Lagutskottets utlåtande Nr 15

Utlåtande 1918:LU15

4

Lagutskottets utlåtande Nr 15.

Motionärens

motivering.

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1918 kl. 4 e. in.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående rätt för efterlevande
make att sitta i orubbat bo, då den avlidne
maken icke efterlämnat bröstarvingar.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Persson i Norrköping, Gezelius, Rogberg,
Alexanderson *), Petrén Alfred *), von Sydow, Olsson Lars, Permansson *).
Tengvall *), Pettersson i Bjälbo. Lindley Ernst, Hohndahl, Strid, Helger
och Johanson i Gäre.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

1 en mom andra kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad motion,
ur 75, Öar herr Johansson i Olstorp hemställt, »att riksdagen ville besluta
sådan ändring i hithörande lagrum, att efterlevande make får sitta
i orubbat bo och med nyttjanderätt irmehava den först avlidnes kvarlåtenskap,
därest den avlidne maken icke efterlämnat bröstarvingar.»

Till stöd för sin berörda hemställan har motionären anfört följande:

»När den ene av tva äkta makar avlider utan att efterlämna bröstarvingar
och utan att hava upprättat inbördes testamente, bliva den
avlidnes ofta avlägsna släktingar arvsberättigade och uttaga ur boet den
avlidnes egendom till förfång för den efterlevande maken, som därigenom
ofta kan gå förlustig nödtorftigt uppehälle under sin ålderdom.
Vanligen hai i dylika fall den avlidne endast på grund av glömska
eller obekantskap med lagen råkat försumma att upprätta inbördes
testamente. Det kan ock exempelvis inträffa, att ett par makar har
bröstarvingar och följaktligen ej anser sig böra upprätta testamente.

Lagutskottets utlåtande Nr 15. 5

oien så avlida dessa bröstarvingar helt kort tid löre den ene av föräldrarne,
som då ej få tid att upprätta något testamente.»

IJti sin till 1912 års riksdag avgivna ämbetsberättelse hemställde
justitieombudsmannen, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för riksdagen framlägga
förslag till lag, innefattande jämkning till förmån för efterlevande
make av gällande bestämmelser om danaarv. Enligt denna framställning
skulle avliden persons kvarlåtenskap tillfalla efterlevande make, i det
fall att den döde icke efterlämnat några arvingar.

Justitieombudsmannens hemställan blev bifallen av riksdagen, som
den 20 februari 1912 avlät skrivelse i ämnet till Kungl. Maj:t.

Sedan berörda skrivelse av Kungl. Maj:t remitterats till lagberedningen,
har beredningen, enligt vad utskottet inhämtat, i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 23 januari 1918 anmält, att beredningen har för avsikt
att i samband med förslaget till giftermålsbalk, som beredningen
hoppas bliva i tillfälle att avgiva under sommaren innevarande år, överlämna
bland annat förslag till lag om arvsrätt i visst fall för efterlevande
make. Tillika förklarar beredningen, att, då berörda förslag är
av mera provisorisk natur, frågan om den rätt till den avlidnes egendom,
som må tillkomma efterlevande make, bör företagas till förnyad behandling''
i samband med den revision av ärvdabalken, som beredningen
samtidigt hemställer att få åt sig anförtrodd.

Då sålunda den genom motionen väckta frågan är föremål för
uppmärksamhet och förslag till lag i ämnet lärer vara att förvänta inom
den närmaste tiden, får ut skottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 mars 1918.

Ut ako 11 ut*
yttrande

På lagutskottets vägnar:
JAKOB PETTERSSON.