Lagutskottets Utlåtande N:o 71

Utlåtande 1898:LU71

Lagutskottets Utlåtande N:o 71.

I

N:o 71.

Ank. till Riksd. kansli den 28 april 1898, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående tillägg till förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862, innefattande bestämmelse
om municipalsamhällen.

Genom proposition, n:o 41, af den 28 sistlidne januari, hvilken af
båda kamrarne blifvit till lagutskottet hänvisad, har Kongl. Maj:t, under
åberopande af propositionen bilagdt utdrag af protokollet öfver civilärenden
för nämnda dag, föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

[angående tillägg till förordningen om kommunalstyrelse på landet

den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, dels att det i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862 efter § 78 införda stadgande om
köping skall upptagas i förordningens paragrafföljd såsom § 79, dels ock
att till förordningen skall läggas en ny paragraf, så lydande:

Bill. till Riksd. Prot. 1898. 7 Sami. 41 Häft. (N:o 71.)

1

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 71.

§ 80.

Mom. 1. Har Kongl. Maj:t förordnat, att ordningsstadgan, byggnadsstadgan
och brandstadgan för rikets städer samt hvad i helsovårdsstadgan
för riket föreskrifves om stad skola lända till efterrättelse för område å
landet, som ej utgör egen kommun, vare det område att anse såsom ett
särskildt samhälle (municipalsamhälle), hvars medlemmar ega att, oberoende
af kommunen i öfrig!,, sjelfve vårda sådana för samhället gemensamma
ordnings- och hushållningsangelägenheter, som afses i nämnda författningar
eller föranledas af dessas tillämpning inom samhället; och galle i afseende
härå om municipalsamhälle i tillämpliga delar hvad i denna förordning är
om kommun stadgadt, med iakttagande deraf att, i stället för kommunalstämma,
kommunalfullmägtige och kommunalnämnd, motsvarande myndigheter
inom municipalsamhälle skola benämnas municipalstämma, municipalfullmägtige
och municipalnämnd.

Mom. 2. Genom stadgandet i mom. 1 sker ej ändring vare sig i
den medlem af municipalsamhälle tillkommande rätt att inom den kommun,
samhället tillhör, deltaga i der förekommande öfverläggningar och
beslut rörande angelägenheter af enahanda art som dem, hvilka i sagda
mom. afses, eller i hans skyldighet att lemna bidrag till utgifter, som af
dylika beslut föranledas.

Mom. 3. Afser förordnande, hvarom i mom. 1 sägs, allenast en
eller flera af de i samma mom. omförmälda författningar, skola de i denna
§ meddelade bestämmelser lända till efterrättelse i fråga om sådana ärenden,
som åsyftas i de författningar, förordnandet angår.

Mom. 4. Finnas i visst fall särskilda omständigheter påkalla undantag
från de förut i denna § gifna stadganden eller nödvändiggöra annan
ordning för municipalsamhälles beslutande- och beskattningsrätt, ege
Kongl. Maj:t, på framställning af Kongl. Maj:ts befallningshafvande, vederbörande
kommun eller medlem af samhället att i ärendet förordna, efter
som skäligt pröfvas.

Mom. 5. Hvad i denna § är stadgadt om municipalsamhälle galle
äfven om köping, som icke utgör egen kommun.

Denna lag skall lända till efterrättelse från och med år 1900; dock
skall under år 1899 dels i oktober månad kommunalstämmans ordförande
inom kommun, der samhälle, hvarom ofvan är sagd!, finnes, eller, derest

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 71.

särskild styrelse är för samhället tillsatt, ordföranden i denna styrelse,
efter kungörande i den ordning, som om kommunalstämma är stadgad,
hålla sammanträde med samhällets röstberättigade invånare för val af
ordförande och vice ordförande i municipalstämman samt af ledamöter,
ordförande och vice ordförande i municipalnämnden, dels i december
månad municipalstämma sammankallas för granskning af samhällets fyrktalslängd
äfvensom debiterings- och uppbördslängd, der sådan, till följd
af under året i dittills gällande ordning beslutad särskild uttaxering inom
samhället, ifrågakommer. Dessa längder åligger det municipalnämnden i
god tid före stämman vederbörligen upprätta; och skall, intill dess samhällets
fyrktalslängd varder försatt i sådant skick, att den kan läggas till
grund för röstberäkningen inom samhället, kommunens allmänna röstlängd,
i hvad angår till samhället hörande personer, dervid tjena till
efterrättelse.

Ifrågavarande proposition är föranledd af Riksdagens skrifvelse till
Konungen den 13 maj 1896, deri Riksdagen anhöll, att Kongl. Maj:t ville
låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till de tillägg till och
ändringar i kommunallagarne, som kunde vara erforderliga för att ordna
de kommunala beskattningsförhållandena inom platser å landsbygden, för
hvilka ordningsstadgan för rikets städer och andra dylika författningar
förklarades ega tillämpning.

Till stöd för denna framställning anförde Riksdagen, hurusom de i
skrifvelsen omförmälda författningarne — ordningsstadgan för rikets städer
och andra dylika — visserligen innehölle bestämmelser i fråga om de
styrelser eller myndigheter, som för stadgarnes tillämpning inom de särskilda
samhällena skulle utöfva de funktioner, som i stad enligt samma
stadgar ålåge särskilda styrelser, men att dessa bestämmelser icke vore
tillfyllestgörande. Det särskilda samhället behöfde nemligen medel för
stadgarnes tillämpning liksom för andra kommunala behof. I hvilken ordning
bindande beslut om medels anskaffande vare sig genom uttaxering
eller lån skulle kunna åstadkommas, efter hvilken grund uttaxering skulle
ske, om öfver hufvud samhället hade någon rätt att beskatta sina medlemmar
mot deras bestridande och om icke beskattningsrätten skulle utöfvas
af kommunen i dess helhet, af hvilken samhället fortfarande utgjorde
en del, om detta och hithörande frågor iakttoges tystnad af såväl de förenämnda
författningarne som äfven kommunallagarne, för hvilka. ifrågavarande
särskilda samhällen, såsom mestadels tillkomna senare än 1862,

4

Lagutskottets Utlåtande N:o TI.

vore helt och hållet okända. Af de i de kommunala prejudikatsamlingarne
upptagna kongl. resolutioner i hithörande frågor framginge också, att saknaden
af beskrifven lag flerestädes gifvit anledning till tvistigheter och att
man måst hjelpa sig fram genom föreskrifter och beslut, väl icke stridande
mot kommunallagarnes anda, men i allt fall vid sidan af dessa lagar.

De sålunda af Riksdagen påvisade bristerna i den kommunala lagstiftningen
åsyftar nu föreliggande proposition att undanrödja, för hvilket
ändamål föreslås införande af bestämmelser derom, att sådana särskilda
samhällen, som i Riksdagens skrifvelse åsyftades, skola i fråga om sina
särskilda angelägenheter skiljas från den kommun, till hvilken de eljest
höra, med bibehållande i öfrigt af gemenskapen med denna. I fråga om
sättet för ifrågavarande angelägenheters handhafvande inom det särskilda
samhället innehåller förslaget bestämmelser, som, undantagandes benämningarne
å de inom det särskilda samhället erforderliga beslutande och
verkställande myndigheter, i allo öfverensstämma med föreskrifterna angående
vården af kommuns angelägenheter i allmänhet.

En sådan anordning synes utskottet lämplig, och har utskottet ej
heller mot öfriga bestämmelser i det af Kongl. Maj:t framlagda förslaget
funnit något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att ifrågavarande proposition må af Riksdagen
bifallas.

Stockholm den 28 april 1898.

På lagutskottets vägnar:
CARL B. HASSELROT.

Stockholm 1898. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.