Lagutskottets utlåtande Nr 27

Utlåtande 1911:LU27

Lagutskottets utlåtande Nr 27.

1

Nr 27.

Ankom till Riksdagens kansli den 28 mars 1911 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om dels skrifvelse
till Kungl. Maj:t angående lokalt veto med allmän
och lika rösträtt beträffande försäljning af vin och Öl,
dels ock förbud mot utskänkning af vin och Öl vid
offentlig danstillställning.

Lagutskottet liar till behandling i ett sammanhang förehaft
följande till utskottet hänvisade motioner, nämligen inom Första
kammaren motionerna nr 73 af herrar O. Eklund och E. Beckman,
nr 74 af herr E. Beckman m. fl. samt inom Andra kammaren nr 73
af herr K. H. G. von Schéele m. fl., nr 225 af herr K. Staciff m. fl.
samt nr 155 af herr J. Norlén, åsyftande ändringar i gällande förordning
angående försäljning af vin och Öl.

I omförmälda af herrar O. Eklund och E. Beckman, E. Beckman Herrar Ekm.
fl., K. E. G. von Schéele m. fl. och K.
hemställts, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla tion m 73°
om framläggande för Riksdagen af förslag till bestämmelser i syfte herr Beckatt
afgörandet inom kommun af väckt fråga om tillstånd till för - motionär 74,
säljning af vin och Öl måtte äga rum medelst allmän och lika röst- ^rr^0Mfc^
rätt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af motionärerna angifna herr ståaffs
grunder. m- fl motioner.

Till stöd härför hafva herrar Eklund och Beckman i motionen
nr 73 samt herr von Schéele m. fl. anfört följande:

Bihang till Riksd. prot. 1911. 7 Sami. 1 Afd. 25 Häft. (Nr 27.)

1

2

Lagutskottets utlåtande Nr 27.

»I eu denna dag afgifven motion lia vi hemställt om vissa ändringar
i gällande brännvinsförordning i syfte att tillstånd till detaljhandel
med brännvin skall göras beroende af allmän omröstning
inom vederbörande kommun.

Att det ur nykterhetens synpunkt är lika befogad!, att kommunens
medlemmar erhålla eu utsträckt själfbestämningsrätt i fråga
om försäljning af vin och Öl, synes oss ligga i öppen dag. Åtminstone
för landsbygden är ölet numera fullt ut lika mycket som
brännvinet en källa till dryckenskap, förfall och oordningar.

De skäl, som anförts i den nyssnämnda motionen till stöd för
vårt yrkande rörande tillstånd till handel med brännvin, gälla därför
också i afseende på vin och Öl.

Här angifvas de hufvudsakliga bestämmelser, som vi anse böra
gälla för folkomröstning rörande tillstånd för försäljning af vin
och Öl.

När i stads- eller landtkommun fråga uppstått, att tillstånd till
försäljning af vin eller Öl må meddelas, åligger det Konungens befallningshafvande,
därest inom viss tid skriftlig ansökan inkommer,
undertecknad af välfrejdade, till myndig ålder komna män och
kvinnor, som äro medlemmar af kommunen och svenska medborgare,
till ett antal, motsvarande minst en tjugondedel af kommunens
mantalsskrifna folkmängd, att förordna om anställande i kommunen
af omröstning rörande den sålunda väckta frågan.

I denna omröstning, som sker med slutna sedlar och som gäller
endast förbud eller icke förbud mot ifrågavarande tillstånd till försäljning,
äger enhvar välfräjdad man eller kvinna, som är medlem
af kommunen, att deltaga.

Om 2/3 af de i omröstningen deltagande rösta för förbud, träder
detta i kraft på tid, som i författningen bör enligt vissa grunder
bestämmas. För införande af sådan försäljning, där den icke förut
funnits, skall likaledes erfordras majoritet.

Frågan kan åter väckas först efter tre år. Besvär må endast
anföras, om beslutet förmenas icke ha tillkommit i laga ordning.
Om det af denna anledning undanröjes, skall Konungens befallningshafvande
förordna om anställande af ny omröstning.

På grund af hvad sålunda anförts och med hänvisning i öfrig!
till förutbemälde af oss väckta motion om motsvarande ändringar
i gällande brännvinsförsäljningsförordning fä vi alltså hemställa,»

Lagutskottets utlåtande Nr 27.

3

Motiveringen i lierr Beckmans m. ji. motion, nr 74, samt herr
Staaffs m. fl. motion är af följande lydelse:

»I en år 1910 inom Andra kammaren väckt motion hemställdes,
att tillstånd till detaljhandel med brännvin skall göras beroende
af allmän omröstning inom vederbörande kommun.

Enär denna hemställan väl bifölls af Andra kammaren, men
däremot af slogs af den Första, hafva undertecknade i en denna dag
afgifven motion förnyat samma yrkande.

De skäl, som i sistnämnda motion anförts till stöd för värt
yrkande, gälla äfven i afseende på försäljning af vin och Öl.

De allmänna grunderna för omröstningen synas oss vara i
hufvudsak följande:

När i stads- eller landtkommun fråga uppstått, att tillstånd till
försäljning af vin eller Öl må meddelas, åligger det Konungens befallningshafvande,
därest inom viss tid skriftlig ansökan inkommer,
undertecknad af välfrejdade, till myndig ålder komna män och
kvinnor, som äro medlemmar af kommunen och svenska medborgare,
till ett antal, motsvarande minst eu tjugondedel af kommunens
mantalsskrifna folkmängd, att förordna om anställande i kommunen
af omröstning rörande den sålunda väckta frågan.

I denna omröstning, som sker med slutna sedlar och som gäller
endast förbud eller icke förbud mot ifrågavarande tillstånd till försäljning,
äger enhvar välfrejdad myndig man eller kvinna, som är
medlem af kommunen, att deltaga.

Om 2/3 af de i omröstningen deltagande rösta för förbud, träder
detta i kraft på tid, som i författningen bör enligt vissa grunder
bestämmas. För införande af sådan försäljning, där den icke förut
funnits, skall likaledes erfordras 2/3 majoritet.

Frågan kan åter väckas först efter tre år. Besvär må endast
anföras, om beslutet förmenas icke ha tillkommit i laga ordning.

Om det af denna anledning undanröjes, skall Konungens befallningshafvande
förordna om anställande af ny omröstning.»

Herr Norlén har i sin motion nr 155, hemställt, att Riksdagen Herr Norlén*
ville för sin del besluta, att i § 22 af kungl. förordningen af den 9 motumjuni
1905 angående försäljning af vin och Öl mellan moment 2 och 3
eller i annan lämplig paragraf inskjutes ett nytt moment så lydande:

»Utskänkning af vin eller Öl vare icke tillåten vid offentlig dans -

4 Lagutskottets utlåtande Nr 27.

tillställning vare sig i själfva danslokalen eller i andra lokaler, som
med den stå i samband.»

Till stöd för denna hemställan har åberopats motiveringen i den
af samme motionär inom Andra kammaren väckta motionen nr 154
om förbud mot iskänkning af brännvin vid offentlig danstillställning,
hvari anförts följande:

»Med hänvisning till den af herr Meurling m. fl. i Andra kammaren
väckta motion nr 12 om ändrad lydelse af 28 § 3 mom. i
kungl. förordningen af den 9 juni 1905 angående försäljning af
brännvin må påpekas, att det syfte motionärerna vilja vinna icke
med den föreslagna lagändringen kali annat än delvis uppnås, i det
i hvarje fall, med den förändring, de föreslagit, rätt till utskänkning
skulle kunna beviljas i lokaler, som stå i omedelbart samband med
den egentliga danslokalen. Vill man så långt under närvarande förhållanden
torde vara möjligt förhindra den demoralisation, som utskänkning
af brännvin i samband med offentliga danstillställningar
visat sig åstadkomma, torde det blifva nödvändigt att gå ett steg
längre än motionärerna i ofvannämnda motion föreslagit, och vågar
jag därför härmed vördsamt hemställa», —---

I den nyss åberopade motionen nr 12 af herr Meurling in. fl.
anföres följande:

»I kung! förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning
af brännvin 28 § 3 momentet stadgas:

»Vid offentlig föreställning, såsom skådespel, lindansning, konstridning,
förevisning af djur, konststycken eller annat dylikt, eller,
med undantag af konsert, vid hvilken uteslutande utföres instrumentalmusik,
hvarje annan föreställning af hvad beskaffenhet som helst,
hvilken genom allmän tidning, anslag eller annorledes kungöres,
eller hvartill inträdeskort försäljas, eller afgift på ett eller annat
sätt från allmänheten fordras, begäres eller mottages, eller till hvilken
allmänheten eljest har tillträde, må utskänkning af brännvin
icke äga rum i lokal eller å plats, därifrån'' är utsikt till skådebanan
eller annan plats, där föreställningen gifves; dock må Konungens
befallningshafvande för särskildt tillfälle medgifva undantag från det
sålunda meddelade förbud.»

De skäl, som föranledt införandet i brännvinsförsäljningsförordningen
af omförmälda förbud mot brännvinsutskänkning vid offentlig
föreställning, gälla i lika hög grad i fråga om sådan utskänkning

Lagutskottets utlåtande Nr 27.

5

vid de, särskild! i liufvudstaden, men äfven på andra orter allt vanligare
danstillställningar, Indika på enahanda sätt kungöras, eller till
iivilka allmänheten eljest mot eller utan erläggande af afgift har
tillträde.

Af de i liufvudstaden genom polismyndighetens försorg under
förliden höst anställda undersökningar rörande förhållandena vid de
offentliga dansbanorna framgår med full tydlighet, att, där oordningar
eller eljest klandervärda förhållanden förekommit, dessa till hufvudsaklig
del framkallats däraf, att vid danstillställningarna brännvinsutskänkning
ägt rum. Eu af hufvudstadens poliskommissarie!* har
också i sin rapport till polismästaren uttalat, att han anser, att afskaffande!
af all spirituosautskänkning vid danstillställningarna skulle
ha det goda med sig, att särskilt de sämre elementen hölles aflägsnade
från stället; och i första hand borde iskänkning vid plats,
hvarifrån finnes utsikt till dansbanan, icke medgifvas. I detta afseende
anser kommissarien, att dansbanorna icke borde lämnas företräde
framför varietéerna. Af undersökningarna framgår vidare, att
danstillställningarna hufvudsakligen besökas af unga män och kvinnor.

Hvilken fara dessa med spritutskänkning förbundna offentliga
danstillställningar utgöra för de unga männen och kvinnorna ligger
i öppen dag. Och att därvid spritförbrukningen har den största
andelen uti de oordningar och sedliga felsteg, som förekomma, torde
vara otvifvelaktigt. Denna uppfattning bekräftas också af eu så
erfaren fångvårdsman som slottspastor Aug. Wirén i ett af honom
under nästlidet år utgifvet arbete om alkohol och brottslighet. »Utan
alkohol» — säger han — »inträda sällan, såsom erfarenheten visar,
några svårare kollisioner blott af den anledning att folk samlas till
större fester eller dylikt. Den unge arbetaren, som fått sig sin lön
utbetalad och som ser en skön fridag framför sig, befinner sig då
tyvärr alltför ofta i en för dryckesorgier väl disponerad sinnesförfattning.
De möjliga, obehagliga följderna ser lian ej eller ägnar
dem ej en tanke. — Vid årets större högtider finner man också eu
betydande stegring i vissa brott. — Midsommaren med sina traditionella
dansnöjen, utflykter och dylikt företer äfvenledes i sagda
hänseende eu ökning. — Den, som haft tillfälle studera dylika utflykter
under vår- och sommarsöndagarna till dansbanor eller liknande
platser, vet, huru nära förbundna de äro med en ej sällan vid resans
anträdande påbörjad omåttlig alkhoholförtäring.»

På samma sätt är otvifvelaktigt, att förtärandet af spirituösa

Bihang till Riksd. prat. 1911. 7 Sami. 1 Afd. 35 Höft 2

6

Lagutskottets utlåtande Nr 27.

Utskottet*

yttrande.

drycker vid ifrågavarande danstillställningar i hög grad bidrager att
framkalla den demoraliserande inverkan, som vissa af de nämnda
polisrapporterna gifva vid handen.»

Såsom framgår af hvad ofvan anförts, hafva liknande yrkanden,
som med afseende å försäljningen af vin och Öl gjorts i de nu
ifrågavarande, till lagutskottet hänvisade motionerna, i särskilda af
samma motionärer väckta motioner framställts beträffande försäljningen
af brännvin.

Vidkommande sistnämnda motioner hafva kamrarna stannat i
olika beslut, till följd hvaraf de i dem framställda yrkanden för
denna riksdag förfallit.

Vid sådant förhållande och då med afseende å försäljningen
af nu ifrågavarande drycker strängare bestämmelser icke synas böra
meddelas än beträffande de mer alkoholhaltiga, hvarom sålunda beslut
af Riksdagen redan fattats, får utskottet hemställa,

l:o) att herrar Eklunds och Beckmans motion
nr 73, herr Beckmans m. fl. motion nr 74, herr
von Schéeles in. fl. motion nr 73 samt herr Staaffs
in. fl. motion nr 225 ej måtte till någon Riksdagens
åtgärd föranleda samt

2:o) att herr Norléns motion nr 155 ej heller
måtte föranleda någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 mars 1911.

På lagutskottets vägnar:

ERNST HÄKANSON.

Herrar Söderbergh, Lindhagen och Olsson i Broberg hafva begärt
få antecknadt, att de icke deltagit i behandlingen af detta ärende
inom utskottet.

Stockholm, Oskar Eklunds boktryckeri, 1911.