Lagutskottets utlåtande Nr 22

Utlåtande 1917:LU22

Lagutskottets utlåtande Nr 22.

1

Nr 22.

Ankom till riksdagens kansli den 27 mars 1917 kl. 2 e. m,

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse av 20 kap. 2 § samt 24
kap. 3 § strafflagen.

Närvarande: herrar Lindhagen, Gezelius* Stärner, greve Spens, Petrén*, Dahl, Lars
Olsson, Permansson, Fant, Schotte, Pettersson i Bjälbo, Persson i Norrköping,
Gustafsson i Örebro, Borg, Holmdahl och Rehn.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom eu den 13 mars 1917 dagtecknad proposition, nr 117, vilken
blivit hänvisad till lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av
propositionen bilagda utdrag av i statsrådet och lagrådet förda protokoll,
föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 20 kap. 2 § samt 24 kap. 3 § strafflagen.

Härigenom förordnas, att 20 kap. 2 § samt 24 kap. 3 § strafflagen
skola erhålla följande ändrade lydelse:

20 KAP.

^ §•

Den, som å skog eller mark, däri han ej äger del eller den han ej
innehaver eller äger rätt att nyttja, olovligen fäller träd, i uppsåt att trädet
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 9 sand. 19 höft. (Nr 22.) 1

2

Lagutskottets utlåtande Nr 22.

eller något därav sig eller annan tillägna, eller, i sådant uppsåt, olovligen
tager, av växande träd, ris, gren, näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller
kåda; varde, ändå att han det icke bortfört, ansedd såsom hade han stöld
förövat, där värdet går över femton riksdaler. Går det ej över femton
riksdaler; vare lag, som i 24 kap. sägs.

24 KAP.

3 §•

Fäller, syrer eller bläcker man olovligen träd å annans skog eller
mark, i uppsåt att trädet eller något därav sig eller annan tillägna, eller
tager olovligen där växande gräs, torv eller, av växande träd, ris, gren,
näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda; varde, evad han det bortfört
eller ej, straffad för åverkan, där ej efter 20 kap. gärningen skall
annorledes anses; och vare straffet böter, högst ett tusen riksdaler, eller
fängelse i högst sex månader. Äro omständigheterna synnerligen försvårande:
då må till straffarbete i högst ett år dömas.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande förslag,
får utskottet hänvisa till propositionen.

Vid granskning av förslaget har utskottet icke i sak funnit skäl till
anmärkning mot detsamma. Däremot vill utskottet göra erinran mot, att
lagförslaget icke är försett med någon övergångsbestämmelse. De föreliggande
förhållandena göra det emellertid angeläget, att lagen kommer
att träda i kraft snarast möjligt. Dock har utskottet med hänsyn till
lämpligheten därav, att någon tid förflyter för att lagstiftningens ändrade
ståndpunkt må bliva bekant, icke ansett skäligt föreslå ett stadgande,
att lagen skall träda i kraft genast. Däremot har utskottet funnit lämpligt
hemställa, att lagen träder i kraft den 20 nästkommande april.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen, med förklaring att Kungl. Maj:ts
ifrågavarande proposition, nr 117, icke kunnat i oförändrat
skick av riksdagen bifallas, måtte i anledning
av nämnda proposition för sin del antaga det vid propositionen
fogade lagförslaget med den förändring, att

Lagutskottets utlåtande Nr 22.

3

till detsamma lägges en övergångsbestämmelse med
följande lydelse:

Denna lag skall tråda i kraft den 20 april 1917.
Stockholm den 27 mars 1917.

På lagutskottets vägnar:

CARL LINDHAGEN.

Reservation

av herr Borg.