Lagutskottets Utlåtande N:o 46

Utlåtande 1901:LU46

Hela utlåtandet

Utdrag ur utlåtandet

Lagutskottets Utlåtande N:o 46.

1

■ * f

(1»ti

i!j>lf/V«ti

IT:o 46.

;''.lj >f-V £»T i n Ii? • 7 * it ''»;>'' : : f J; VTlfo 1''.) ■ i*

Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1901, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med
förslag till lag angående ändrad lydelse af §§ 7
och 35 i förordningen om Jcyrlcostämma samt kyrkoråd
och skolråd den 21 mars 1862.

,flM. ... ’ -''.,n .f, ... * < ...fä

Genom en den 15 nästlidne mars aflåten proposition, n:o 78, hvilken
af båda kamrarne blifvit till lagutskottets behandling hänvisad, har Kongl.
Maj:t, under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för nämnda dag, föreslagit Riksdagen att
antaga följande förslag till

iflf Lag

angående ändrad lydelse af §§ 7 och 35 i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.

X] il.. • ?,J’i.-..i . i., V:i I

'' ! i ■ ''.tf ‘i*’*}! i ii " ; '' 1 . '' ‘ • f i,''

Der stads- och landsförsamlingar äro i kyrkligt afseende förenade,
ega de att på kyrkostämma samfäldt öfverlägga och besluta i gemensamma
angelägenheter; och skall dervid, då omröstning i någon fråga erfordras,
för hvardera församlingen följas dess uti den föreliggande frågan eljest

Bill. till Biksd. Prot. PJ01. 7 Sami. 37 Hälft. (N:o 46.) 1

2

Lagutskottets Utlåtande, N:o 46.

gällande röstlängd, på sätt i § 6 sägs, hvarefter de för hvarje mening afgifna
rösterna på sådant sätt sammanräknas, att landsförsamlingens medlemmar
bibehållas vid sina röstetal enligt den använda fyrktalslängden
och dertill läggas de från stadsförsamlingen afgifna röster, mångfaldigade
med det tal, som angifver dessa rösters värde, då hvardera församlingen
tillerkännes rösträtt, svarande mot det församlingen senast påförda hela
antal bevillningskronor. Uträkningen af nämnda tal sker enligt bifogade
formel; och skall, om dervid bråktal uppkommer, detsamma bortfalla.

Är fråga om byggande eller underhåll af kyrka eller annan gemensam
byggnad, i kostnaden för hvilken socknemän å landet, enligt allmän
lag eller särskild författning, deltaga för fastighet efter hela, men för
öfrig» beskattningsföremål blott efter viss del af derå belöpande fyrktal,
skall, vid beräkningen af hvardera församlingens röstsumma, läggas till
grund i staden hela och å landet för fastighet hela, men för öfriga beskattningsföremål
en mot nämnda del af fyrktalet svarande del af hela
antalet bevillningskronor.

Besluta förenade stads- och landsförsamlingar annan röstgrund än nu
är sagdt, skall detta beslut, der det varder af Konungen stadfäst, lända
till efterrättelse.

Hvad sålunda är stadgadt galle ock, der församlingar, om hvilka här
är fråga, endast delvis äro med hvarandra förenade.

§ 35.

> . ■ | ; . i . -J , r • i s i t

De afgifter, om hvilka kyrkostämma beslutar, skola, utom i de fall,
för hvilka annorlunda är i lag eller författning stadgadt, utgå efter den
för rösträtt å kyrkostämma bestämda grund, med iakttagande deraf att
afgifter, hvarom för stads- eller landsförsamlingar, eller delar deraf, gemensam
kyrkostämma beslutar, först skola hvardera församlingen påföras efter
förhållandet, i hvarje förekommande fall, mellan hvarderas sammanlagda
röstetal vid gemensam kyrkostämma. Personliga eller matlagsafgifter få
icke, utöfver hvad lag uttryckligen medgifver, af kyrkostämma beslutas.

I fråga om afgifter och personliga tjenstbarheter, hvilka enligt gällande
författningar åligga medlemmar af en kyrkoförsamling, oaktadt de i
kyrkostämma icke ega rösträtt, gör denna förordning icke ändring.

Befina lag skall träda i kraft den 1 januari 19#2.

tpftb) msvini imf* stil -UVd

\

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 46.

Den i sista punkten af första stycket i lagförslagets § 7 åberopade,
vid förslaget fogade formeln är af följande lydelse:

: • . . iht»I i i >.i‘ : ! IN k i ., ; i ."., iouo å-;...hull.v

ni!., Formel

för uträkningen af det tål, hvarmed vid sammanräkningen af afgifna röster
inom förenade städs- och landsförsamlingar stadsförsamlingens medlemmars
röster skola mångfaldigas:

A = summan bevillningskronor i stadsförsamlingen,

B — » » »landsförsamlingen,

a = röstsumman enligt stadsförsamlingens röstlängd,

6 = » » landsförsamlingens fyrktalslängd,

x = det sökta talet,

:• .,-5li /:> ''■ „ _ : ,f.h 11

, ■ BXa v: ill, I

Ifrågavarande proposition är föranledd af Riksdagens skrifvelse till
Konungen den 19 april 1899, deri Riksdagen på anförda skäl anhöll,
det täcktes KongL Maj:t, efter verkstäld utredning, låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag till sådan ändring af § 7 i kongl. förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,
att derigenom erhö lies en i lag bestämd grund för rösträtten i de fall,
då stads- och landsförsamlingar eller delar deraf vore i kyrkligt afseende
förenade.

Lagförslaget, sådant det nu föreligger, utgår i fråga om röstberäkningen
från den principen, att vid gemensam kyrkostämma stadsförsamlingen och
landsförsamlingen hvar i förhållande till den påförda bevillningens storlek
skola hafva inflytande på dervid förekommande ärendens afgörande. Den reduktion,
som på grund af gällande bestämmelser angående inskränkning af den
kommunala rösträtten, inom den ena eller andra församlingen till äfventyra
drabbar de högre röstetalen efter bevillning, minskar sålunda på intet
sätt röstvärdet för den ena församlingen i förhållande till den andra i gemensamma
kyrkostämman deltagande församlingens röstvärde, utan har blott
den påföljden, att röstvärdet för röstetalen enligt röstlängden stegras
i förhållande till den reduktion, som egt rum. Några exempel torde
lämpligast klargöra den nu angifna principens innebörd.

4

Lngutskottets Utlåtande N:o 46.

Exempel I. , > ,

Stadsförsamlingens hela antal bevillningskronor
3,600, så fördelade
bland församlingens medlemmar, att
reduktion af enskilda röstetal ej behöfver
ega rum.

Stadsförsamlingens hela antal
röster är då 3,600.

Landsförsamlingens hela antal
bevillningskronor 1,600; fyrktalet
alltså 16,000, så fördeladt, att någon
reduktion af enskilda röstetal ej behöfver
ega rum.

Landsförsamlingens hela antal
röster är då 16,000.

I fall, sadana som det nu anförda, då någon reduktion af röstetalen
ej förekommer, blifver talet, hvarmed stadsförsamlingens vid gemensam
kyrkostämma afgifna röster skola mångfaldigas, alltid 10, hvilket innebär
rättvisa, eftersom landsförsamlingens röstetal beräknas efter 10: dels bevillningskronor,
men stadsförsamlingens efter hela bevillningskronor.

I nu förevarande exempel har formeln, som för talets utfinnande

skall begagnas, följande utseende: x = 3>600X 16,000 _ 16,000 _ , _

1,600X3,600 1,600

Exempel II.

Stadsförsamlingens hela antal bevillningskronor
2,200, så fördelade,

att reduktion måste

ega

rum be-

träffande följande fyra medlemmars

röstetal:

A. bevillning 700,

röster 44,

B. » 450,

44,

C. » 135,

D

44,

D. » 80,

5>

44.

Andra röstegande

tillsammans ...............

»

835

Stadsförsamlingens

hela röstetal är då...

1,011

Landsförsamlingens hela antal bevillningskronor
2,200, så fördelade,
att reduktion af följande medlemmars
fyrktal måste ega rum:

A. bevillning 400, fyrktal 4,000,

röster 2,200;

B. bevillning 300, fyrktal 3,000.

röster 2,200;

C. bevillning 250, fyrktal 2,500,

röster 2,200.

Andra röstegande

tillsammans ............ j> 12,500.

La ndsförsamlingens
hela antal röster är då » 19,100.

x= 2,200X 19,100 _ 19,100 _
2,200X1,011 XöTT

Formeln lyder:

Lagutskottets Utlåtande N:o 46.

5

Att talet, hvarmed stadsförsamlingens röster skola mångfaldigas, i
förevarande exempel blir så stort, beror på den jemförelsevis stora reduktion
af röstetal inom stadsförsamlingen, som måst vidtagas. Genom bråk -

talets bortfallande ur 18,8 erhåller i
vid den gemensamma kyrkostämman.

Exempel III.

Stadskommunens hela antal bevillningskronor
6,000, så fördelade,
ätt någon reduktion af röstetalen ej
behöfver ega rum.

Stadsförsamlingens hela röstetal är
då 6,000.

allt fall landsförsamlingen öfvervigt

Landskommunens hela antal bevillningskronor
9,700, så fördelade,
att reduktion af följande fyrktal
måste ega rum:

A fyrktal 45,000, röster 5,000,

B* » 30,000, " » 5,000.

Andra röstegande tillsammans röster
22,000.

Landsförsamlingens hela röstetal
är då 32,000.

^ , 6,000 X 32,000 320 „

Formeln lyder: x = -g^öTxW ~W= 3’3 = 3''

Den stora reduktion af landsförsamlingens röstetal, som egt rum,
verkar här, att talet, hvarmed stadsförsamlingens röster skola mångfaldigas,
blifver litet.

Exempel IV.

Stadsförsamlingens hela antal bevillningskronor
40,000, så fördelade,
att reduktion af följande röstetal
måste ega rum:

A bevillning 5,000, röster 100,

B » 4,000, » 100.

Andra röstegande tillsammans
röster............... 31,000.

Landsförsamlingens hela antal bevillningskronor
900, fyrktal alltså
9,000, utan reduktion.

Landsförsamlingens hela röstetal
är då 9,000.

Stadsförsamlingens hela
röstetal är då .................. 31,200.

Formeln lyder: x =

40,000 X 9,000 4,000

900 X 31,200 ~ 312

= 12,8 = 12.

Röstvärdet af stadsförsamlingens röster vid gemensam kyrkostämma

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 46.

blifver alltså 374,400 emot 9,000 för landsförsamlingen; hvithet ju äfven
står i rätt proportion till hvardera^ andel i bevillningen.

licens)'' * ni i. iv teum eu: , uv-i''1. ..''(ubuc.»^ ruo/n fn cm it

Utskottet bar vid granskning af det i propositionen innefattade lagförslag
ej funnit anledning till någon erinran. Den föreslagna grunden
för röstberäkningen vid stads- och landsförsamlings gemensamma kyrkostämma
synes utskottet innebära en verkligt rättvis fördelning af rösträtten
emellan de olika församlingarna. Utskottet får alltså hemställa,

att ifrågavarande proposition må af Riksdagen
bifallas.

,000.1. -j'' 00* OOvh/i A •. X; lO * X. ''■ r;:u:; ir.

Stockholm den 30 april 1001.

r; iifinnvi;.'' ■ X i: i •>! ,.,rj r".;* ;1.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

(•kV, 000.?!'' X <«f»r.i)

Vi; ‘ t ■■>*«•»;

.ii.v.jwVi i,t Öl /liden c <• c lull

!isi-tf *_•;i. ;i■ ■ >i • kil< <\itufriute}• f X t*.1 Vt! .Joll;!'' •? ,‘ri.ij!

Herrar Zetferstrand, Leman och Lindhagen hafva begärt få anteeknadt,
att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

U-.rÄrA .iHil; i i{,»i-. "iuIOv ,‘>hu!‘>lnO» .•:od,0! jotun&jgnrnlliv

. * so»J >11: ; • r; j U * »•1•; J>:/1 >*•..- % i i t«i ii, inh . i.o ;).

. i :!•••( ’l . ifttil > t:-1: i 1

.i)0o,(? ets ,Oti • ,000,0 y uinllivud A

.1 ii) f ,000. !• « t f

.Oi,no i!■ ........*)W>r •••■.(naniiuft

i.iod Åa-*\-<dlii: ewölshisiid

.Öl":. '' ''•......PU -Öl

Öl.0, i 000,0 000.0 4

.21 ■-v-1 ----- „ ■ >. n.ib/i ifbiuW-l

i,, OOSi-if. X 00<i

laiKitätd'' ‘4r/:l in v Tåiii Miuyinlnu-.-iöXfiiOa 11: tobÄy isn!)

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Beredning, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Debatt, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.

Avslutad, Genomförd

Information saknas på webbplatsen.