckes den verka mera redan nu å civiltryckerier, där endast tillfälligt öfvertidsarbete
torekommer.

Tydligt framgår dock redan nu att yrket för framtiden blir stängdt för
kvinnorna, emedan endast i enstaka fall kvinnliga elever komma att anställas.

. , r fiQn® def en hel del både arbetare och arbetsgivare, som ännu

ej tyckas forsta hvad lagen verkligen innebär. På sådana platser kan man ei
saga hur det kommer att ställa sig förrän någon direkt konflikt med lagen inträffar
Pa en hel del ställen är arbetstiden förlagd numera mellan kl. 7 f. m och 5 e m
och tror man sig därigenom slippa ifrån lagen. Denna anordning är dock som
sagdt mera ansträngande.

Omkring 600 kvinnliga tryckeriarbetare finnas i Sverige.

Stockholm den 8 januari 1911.

Ida Johansson.
Sättarinna.

Hulda Bandqvist.
Sättarinna.»

Såsom _ motionären erinrat, väcktes vid förlidet års riksdag af honom
en motion med enahanda syfte som den nu förevarande.

I sitt utlåtande i anledning af nämnda motion, hvilken afstyiktes
af lagutskottet och afslogs af Riksdagens båda kamrar, eriniade
utskottet bland annat, att den åt motionären afsedda lagen den
20 november 1909 angående förbud mot kvinnors användande till
arbete nattetid i vissa industriella företag skulle träda i kraft först den

Utskotta»

yttrande.

12

Lagutskottets utlåtande Nr 35.

1 januari 1911, samt att sistnämnda tid bestämts, för att tillfälle skulle
beredas till anpassning efter de af lagen skapade nya förhållandena.

Vid antagandet af berörda lag förbisågs ingalunda, att densamma,
försåvidt angick de industrigrenar, där nattarbete i någon större omfattning
förekomme, tilläfventyrs skulle kunna komma att försätta kvinnorna
i en ogvnnsammare ställning på arbetsmarknaden än männen. . Med
hänsyn till det viktiga ändamål, som med den nämnda lagstiftningen
åsyftades, ansågos emellertid de betänkligheter, som ur berörda synpunkt

kunde resas mot densamma, böra vika.. .

De synpunkter, som sålunda vid tillkomsten af lagstiftningen
i fråga, äfven beträffande typografyrket, gjorde sig gällande, torde fortfarande
hafva samma berättigande. Med principerna för sagda lagstiftning
skulle det alltså enligt utskottets uppfattning icke mer nu an vid
dess tillkomst öfverensstämma, att, såsom motionären påyrkar, undantaga
kvinnorna inom en viss större yrkesgrupp från lagens föreskrifter.

Erfarenheten af lagens verkningar beträffande såväl kvinnorna
siälfva som de industrigrenar, lagen afser, torde i allt fall ännu vara föl
liten för att någon bestämd slutsats nu skulle kunna däraf dragas.

Slutligen vill utskottet framhålla, att, som bekant, den berörda lagen
är ^rundad på en internationell konvention angående förbud mot nattarbete
för kvinnor, sysselsatta inom industrien, till hvilken äfven Sverige
anslutit sig. Enligt denna ankommer det på hvarje land att bestämma,
hvad som är att förstå med industriella företag, dock att dit alltid
skola räknas bland annat industriella företag för bearbetning af varor.
Enligt hvad utskottet inhämtat, lär det redan vid tillkomsten af sagda
konvention hafva varit afsikten att under sistnämnda kategori inbegripa
äfven typografyrket. Att så bör ske, har sedermera vid olika tillfällen
häfdats. År denna uppfattning riktig, synes motionärens förslag ej
kunna genomföras utan att Sverige frånträder konventionen, något som ej
kan ske, förr än tolf år förflutit från det densamma af Sverige biträddes.

På grund åt hvad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte föranleda någon
Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 april 1911.

På lagutskottets vägnar:

ERNST HÅKANSON.

Lagutskottets utlåtande Nr 35.

13

Reservation

af herr Lindhagen, som anfört:

»I utskottets återgifvande till eu början af sin erinran förra året
har uteslutits det då gjorda uttalandet, ’att det icke syntes utskottet
lämpligt att andra en af statsmakterna antagen lag, innan densamma
ens trädt i kraft och innan verkningarne af densamma kunde ha visat
sig’. Bägge dessa förutsättningar äro nämligen nu för handen.

Utskottet uppger därför nu i stället, att man skulle redan vid
lagens antagande ingalunda förbisett, att den i vissa fall skulle kunna
''försätta kvinnorna i en ogynnsammare ställning på arbetsmarknaden
än männen’. Antagligen gjorde man detta förnuftigtvis i sitt stilla
sinne, men officiellt förnekades det dock merendels helt enkelt. Denna
åt utskottet medgifna skadliga verkan af lagen skulle emellertid enligt
utskottets mening motvägas af de viktiga ''principerna’ i öfrig! för denna
lagstiftning.. Utskottet är verkligen bevisningsskyldigt för hvad godt
dessa principer afkastat för kvinnorna beträffande typografyrket. År
det den ådagalagda sannolikheten för att detta för dem fördelaktiga
yrke blir väsentligen stängdt för kvinnorna framdeles, eller att de därstädes
redan anställda kvinnor, som ej bli tvungna att helt lämna detsamma,
mångenstädes måste underkasta sig en för hälsan mera skadlig
arbetsordning än förut?

Det är föga tröstefullt, att utskottet härefter fortfarande vinkar med
någon liten utsikt till en undantagslagstiftning längre fram, när erfarenheten
blir än större, ty ännu skulle den vara för liten i hvarje fall
säger utskottet.

Denna lilla tröst atertar dock utskottet genast därpå genom sitt
framhållande att förslagets antagande skulle strida mot den af Sverio-e
numera biträdda internationella konventionen om det kvinnliga nattarbetet.
Emellertid stannar utskottet till sist vid att det ej heller är
alldeles säkert, att denna uppfattning är riktig. I sådant fali bör detta
således bli föremål för Kungl. Maj:ts närmare undersökning. Det voro
ju föröfrigt en förunderlig rättsordning om en internationell konvention,
Bihang till Likså. prof. 1911. 7 Sami. 1 Afd. 32 Höft. 3

14

Lagutskottets utlåtande Nr 35.

som ingåtts för att bereda människor nytta, ej skulle få inom ett land
rättas i en punkt, där den visat sig uppenbart skadlig.

Då det således synes mig ej lyckats utskottet att hopa tillräckligt
mycket formalism för att därmed kunna helt döda rättvisan, hemställes,

att Riksdagen ville för sin del besluta, att lagen
den 20 november 1909 angående förbud mot kvinnors
användande till arbete nattetid i vissa industriella
företag ej skall äga tillämplighet på typografyrket.»

Herrar Pettersson i Södertälje, Jansson i Edsbäcken och Olsson i
Broberg hafva anhållit få antecknadt, att de icke deltagit i behandlingen
af detta ärende inom utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.