Lagutskottets Utlåtande Nr 14

Utlåtande 1910:LU14

Lagutskottets Utlåtande Nr 14.

i

Nr 14.

Ankom till Riksdagens kansli den 25 februari 1910, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändrad lydelse af
§26 mom. 1 i lagen angående tillsättning af prästerliga
tjänster.

Lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehäft två särskilda
inom Första kammaren väckta, till utskottet hänvisade motioner,
nr 33 och 34, båda afseende ändring af § 26 mom. 1 i lao-en angående
tillsättning af prästerliga tjänster.

Motionen nr 33 af herr P. Sörensson är af följande lydelse:

»Senast församlade kyrkomöte hade, bland annat, att behandla ett af
1909 års Riksdag antaget förslag till lag angående tillsättning af prästerliga
tjänster. Kyrkomötet förklarade sig emellertid icke kunna oförändradt
godkänna förslaget, utan beslöt för sin del antaga detsamma med vissa
förändringar. Då sålunda samstämmighet i denna fråga emellan Riksdag
och Kyrkomötet icke uppnåtts, är förslaget att anse såsom förfallet, och
o\isst torde vara, när ett nytt förslag i ämnet kan vara att förvänta.

Lagen angående tillsättning af prästerliga tjänster den 26 oktober
1883 är sålunda fortfarande gällande. Dess bestämmelser i § 26 mom. 1
rörande rösträtt vid prästval synas dock ej stå i god öfverensstämmelse
med de bestämmelser angående rösträtt i kommunala angelägenheter, som
numera efter den kommunala rösträttsreformens genomförande gälla, äfven
om paragrafens stadgande därom, att »vid valet skall i afseende på röstberäkning
samt rösträtts öfverlåtande på annan person gälla hvad för
kyrkostämma är stadgadt» numera kan anses åsyfta icke de°bestämmelser

Bill. till Rihsd. Prot. 1910. 7 Sami. 13 Haft. (Nr U.) \

Herr

sons

2

Lagutskottets Utlåtande Nr 14.

härutinnan, som gällde, då prästvalslagen den 26 oktober 1883 utfärdades,
utan nu gällande bestämmelser härutinnan. Särskildt iögonenfallande är den
olikhet, som enligt prästvalslagens § 26 mom. 1 fortfarande består mellan
den jordbrukande befolkningen och öfriga röstberättigade samhällsmedlemmar.
För andra beskattningsföremål än jordbruksfastighet är nämligen
rösträtten begränsad till en femtedel af det röstetal, hvilket eljest bort
tillkomma den röstägande enligt den för omröstning å kyrkostämma gällande
röstgrund; för jordbruksfastighet åter gäller rösträtten i detta afseende
i hela den utsträckning kommunalförordningarna medgifva.

1 ett annat afseende är rösträtten jämväl på olika sätt begränsad, i
det att det s. k. relativa röstmaximum vid prästval är bestämdt för jordbruksfastighet
till en femtedel, men för andra beskattningsföremål till en
femtiondedel af församlingens hela röstetal å kyrkostämma. Dessa senare
begränsningar torde dock numera hafva föga betydelse. Skall t. ex. begränsningen
till eu femtedel af församlingens hela röstetal hafva någon
verkan, måste förutsättas, då högsta röstetalet för en röstägande uppgår
till 40 röster, att församlingens hela röstetal icke skulle vara större än
200 röster.

Då sålunda ofvan angifva, vid prästval förekommande begränsningar
ej stå i öfverensstämmelse med nu gällande kommunala rösträttsbestämmelser
och delvis synas mindre nödiga, hemställes,

att Riksdagen ville för sin del antaga följande lydelse af § 26 mom. 1
i Lag angående tillsättning af prästerliga tjänster den 26 oktober 1883:

§ 26.

1. Rösträtt vid prästval tillkommer enhvar, som i församling, där
sådant val skall anställas, äger rättighet att i kyrkostämmas öfverläggningar
och beslut deltaga; och galle vid valet i afseende på röstberäkning
samt rösträtts utöfning och öfverlåtande på annan person hvad för kyrkostämma
är stadgadt.»

I motionen nr 34 af herr K. J. Ekman anföres följande:

Hell- Ekmans »Sedan det af 1909 års Riksdag antagna förslag till lag angående tillmotion-
sättning af prästerliga tjänster till följd af Kyrkomötets skiljaktiga beslut
förfallit, torde man hafva att räkna med, att nu gällande lag angående
tillsättning af prästerliga tjänster den 26 oktober 1883 måhända för en
afsevärd tid framåt fortfarande förblir i gällande kraft.

På en punkt synes mig emellertid en ändring i 1883 års lag till
öfverensstämmelse med hvad Riksdagen vid behandlingen af 1909 års lag -

Lagutskottets Utlåtande Nr 14.

3

förslag för sin del beslöt kunna genomföras utan rubbning af öfriga bestämmelser.
Jag syftar härmed på rätten att rösta genom ombud.

I Kungl. Maj:ts proposition till 1909 års Riksdag föreslogs i detta
afseende, att rösträtt vid prästväl ej skulle få utöfvas af annan än den,
som personligen infunne sig vid valtillfället. Förslaget härutinnan godkändes
af Riksdagen i hvad det afsåg stad. I fråga om förhållandena
på landsbygden yttrade Riksdagen i den i ämnet aflåtna underdåniga
skrifvelsen den 22 maj 1909, att med hänsyn till de ofta betydande afstånden
å landsbygden och till svårigheten för en del röstägande därstädes
att så ordna •''sina privata angelägenheter, att de kunde personligen inställa
sig vid prästval, syntes det Riksdagen af billighet påkalladt, att medlem
af landsförsamling finge vid dylikt val öfverlåta sin rösträtt å fullmäktig
i enlighet med hvad för kyrkostämma vore stadgadt beträffande rösträtts
öfverlåtande på annan person.

I anslutning till hvad Riksdagen sålunda år 1909 för sin del gillat
får jag härmed vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville för sin del besluta, att § 26 mom. 1 i Lag
angående tillsättning af prästerliga tjänster den 26 oktober 1883 sålunda
ändras, att bestämmelserna i fråga om rösträtts utöfning och öfverlåtande
på annan person må erhålla följande affattning:

Rösträtt må i stadsförsamling ej utöfvas af annan än den, som personligen
infinner sig vid valtillfället. I landsförsamling- äge röstberättigad
utöfva sm rösträtt genom annan röstberättigad, och galle därvid om rösträttens
öfverlåtande hvad för kyrkostämma är i sådant afseende stadgadt.»

Såsom motionärerna erinrat, antog Riksdagen förlidet år, med anledning
af en Kung]. Maj:ts proposition i ämnet, förslag till ny lag angående
tillsättning af prästerliga tjänster, hvilket förslag emellertid icke vann
kyrkomötets godkännande. Detta förslag, som innefattade ändring i gällande
lag äfven i de afseenden, som nu af motionärerna uppmärksammats,
innebar en vidtgående omläggning af grunderna för ifrågavarande tjänsters
tillsättning.

Då de nu föreliggande, af motionärerna framställda förslagen rikta
sig mot missförhållanden i den nuvarande lagstiftningen, hvilkas omedelbara
undanröjande synes utskottet jämförelsevis mindre trängande, och
då enligt utskottets uppfattning ett bifall för närvarande till samma
förslag skulle kunna fördröja eller undanskjuta genomförandet af eu af

Utskottets

yttrande.

4 Lagutskottets Utlåtande Nr 14.

Riksdagen välbehörig funnen, omfattande reform i omförmälda ämne i
dess helhet, får utskottet hemställa,

att förevarande motioner icke måtte till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 februari 1910.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Reservation:

Herrar Trygger, Rudebeck, Ridderbjelke, Gustaf Andersson, Lorentz
Pettersson och ''Markgren hafva anfört följande: ,,

»Med stöd af ''hvad motionärerna framhållit, hemställa vi, att Riksdagen
måtte för sin del besluta, att § 26 mom. 1 i lagen angående tillsättning
af prästerliga tjänster den 26 oktober 1888 måtte erhålla ..oljande
ändrade lydelse:

§ 26.

1. Rösträtt vid prästval tillkommer enhvar, som i församling, där sådant
val skall anställas, äger rättighet att i kyrkostämmas öfverläggmngar och
beslut deltaga; och galle vid valet i afseende på röstberäkning samt rost
rätts utöfning och öfverlåtande på annan person, hvad för kyrkostämma ar
stadgadt; dock att i stadsförsamling rösträtt ej må utöfvas åt annan än
den, som “personligen infinner sig vid valtilliället.»

Herrar Håkansson, Widén och Ersson hafva begärt få här antecknadt,
att de icke deltagit i behandlingen af detta ärende inom utskottet.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B., 1910.