Lagutskottets Utlåtande N:o 84

Utlåtande 1898:LU84

22

Lagutskottets Utlåtande N:o 84.

N:o 84.

Ank. till liiksd. kansli den 3 maj 1898, kl. 3 e. m.

Memorial, i anledning af Jcamrarnes skiljaktiga beslut beträffande
viss del af lagutskottets hemställan i dess utlåtande
n:o 66, i anledning af Kongl. Maj-ts proposition
med förslag till lag om de svenska lapparnes rätt
till renbete i Sverige och till lag om renmärken samt i
anledning af i ämnet väckta motioner.

I utlåtande n:o 66, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om de svenska lapparnes rätt till renbete i Sverige och
till lag om renmärken samt i anledning af i ämnet väckta motioner,
hemstälde lagutskottet, att Riksdagen, med afslag å de väckta motionerna,
i den mån dessa afsåge andra ändringar af de framlagda lagförslagen,
än som i utskottets formulerade förslag ifrågasattes, måtte,
under förklarande, att Kongl. Maj:ts proposition ej kunnat oförändrad
antagas, för sin del antaga dels Lag om de svenska lapparnes rätt till
renbete i Sverige, dels ock Lag om renmärken af den lydelse utskottets
utlåtande utvisade.

Enligt från kamrarne ankomna protokollsutdrag har denna utskottets
hemställan bifallits af Första Kammaren, hvaremot Andra Kammaren
beträffande 31 § af utskottets förslag till lag om de svenska
lapparnes rätt till renbete i Sverige antagit en i någon mån afvikande
lydelse af berörda paragraf.

23

Lagutskottets Utlåtande N:o 84.

Uti utskottets förslag hade nämnda paragraf följande lydelse:

Ej må å de områden, som blifvit till lapparnes uteslutande begagnande
anvisade, bete, slåtter, jagt eller fiske af lapparne till annan
upplåtas. Sker sådan upplåtelse, vare den ogild.

Varder bete eller slåtter å dylikt område af lapparne ej användt,
och finnes upplåtelse deraf tills vidare kunna ske utan intrång eller
skada för lapparne, ege Konungens befallningshafvande att mot lega
upplåta betet eller slåttern, intill dess behof deraf för lapparne åter
uppstår. Kan å dylikt område upplåtelse af rätt till jagt eller fiske
ske utan skada för lapparne, ege ock Konungens befallningshafvande
att tills vidare tillåta annan att emot afgift å området jemte lapparne
utöfva jagt eller fiske. På sådana områden, som upplåtits till utvidgning
af de vid afvittringen afsätta renbetesfjell i Jemtlands län, må
jemväl inegor, som icke äro för lapparne behöfliga, utarrenderas. Vid
utarrendering af bete, slåtter eller inegor skall fästas det vilkor, att
arrendatorn sjelf må freda såväl växande som bergad gröda från intrång
af renar.

Innan upplåtelse, som ofvan förmäles, må ega rum, skola de lappar,
hvilka ega rätt att å området uppehålla sig med sina renar,. i ärendet
höras. Medel, som inflyta genom sådan upplåtelse, skola enligt de bestämmelser,
som gifvas af Konungen, användas til] förman för lapparne.

Andra Kammaren beslöt åter att gifva ifrågavarande paragraf följande
lydelse:

Ej må å de områden, som blifvit till lapparnes uteslutande begagnande
anvisade, bete, slåtter, jagt eller fiske af lapparne till annan
upplåtas. Sker sådan upplåtelse, vare den ogild.

Varder bete eller slåtter å dylikt område af lapparne ej användt,
och finnes upplåtelse deraf tills vidare kunna ske utan intrång eller
skada för lapparne, ege Konungens befallningshafvande att mot lega
upplåta betet eller slåttern, intill dess behof deraf för lapparne åter
uppstår. Kan å dylikt område upplåtelse af rätt till jagt eller fiske
ske utan skada för lapparne, ege ock Konungens befallningshafvande
att tills vidare tillåta annan att emot afgift å området jemte lapparne
utöfva jagt eller fiske. På sådana områden, som upplåtits till utvidgning
af de vid afvittringen afsätta renbetesfjell i Jemtlands län, må
jemväl inegor, som icke äro för lapparne behöfliga, utarrenderas. Vid
utarrendering af bete, slåtter eller inegor skall fästas det vilkor, att
arrendatorn sjelf må freda såväl växande som bergad gröda från intrång
af renar.

24

Lagutskottets Utlåtande N:o 84.

Innan upplåtelse, som ofvan förmäles, må ega rum, skola de lappar,
hvilka ega rätt att å området uppehålla sig med sina renar, dertill gifva
sitt samtycke. Medel, som inflyta genom sådan upplåtelse, skola enligt
de bestämmelser, som gifvas af Konungen, användas till förmån för
lapparne.

Jemlikt 63 § riksdagsordningen åligger det utskottet att söka sammanjemka
de skiljaktiga beslut, hvari kamrarne sålunda stannat.

Såsom af paragrafen synes, kan sådan upplåtelse, hvarom, enligt
utskottets med Kongl. Maj:ts proposition öfverensstämmande förslag,
lapparne skulle höras, innan upplåtelse kunde ega rum, afse dels bete
eller slåtter på områden, som blifvit till lapparnes uteslutande begagnande
anvisade, dels rätt till jagt eller fiske å dylika områden, dels
slutligen inegor på sådana områden, som upplåtits till utvidgning af de
vid afvittringen afsätta renbetesfjell i Jemtlands län. Att för samtlige
dessa upplåtelser fordra samtycke af lapparne lärer ej vara behöfligt
eller ens lämpligt. I fråga om upplåtelse af bete, slåtter eller inegor,
hvarom i paragrafen förmäles, kan det visserligen för lapparne vara af
vigt att erhålla medbeslutanderätt, då frågan ju berör tillgången på föda
åt renarne; men beträffande upplåtelse af rätt till jagt och fiske förefinnes
för lapparne intet sådant intresse. Tvärtom kunde uppställande
af vilkoret om lapparnes samtycke äfven för dylika upplåtelser
mången gång omöjliggöra för lappbyarne i deras helhet fördelaktiga
upplåtelser af dylik rätt.

Såvidt af diskussionen inom Andra Kammaren kunde dömas, åsyftade
också det der framlagda ändringsförslaget icke upplåtelse af rätt
till jagt och fiske.

Vid detta förhållande har utskottet ansett sammanjemkning emellan
kamrarnes skiljaktiga beslut kunna på ett såväl formelt som sakligt
tillfredsställande sätt ske genom att åt berörda paragraf gifva
sådan lydelse, att lapparnes samtycke skall erfordras för upplåtelse
af bete, slåtter eller inegor, medan för upplåtelse af rätt till jagt eller
fiske allenast lapparnes hörande skall ega rum.

Utskottet får alltså, i ändamål af sammanjemkning, hemställa,

att kamrarne, hvardera med frånträdande af sitt
beslut rörande 31 § i det förslag till lag om de
svenska lapparnes rätt till renbete i Sverige, om hvars

Lagutskottets Utlåtande N:o 84.

25

antagande utskottet i utlåtande n:o 66 hemstält, ville
antaga följande lydelse af berörda paragraf:

31 §.

Ej må å de områden, som blifvit till lapparnes
uteslutande begagnande anvisade, bete, slåtter, jagt
eller fiske af lapparne till annan upplåtas. Sker sådan
upplåtelse, vare den ogild.

Varder bete eller slätter å dylikt område af lapparne
ej användt, och finnes upplåtelse deraf tills
vidare kunna ske utan intrång eller skada för lapparne,
ege Konungens befallningshafvande att mot lega upplåta
betet eller slåttern, intill dess behof deraf för
lapparne åter uppstår. Kan å dylikt område upplåtelse
af rätt till jagt eller fiske ske utan skada för
lapparne, ege ock Konungens befallningshafvande att
tills vidare tillåta annan att emot afgift å området
jemte lapparne utöfva jagt eller fiske. På sådana
områden, som upplåtits till utvidgning af de vid afvittringen
afsätta renbetesfjell i Jemtlands län, må
jemväl inegor, som icke äro för lapparne behöfliga,
utarrenderas. Vid utarrendering af bete, slåtter eller
inegor skall fästas det vilkor, att arrendatorn sjelf må
freda såväl växande som bergad gröda från intrång
af renar.

Upplåtelse, som ofvan förrnäles, må dock ej eg a
rum, utan att de lappar, Jivilka ega rätt att å området
uppehålla sig med sina renar, blifvit i ärendet
hörda samt, dä fråga är om upplåtelse af bete, slåtter
eller inegor, dertill lemnat sitt samtycke. Medel, som
inflyta genom sådan upplåtelse, skola enligt de bestämmelser,
som gifvas af Konungen, användas till
förmån för lapparne.

Stockholm den 3 maj 1898.

På lagutskottets vägnar:

K. S. HUSBERG.

Bih. till Riksd. Prat. 1898. 7 Sami. 50 Haft.

4