Lagutskottets utlåtande Nr 16

Utlåtande 1916:LU16

Lagutskottets utlåtande Nr 16.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1916 kl. 4.30 e. in.

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad lydelse av 1 §
i lagen om servitut den iå juni 1901.

Närvarande: herrar Lindhagen, Trana*), Söderbergh*), Rogberg, Alexanderson,
greve Spens, Dahl, Hult, Tisell, Schotte, Lindqvist i Stockholm*),
Pettersson i Bjälbo, Persson i Norrköping, Gustafsson i Örebro, Karlsson
i Fjäl och Holmdahl.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Uti en inom andra kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad motion,
nr 100, har herr Molin i Dombäcksmark hemställt,

»att riksdagen för sin del ville besluta följande ändrade lydelse
av 1 § i lagen den 14 juni 1907 om servitut:

§ 1.

Lägges å fastighet besvär och last till förmån för annan läslighet
eller ock för gruva såsom angående väg, vattens ledning eller uppdämning,
ledning för överförande av kraft, leverans av elektrisk energi,
skogsfång, mulbete, torv-, ler- eller grustäkt, utsikt eller fönster, må
till säkerhet för beståndet av det servitut meddelas inteckning under
de villkor och i den ordning, särskilt är stadgat.»

Till stöd för sin ifrågavarande hemställan har motionären anfört
följande:

»Ett numera synnerligen vanligt tillvägagångssätt vid försäljning
av vattenfall är, att säljarna såsom likvid för försäljningen tillförsäkra
sig fri leverans av elektrisk energi för diverse husbehovsändamål, så
snart vattenfallet blivit utbyggt och kraftstationen kommit i gång.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 9 samt. 11 höft. (Nr 16.)

Motionärens

motivering.

2 Lagutskottets utlåtande Nr 16.

Att dylika avtal komma till stånd kan från allmän synpunkt sett ej
vara annat än förmånligt, då vederbörande säljare dåmedelst sörja för
att även kommande släktled erhålla något av vattenkraftens värde.
Tyvärr synes nu gällande lagstiftning rörande inteckning icke medgiva,
att utfästelser från köparnas sida att till säljarna för all framtid leverera
elektrisk energi kunna i vanlig ordning intecknas uti de fastigheter,
till vars förmån vattenkraft sålts. Sålunda hava ansökningar om inteckning
för ifrågavarande ändamål blivit avslagna.

Ehuru 54 § i kungl. förordningen den 16 juni 1875 angående
inteckning uttryckligen stadgar: »Vad i denna förordning är stadgat

angående nyttjanderätt, galle ock i fråga om rätt till avkomst e!.ler
annan förmån, som åt någon upplåtes att utgå av fast egendom», och
fri leverans av elektrisk energi ju om något måste såväl språkligt som
reellt anses vara »annan förmån», hava ansökningar om inteckning för
ändamålet avslagits, företrädesvis kanske därför att vid tiden för den
kungl. förordningens tillkomst man ej förutsåg, att avtal överhuvud om
leverans av fri elektrisk energi någonsin skulle komma till stånd. Genom
prejudikat har sålunda den juridiska uppfattningen gjort sig gällande,
att inteckning för sådana ändamål skall vägras.

Genom lagen den 14 juni 1907 om servitut synes man velat så att
säga legalisera de givna prejudikaten, i följd varav vid uppräknandet
av de förmåner, som kunde bli föremål för inteckning, icke medtogs
förmånen av leverans av elektrisk energi.

Då nu, med vad tiden lider, massor av avtal komma till stånd vid
försäljning av vattenkraft att säljarna tillförsäkras rättighet till elektrisk
ström, är det en angelägenhet av största vikt, att lag och författning
mhjliggöra, att avtalen bli för framtiden säkerställda genom inteckning.

För ändamålet torde endast en obetydlig ändring av första paragrafen
i lagen den 14 juni 1907 om servitut vara av nöden. Efter
tagen del av »Betänkande med förslag till lag innefattande vissa bestämmelser
i syfte att trygga rätt till elektrisk kraft m. in.», vilket betänkande
utkom i tryck under fjolåret, befinnes, att kommitterade föreslagit
antagande av en särskild lag, som avser att på betryggande sätt
ordna alla rättsförhållanden på området. Vidkommande det speciella
tall, varom denna motion handlar, föreslå kommitterade, att leverans av
elektrisk kraft skall kunna intecknas som servitut (§ 9 i lagförslaget)
utan att dock föreslå någon ändring uti lagen den 14 juni 1907 om
servitut.

Då det ännu torde dröja avsevärd tid, innan kommitterades förslag
blir upphöjt till lag, och betryggandet av redan ingångna avtal är en

Lagutskottets utlåtande Nr 16. 3

angelägenhet, som icke tål något vidare uppskov, anser jag mig nödsakad
att föreslå, att riksdagen provisoriskt ordnar frågan om tryggande
av avtal om leverans av elektrisk kraft på det sättet, att orden
»leverans av elektrisk energi» inskjutas uti första paragrafen i lagen om
servitut. Det bör kanske i detta sammanhang framhållas, att även om
kommitterades lagförslag blir antaget, den lagändring jag härmed påkallar
i allt fall måste ske.»

I skrivelse den 28 mars 1907 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t
ville låta föranstalta om utredning, på vilket sätt betryggande garantier
för kontraktsenligt åtnjutande av elektrisk energi måtte kunna genom
lagstiftning eller eljest beredas avnämare av sådan energi, samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.
I motiveringen framhölls, att rätten till leverans av elektrisk kraft enligt
gällande svensk rätt otvivelaktigt icke vore av den art, att inteckning
därför kunde fastställas i leverantörens fastighet.

Vid 1909 års riksdag hemställdes uti en i andra kammaren väckt
motion, att Kungl. Maj:t ville utarbeta och förelägga riksdagen förslag
till sådan ändring av inteckningsförordningen, att avtal om rätt till
elektrisk ström från fastighet med vattenfall skulle kunna intecknas i
fastigheten, och åberopades till stöd härför, att dylik rätt ej kunde
hänföras till någon av de rättigheter, för vilkas säkerhet intecknmgsförordningen
medgiver fastställande av inteckning, ehuru jämväl innehavare
av dylik rättighet, som i likhet med de flesta av de rättigheter,
för vilka inteckning vore medgiven, innebure ett utnyttjande på visst
sätt av fast egendom, borde beredas enahanda tillfälle att genom inteckning
trygga rättighetens bestånd för framtiden. Som emellertid
den i motionen avsedda fråga redan vore på Kung!. Maj:ts prövning
beroende, hemställde lagutskottet i sitt utlåtande över motionen, att
densamma icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd, och blev
detta också riksdagens beslut.

Sedan Kung!. Maj:t därefter den 22 juni 1911 uppdragit åt en
kommitté att utarbeta förslag till tryggande av avnämares rätt till kontraktsenligt
åtnjutande av elektrisk kraft m. m. samt framlägga förslag
i ämnet, har samma kommitté den 16 december 1914 till Kungl. Maj:t
överlämnat förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser i syfte att
trygga rätt till elektrisk kraft. Sagda förslags 9 § innehåller följande

Utskottets

utlåtande.

4

Lagutskottets utlåtande Nr 16.

stadgande: »Den, som i skriftlig handling fått åt sig upplåten rätt att

från station erhålla elektrisk kraft, äge till säkerhet för rättighetens
bestånd erhålla inteckning i den fastighet eller vatten fall sr ätt, vartill
stationen hör, i den ordning och under de villkor, förordningen den 16
juni 1875 angående inteckning i fast egendom stadgar ifråga om inteckning
till säkerhet för avtal angående nyttjanderätt till fast. egendom;
dock att inteckning icke må beviljas utan skriftligt medgivande
av fastighetens ägare eller vattenfallsrättens innehavare.

År rätten till elektrisk kraft betingad till förmån för viss fastighet
eller vattenfallsrätt, må inteckning i den fastighet eller vattenfallsrätt,
vartill stationen hör, kunna fastställas i den ordning och under de villkor,
som i nyssnämnda förordning föreskrivas rörande inteckning för servitutsavtal.
»

I sin motivering anför kommittén bland annat: Redan nu kan
man hos oss erhålla inteckning för rätt till avkomst av en fastighet
såsom att hämta vatten, sten eller grus m. m. Från en rätt av detta
slag skiljer sig rätten till elektrisk kraft därigenom, att det för dennas
framställande fordras, utöver vad som finnes på fastigheten, även ett
större eller mindre mått av mänsklig verksamhet. Härutinnan är den
elektriska kraften dock i viss mån likställd med undantagsförmåner, för
vilka hos oss inteckning kan meddelas. Sådana förmåner bestå ofta
av lantmannaprodukter, och för att framställa dem erfordras i regel
mänskligt arbete. Att möjliggöra inteckning i en fastighet till säkerhet
för rätt till elektrisk kraft, åtminstone då den framalstras av något,
som finnes å fastigheten, torde för den skull icke böra möta någon
betänklighet utan fastmer vara en följdriktig utveckling av gällande
rättsregler. Finnes å en fastighet anläggning, varigenom till fastigheten
hörande vattenkraft förvandlas till elektrisk kraft, synes kommittén
möjlighet alltså böra beredas att erhålla inteckning i fastigheten till
betryggande av avtal om bekommande av kraft från anläggningen. År
avtalet om rätt till elektrisk kraft så avfattat, att kraften är betingad
till förmån för viss fastighet, bör inteckning kunna meddelas såsom för
servitut.

På sätt motionären erinrar hava, enligt vad utgången i flera
rättsfall giver vid handen, domstolarna icke ansett sig kunna för rätt
till leverans av elektrisk kraft meddela inteckning i leverantörens
fastighet. Kommittén har jämväl utgått från att sådan rätt är av annan
art än de rättigheter, därför i gällande lag inteckning är medgiven,
samt att för berörda rättighet i följd härav måste skapas en ny iuteck -

Lagutskottets utlåtande Nr 16. 5

ningsrätt, i vissa fall i form av ny ttj anderätts-, i andra av servitutsiuteckning.

Förevarande motion synes utskottet vara ett uttryck för den berättigade
önskan på många håll i landet, att den verkställda utredningen
måtte inom den närmaste framtiden resultera i framläggandet
av förslag till den utav riksdagen begärda lagstiftningen. Enligt vad
utskottet erfarit är förut omförmälda kommittébetänkande för närvarande
remitterat till vederbörande myndigheter för yttrande. Att i detta
ärendets läge riksdagen skulle för sin del antaga lagförslag i den riktning,
motionären förordat, synes icke utskottet kunna tillrådas. Emellertid
vill utskottet giva uttryck åt sin förhoppning att, därest resultat
av kommitténs lagstiftningsarbete i dess helhet icke kan redan för nästa
års riksdag framläggas, Kungl. Maj:t skall, om sådant finnes möjligt, till
särskild omprövning för riksdagen framlägga lagförslag rörande inteckning
för rätt till elektrisk kraft.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 mars 1916.

På lagutskottets vägnar:

CARL LINDHAGEN.

Reservation

av herr Lindhagen, som anfört:

»Utskottet har själv medgivit, att motionen är uttryck .för. eu
berättigad önskan. Det'' är uppenbart, att i avvaktan på en lagstiftning,
som medgiver inteckningsrätt till tryggande av sådana avtal, varom
här är fråga, lätt kan inträffa, att mången genom lagens ofullständighet
kan gå förlustig välförvärvade och särdeles betydelsefulla rättigheter.

Det är just för sådana fäll angeläget att genom en provisorisk
lag skapa ett ’ försvarligt rättstillstånd, intill dess frågan hunnit bliva
ordnad genom en definitiv lagstiftning. Sådana provisoriska lagar givas

6

Lagutskottets utlåtande Nr 16.

mångahanda exempel på, särskilt då det gäller utnyttjandet av naturrikedomar,
En dylik lag var den provisoriska norrländska egostyckningslagen,
som gällde för vissa år i avvaktan på en slutlig lagstiftning.
Förbud mot inmutningsrätt gäller av enahanda anledning för viss tid i
norra delarne av riket. Andra kammaren har två gånger i dylikt syfte
antagit en provisorisk författning om förbud för bolagsförvärv av fast
egendom.

I kommitterades förslag upptages även rätt till inteckning i förevarande
fall för beståndet av skriftlig handling i allmänhet, varigenom
någon fått åt sig upplåten rätt att från station erhålla elektrisk kraft,
under det att motionären inskränker sitt yrkande till de fall, då förmånen
betingas för viss fastighet. Denna senare inskränkning lämpar
sig särskilt för en provisorisk lagstiftning^ då den, såsom kommitterade
yttrat, i själva verket ej avser att införa någon ny princip för inteckning
utöver den, som redan godtagits av lagen, samt dessutom torde
täcka de mest angelägna fallen.

Kommitterades förslag avser även inteckning i vattenfallsrätt,
vilket motionären däremot ej upptagit. Då vattenfallsrätten ej lärer
hitintills vunnit någon tillämpning, kan trängande behov för tillfället
ej antagas finnas för en sådan utsträckning.

På grund av vad sålunda anförts hemställes,

att riksdagen ville för sin del antaga följande

Lag rörande rätt till inteckning i visst fäll,

Lägges å fastighet besvär att till förmån för annan fastighet tåla
ledning för överförande av kraft eller leverans av elektrisk energi, må
till säkerhet för denna rättighets bestånd meddelas inteckning under
de villkor och i den ordning, som i förordningen den 16 juni 1875 angående
inteckning i fast egendom föreskrives rörande inteckning för
servitutsavtal.

Denna lag träder i kraft från och med dagen efter den, då kungörelse
enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling och gäller intill den 1 september 1918.

STOCKHOLM, A.-B. P. A. NYMANS IFTK. 1916.