Lagutskottets Utlåtande N:o 72
Utlåtande 1898:LU72
Var är utlåtandet nu?
Utlåtandet är färdigbehandlat
Hela utlåtandet
Utdrag ur utlåtandet
Lagutskottets Utlåtande N:o 72.
1
''t. . a VMt.-ii ur; ■ >\ ,,, mi,'': o- -y >'' yUrrii ■■■■''■ ■
i/ :‘tf '' "t!h;!.:£- - m-- > 41/n :
il >■ ,L;tsi •• I... i ilr-. ■. ; ,;i»: :;;i 1 t.T*''. till Hd tl»
sr:o ra.
!'' I ?.f .v-md -i.''- ■ filt J
Ank. till Eiksd. kansli den 28 april 1898, kl 2 e. m.
i i!;i. : ’ •'' ,<!r., + - i''", 1 !• 1 ■ . . ■ ■* >'' 1 .V v:Js
Utlåtande, i anledning af väckt motion angående
ändrade bestämmelser rörande af- och tillträde af ecklesiastika
boställen.
Uti en inom Första Kammaren väckt och derifrån till lagutskottet
hänvisad motion, n:o 9, anför herr Sörensson:
Enligt § 13 i presterskapets privilegier af den 1 fl oktober 1723 eger
prestman, som blifvit utnämnd till presterlig befattning, icke förr tillträda
ledigt gäll eller med sitt bohag i prestgården inflytta, än nådåret helt
förflutet är. En dylik bestämmelse gäller äfven om tillträda^ af kapellansoch
klockarebol äfvensom annex-, stom- och mensalhemman. Rätter fardag
vid'' alla dessa hemman är den 1 maj.
Denna tillträdestid är dock med afseende på vårarbetet synnerligen
olämplig och kan vålla stor förlust för tillträdaren, vare sig han sjelf vill
bruka bostället eller utarrendera det åt annan person. Vårarbetet begynner
vanligen, i synnerhet i södra delarne af vårt land, mycket tidigare,
ofta redan i början af april, och kan ej utan stor skada uppskjutas en
eller annan vecka in i maj. Ett sadant uppskof kan dock med nuvarandé
tillträdestid knappast undvikas; ty en tillträdande boställshafvare kan ej
gerna börja vårarbetet samma dag han eger rättighet inflytta i bostället
Han blir ofta ej färdig med anskaffande af dragare, redskap, utsäde m. m.
förrän halfva månaden är till ända, och då kan jorden vara alldeles otjenlig
Bih. till Eiksd. Prot. 1898. 7 Sami. 42 Häft. (N:o 72). 1
2
Lagutskottets Utlåtande N:o 72.
till beredning. För att förekomma denna olägenhet stadgas numera ganska
allmänt i de arrendekontrakt för ecklesiastika hemman, hvilka af myndigheterna
utfärdas, att tillträdande arrendator eger redan den 14 mars taga
i besittning den arrenderade egendomen eller åtminstone så stor del af
ladugårdshusen, som äro nödiga för tillträdarens dragare.
Äfven i fråga om höstbruket saknas föreskrifter i gällande lag med
afseende på de allra flesta ecklesiastika boställen i vårt land, och dock
kan afträdarens underlåtenhet att så vintersäd och höstplöja jorden äfvenledes
medföra stor förlust för tillträd åren.
I det förslag till ecklesiastik boställsordning, som förelädes 1894
års Riksdag, innehåller § 82, mom. 1, 2, 3, föreskrifter, genom hvilkas
antagande som allmän lag de allra flesta af ofvan antydda olägenheter
skulle blifva afhulpna, och då hvarken lagutskott eller Riksdag nyssnämnda
år, så vidt jag kunnat finna, emot dess^i föreskrifter gjorde någon
anmärkning, så får jag vördsamt föreslå, att Riksdagen för sin del ville
antaga följande
Bestämmelser rörande af- och tillträde af ecklesiastilct boställe:
1. Med afträde å de löningsboställen, som skola vara i författningsenlig
ordning utarrenderade, förhålles efter allmän lag.
2. Alla andra boställen afträdas såsom hittills den 1 maj; inrymme
dock afträdåren från den 14 mars honom, som efter kommer, halfva
husen, sätesbyggnaden deri ej inbegripen.
3. Året före afträdet skall, om tillträdaren sådant påkallar, afträdaren
låta åt tillträdaren verkställa erforderligt höstbruk och sådd emot
ersättning, som, i brist af åsämjande, bestämmes af tre gode män, utsedde
i den ordning lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 i fråga om val
af sådana föreskrifver; dock att tillträdaren anskaffar utsäde.
ii'' / ;Ptf« mai -r >. ’ ... -t*.* i''!1. '' .-i’i »■ "■ :• 4 n ■< ■
-c .’»•■! ;.jt ci i j '' -t .»■:•.•> •? 11 * ■ rrm v —n—- umntn .■> *->U.*•?''<•>• j»''; «*
De af motionären ifrågasatta bestämmelserna äro, på sätt motionären sjelf
påpekat, hemtade ur det af Kongl. Maj:t för 1894 års Riksdag framlagda,
men af Riksdagen icke antagna förslag till ecklesiastik boställsordning, i
hvilket de återfinnas i det kapitel, som handlar om af- och tillträde af
ecklesiastika boställen.''''-'' *’ ; r ^ ‘''‘I{!
De ifrågavarande bestämmelserna, sådana de föreligga i motionärens
förslag, gifva enligt utskottets mening rum för anmärkningar, hvilka icke
3
Lagutskottets Utlåtande N:o 72.
träffa förslaget af år 1894, men hvilka hafva sin anledning deri, att föreskrifterna
lösryckts ur det sammanhang, hvari de förekommo uti sistnämnda
förslag.
Motionären använder uttrycket löningsboställen. Enahanda beteckningssätt
förekom uti 1894 års förslag, men första paragrafen af sistnämnda
förslag angaf uttryckligen, hvilka boställen vore att hänföra till nämnda
kategori, likasom ock hvilka boställen vore att öfver hufvud anse såsom
ecklesiastika. Det synes utskottet, som om vid ny lagstiftning å det område,
hvarom nu är fråga, man icke bör antaga beteckningssätt sådana
som förenämnda, med mindre uttryckligen angifves, hvad derunder rätteligen
bör förstås.
Vidare saknar motionärens förslag nödiga bestämmelser, om och i
hvilken omfattning de ifrågasatta föreskrifterna, derest de blefve antagna,
skulle kunna ega tillämpning äfven för nu varande boställshafvare.
Slutligen har motionären icke uppmärksammat, att i vissa delar af
vårt land förefinnes den landssed, att afträdande boställshafvare är berättigad
till den skörd’ som faller af det höstutsäde, hvilket han före afträdandet
verkstält, en landssed, med afseende å hvilken särskildt förbehåll
var intaget i den kongl. propositionen till 1894 års Riksdag.
Dessa erinringar, som torde utvisa, att förslaget i dess nuvarande
form icke kan antagas, synas i öfrigt gifva stöd för en tvekan derom,
huruvida det öfver hufvud kan vara lämpligt att, pa sätt motionären önskar,
göra till föremål för särskild lagstiftning en speciel fråga sådan
som den förevarande, hörande till ett ämne, der de särskilda delarne inbördes
ega det samband, att de helst böra på en gång och i ett sammanhang
komma under öfvervägande och pröfning.
Af hvad utskottet sålunda anfört föranlåtes utskottet hemställa,
att förevarande motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 28 april 1898.
På lagutskottets vägnar:
K. S. HUSBERG.