Lagutskottets Utlåtande N:o 64

Utlåtande 1907:LU64

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

1

N:o 64.

Ank. till Riksd. kansli den 13 maj 1907 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om utförande och nyttjande af elektrisk
anläggning för telegrafering eller telefonering
utan träd.

Genom en den 3 innevarande månad dag-tecknad proposition, n:o
194, hvilken af båda kamrarne till lagutskottet hänvisats, har Kungl.
Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda i statsrådet och högsta
domstolen förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga här nedan
infördt förslag till lag om utförande och nyttjande af elektrisk
anläggning för telegrafering eller telefonering utan tråd.

I statsråd den 19 nästlidne april anförde chefen för justitiedepartementet
efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet:

»Under år 1906 har i Berlin hållits en internationell konferens rörande
telegrafering utan tråd. Denna konferens, i hvilken äfven Sverige
deltog, har ledt till antagande af en internationell konvention jämte
tiHäggsför bindel se, slutprotokoll och tjänstgöringsreglemente, undertecknade
den 3 november 1906 af ombuden "för Sverige och de flesta öfrig».
vid konferensen representerade stater. Konventionen och tilläggsförbindelsen
äro antagna under förbehåll åt ratifikation och skola jämte
t j än stgöri n gsr egl e m en t et träda i kraft den 1 juli 1908. Enligt konventionen
förbinda sig de fördragsslutande parterna att vidtaga eller för
sina lagstiftande församlingar föreslå de för konventionens verkställighet
erforderliga åtgärder.

Med öfverlämnade af eu af vårt lands ombud afgifven berättelse
angående nämnda konferens har telegrafstyrelsen i underdånig skrifBih.
till Riksd. Prat. 7 Sami. ö!) ljuft. fN:o 64.) 1

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

velse den 22 februari 1907 tillkännagifvit, att styrelsen icke hade något
att erinra mot att konventionen och tilläggsförbindelsen blefve från
Sveriges sida ratificerade. Då emellertid godkännandet af vissa bestämmelser
i konventionen och tjänstgöringsreglementet förutsatte ändring
i särskilda afseenden af lagen den 26 april 1905 om utförande
och nyttjande af elektrisk anläggning för telegrafering eller telefonering
utan tråd, har styrelsen hemställt om åtgärder för åvägabringande af
sådan lagändring.

Då telegrafsstyrelsens berörda skrifvelse i statsrådet den 22 mars
1907 inför Kungl. Maj:t föredrogs af chefen för civildepartementet,
hvilken förklarade sig lika med styrelsen anse, att konventionen med
tilläggsförbindelse borde för Sveriges del ratificeras, hemställde nämnde
departementschef, att ärendet måtte öfverlämnas till justitiedepartementet
för utarbetande af förslag till de ändringar i 1905 års lag, som
borde vidtagas, innan ratifikation kunde äga rum; och blef denna hemställan
af Kungl. Maj:t bifallen.»

Sedan föredragande departementschefen närmare redogjort för handlingarnas
innehåll i erforderliga delar, yttrade han vidare:

»Bestämmelserna uti ifrågavarande internationella gnisttelegrafkonvention
jämte tilläggsförbindelse angå hufvudsakligen omfattningen af
telegrafstations skyldighet att utväxla telegram med annan station, anordnande
af förbindelse mellan gnisttelegrafstation och vederbörande
lands telegrafnät, de särskilda stationernas skötande på sådant sätt, att
tjänstgöringen på andra stationer icke störes, företrädesrätt för vissa
meddelanden och afgifter för gnisttelegram, hvarjämte föreskrift meddelats
om tillämpning på den internationella gni sttelegrafi en af åtskilliga
bestämmelser i den i S:t Petersburg den 1IJ juli 1875 afslutade internationella
telegrafkonvention. Tjänstgöringsreglementet, hvilket är
afsedt att fullständiga stadgandena i konventionen och skall äga samma
giltighet som denna, innehåller väsentligen stadganden om stationernas
organisation, om telegrammens affattande, inlämnande, sändande och
aflemnande till adressaten samt om telegramafgifterna.

Beträffande konventionens tillämplighet förbinder sig hvar och eu
af de fördragslutande parterna enligt artikeln I i konventionen dels
att tillämpa dess bestämmelser på alla af staten själf upprättade eller
nyttjade, för allmän korrespondens mellan land och fartyg på hafvet
öppna gnisttelegrafstationer — kust- eller fartygsstationer —, dels ock
att föreskrifva iakttagandet af konventionens bestämmelser beträdande
de enskilda företag, h vilka erhålla tillstånd antingen att upprätta eller
nyttja kuststationer för allmän korrespondens mellan land och fartyg

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

på liafvet eller ock att ombord å fartyg, som föra statens flagga, upprätta
eller nyttja gnisttelegrafstationer, vare sig de äro öppna för allmän
korrespondens eller icke. Med kuststation förstås i konventionen
hvarje å fasta landet eller ombord å stationärt fartyg upprättad station,
som användes för korrespondens med fartyg på hafvet, och med fartygsstation
hvarje å icke-stationärt fartyg inrättad station. Att fartygsstation
icke får af enskild upprättas eller nyttjas utan tillstånd af den
regering, under hvilken fartyget lyder, är äfven föreskrifvet i artikeln
VI af tjänstgöringsreglementet, hvilken artikel dessutom uppställer vissa
villkor, som skola uppfyllas af fartygsstation.

Af det sagda framgår, att ifrågavarande internationella aftal för
Sveriges del förutsätta lagstadganden, som förbjuda enskilda att utan
Kung! Maj:ts tillstånd eller i strid mot föreskrifter, som vid meddelande
af tillstånd gifvits, inrätta eller nyttja kuststation för allmänt bruk eller
fartygsstation å svenskt fartyg för vare sig enskildt eller allmänt bruk.
I fråga om kuststationerna är förutsättningen uppfylld genom bestämmelserna
i 1905 års lag. Hvad däremot angår fartygsstationerna, är
det enligt samma lag medgifvet att utan särskildt tillstånd anbringa
inrättning för gnisttelegrafering å fartyg, som är afsedt till sjöfart;
dock att inrättning, som utan tillstånd anbringats, må användas endast
medan fartyget är på resa och ej befinner sig inom hamnområde. Detta
medgifvande är tydligen ej förenligt med konventionen och tjänstgöringsreglementet,
utan måste upphäfvas, därest konventionen skall godkännas;
och måste i sådan händelse nämnda lag ändras äfven i ett
annat afseende, nämligen så, att den blifver .tillämplig icke endast å
anläggningar »här i riket» utan, hvad fartyg angår, på alla anläggningar
ombord å fartyg af svensk nationalitet.

De sålunda erforderliga ändringarna i 1905 års lag synas mig
kunna utan afsevärd olägenhet genomföras. De skulle visserligen för
den svenska sjöfarten medföra utsträckt koncessionstvång i fråga om
fartygs förseende med apparater för gnisttelegrafering, men denna omständighet
torde vara af ringa vikt i jämförelse med de fördelar, som
kunna vinnas genom vårt lands anslutning till internationella överenskommelser
på ett område, där sådana äro åt synnerlig betydelse.

I enlighet med hvad jag nu anfört, har jag låtit inom justitiedepartementet
upprätta förslag till ifrågavarande lagändringar, omfattande
1—5 §§ af 1905 års lag. Då det torde vara lämpligt, att fortfarande
såsom hittills samma regler gälla för gni sttelefoner i ngen som för gnisttelegraferingen,
afse de föreslagna ändringarna jämväl gnisttelefoneringen,
ehuru konventionen ej därtill gifver anledning.»

4 Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

Sedan det sålunda upprättade förslaget undergått grundlagsenlig
granskning i högsta domstolen, har med iakttagande af inom domstolen
framställda anmärkningar förslag till ny lag i ämnet upprättats,
och har detta förslag genom nu förevarande proposition förelagts Riksdagen
till antagande.

Emot lagförslaget har utskottet vid granskning'' icke funnit anledning
till anmärkning.

Under förutsättning, att de i 8 § afsedda föreskrifter så snart ske
kan blifva af Kung].'' Maj:t meddelade, hemställer utskottet alltså,

att Riksdagen måtte antaga följande i Kungl.

Maj:ts proposition n:o 194 innefattade förslag till

Lag

om utförande och nyttjande af elektrisk anläggning för telegrafering eller

ieiefoneräng utan tråd.

Med upphäfvande af lagen 26 april 1905 om utförande och nyttjande
af elektrisk anläggning för telegrafering eller telefonering utan
tråd förordnas som följer:

1 §■

Vill någon här i riket på land eller å stationärt fartyg utföra elektrisk
anläggning för telegrafering eller telefonering utan tråd, till allmänt
eller enskildt bruk, söke Konungens tillstånd till företaget.

2 §•

Konungens tillstånd skall ock sökas, då någon vill å svenskt fartyg,
som ej är stationärt, utföra anläggning, som i 1 $ afses, till allmänt
eller enskildt bruk.

3 §■

Tillstånd, hvarom i 1 eller 2 § sägs, må af Konungen meddelas
endast för viss tid. Vid tillståndets meddelande föreskrifver Konungen,
under förbehåll af enskild rätt, på hvilket sätt och under hvilka villkor
anläggningen må utföras och nyttjas.

Lagutskottets Utlåtande N:o 64.

5

4 §•

Hvar, som utan Konungens tillstånd eller i strid mot de vid meddelande
af tillstånd gifna föreskrifter utför eller nyttjar anläggning,
som i denna lag afses, straffes med böter från och med tjugufem till
och med ettusen kronor, där ej å öfverträdelsen straff är i allmänna
strafflagen utsatt.

5 §.

Har anläggning, som i denna lag afses, blifvit utförd utan Konungens
tillstånd eller i strid mot de vid meddelande af tillstånd gifna
föreskrifter, eller har af Konungen meddeladt tillstånd till sådan anläggnings
utförande sedermera af Konungen förklarats förverkadt, ankomme
på Konungens befallningshafvande att vidtaga erforderlig åtgärd till
förekommande af anläggningens nyttjande.

« §■

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas tillgång
till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmän strafflag.

7 §■

Hvad i denna lag är stadgadt afser icke anläggning för kronans
räkning.

8 §.

De föreskrifter, hvilka med afseende å främmande fartyg, som ej
äro å svenskt område stationära, må erfordras i fråga om nyttjande
här i riket af anläggning, som afses i denna lag, meddelas af Konungen.

Stockholm den 13 maj 1907.

På lagutskottets vägnar:
G. A. SJÖCRONA.

Bill. till liiksd. Blot. Bill''?1. 7 Sand. ~d> Höft.