Lagutskottets Utlåtande N:o 44

Utlåtande 1904:LU44

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

t

1

N:o 44.

Ank. till Riksd. kansli den 15 april 1904, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag angående handel med konstgjorda
gödselmedel, dels ock två med föranledande af nämnda
proposition väckta motioner.

Genom proposition, n:o 43, af den 29 januari 1904, hvilken af
båda kamrarne blifvit till lagutskottet hänvisad, har Kungl. Maj:t,
under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet och högsta
domstolen förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga följande
förslag till

Lag angående handel med konstgjorda gödselmedel.

1 §•

En hvar, som för egen eller annans räkning idkar handel med
konstgjorda gödselmedel, vare, ehvad sådant af köparen påfordran eller
icke, pliktig att, senast då varan till köparen levereras, aflämna ett af
säljaren underskrifvet garantibevis, innehållande köparens namn, den
försålda varans myckenhet och benämning, det i 2 § omförmälda märke
samt uppgift om varans halt af värdebestämmande ämnen.

Närmare föreskrifter, huru halten af värdebestämmande ämnen
skall angifvas, så ock angående garantibevisets affattning i öfrigt meddelas
af Konungen.

Bill. till Rund. rrot. 1904. 7 Sand. 36 Häft. (N:o 44).

1

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

2 §•

Försäljes gödselmedlet i säck, kärl eller annan fast förpackning-,
läte säljaren å förpackningen anbringa ett lätt i ögonen fallande märke,
i korthet angifvande säljarens samt varans namn äfvensom varans halt
af värdebestämmande ämnen. Detta märke skall upptagas jämväl i
räkning, som å varan utfärdas.

3 §•

Benämning, hvarunder vara i garantibevis angifves, må ej vara
vilseledande i afseende å varans beskaffenhet och ursprung.

4 §•

Underlåter säljare af konstgjorda gödselmedel att till köparen aflämna
garantibevis, som i 1 § sägs, eller att iakttaga hvad enligt 2 §
honom åligger, straffes med böter högst ettusen kronor.

5 §•

Finnas de angående såld varas beskaffenhet i garantibeviset lämnade
uppgifter vara oriktiga eller har säljare låtit öfverträdelse af hvad
i 3 § är stadgadt komma sig till last, straffes säljaren med böter från
och med tjugufem till och med tvåtusen kronor, där ej förbrytelsen är
i allmänna strafflagen med straff belagd.

Uppgift om varans beskaffenhet skall ej anses oriktig, där ej afvikelsen
från garantibeviset öfverstiger af Konungen fastställdt analysspelrum.

6 §■

Förbrytelser mot denna lag åtalas vid allmän underrätt i den ort,
där säljaren idkar sin rörelse. Sådant åtal må af allmän åklagare utföras.

7 §•

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Har allmän
åklagare åtalet utfört, tage dock han två tredjedelar af böterna; finnes
särskild angifvare, tage han hälften af åklagarens andel.

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

Saknas tillgång’ till böternas fulla gäldande, förvandlas de efter
allmän strafflag.

8 §•

Öfverenskomma säljare och köpare, att betalning för gödselmedel
skall erläggas efter den mängd af värdebestämmande ämnen, varan vid
undersökning befinnes innehålla, eller understiger vikten af försåldt
varuparti tjugufem kilogram, vare säljaren ej skyldig att öfverlämna
garantibevis eller att iakttaga hvad i 2 § stadgas.

9 §•

Konstgjorda gödselmedel må till riket införas endast af den, som
tillverkar eller idkar handel med dylika varor, och må förty gödselmedel,
som till riket ankomma, icke från tullverket utlämnas, med
mindre mottagaren genom intyg af registreringsmyndighet eller af trovärdige
män styrker sig tillverka eller idka handel med sådan vara.
Då sådan från utrikes ort ankommen vara af mottagaren till annan
utlämnas, åligger den förre lika skyldighet med säljare.

10 §.

Med konstgjord! gödselmedel förstås i denna lag hvarje till gödsling
afsedd tekniskt behandlad vara, ändå att den endast underkastats
förmalning eller motsvarande behandling, såsom råa kalisalter, peruguano
samt råstampadt benmjöl. Å pudrett eller å kalk, märgel eller dylika
jordförbättringsmedel hafva bestämmelserna i denna lag ej tillämpning.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1905.

I sammanhang med denna proposition har utskottet till behandling
förehaft två inom Andra Kammaren afgifva motioner, n:o 202, af herr
C. J. Jakobson och n:o 225, af herr H. öhngren, båda åsyftande vissa
ändringar i det uti propositionen framlagda lagförslaget.

1 motionen n:o 202 har sålunda föreslagits, att Riksdagen behagade
antaga det i nådiga propositionen n:o 43 framlagda förslaget till lag

4 Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

angående handel med konstgjorda gödselmedel med följande tillägg
eller förändringar:

i § 1: Uttrycket »idkar handel med konstgjorda gödselmedel» förändras
till »idkar handel med superfosfat eller blandningar af konstgjorda
gödselmedel».

i § 2: Förändras uttrycket »försäljes gödselmedlet» till »försäljes
sådant gödselmedel, som i § 1 säges».

Till § 5 fogas följande tillägg: »Säljaren ansvarar för varans beskaffenhet
och halt, enligt märket och garantibeviset, intill dess den
på föreskrifvet sätt proftagits och därefter expedierats».

I § 8 insättes efter orden »vara vid undersökning befinnas innehålla»
följande: »hvilket är tillåtet endast i fråga om importerade kalisalter,
thomasfosfat, benmjöl och salpeter, men ej i fråga om i § 1 omförmälda
artiklar».

Motionen n:o 225 utmynnar i förslag därom, att Riksdagen måtte
besluta följande förändring af § 9 uti förenämnda lagförslag:

§ 9.

Konstgjorda gödselmedel må till riket införas endast af registrerade
landtmannaföreningar eller förbund, tillverkare eller den, som idkar
handel med dylika varor. — — — — — — — — — — — —

Rörande motiveringen för de i motionerna gjorda framställningarna
tillåter sig utskottet att till motionerna hänvisa.

Vid 1902 års riksdag förelåg till behandling en af Kungl. Maj:t
aflåten proposition, däri Kungl. Maj:t förklarade sig vilja inhämta
Riksdagens yttrande öfver ett i propositionen framlagdt'' förslag till
förordning angående handel med konstgjorda gödselmedel. Det sålunda
begärda yttrandet kom emellertid ej till stånd af den anledning,
att Riksdagen ansåg vissa i propositionen ifrågasatta stadganden
vara af den beskaffenhet, att de icke lagligen kunde åvägabringas
i annan ordning än den för stiftande af allmän civillag

Lagutskottets Utlåtande N:o 44. 5

föreskrifna. Riksdagen, som på denna grund fann sig förhindrad att
afgifva det ifrågasatta yttrandet, beslöt i stället aflåtande af en skrifvelse
till Kungl. Maj:t, däri Riksdagen, under hänvisning därtill, att behof
af lagstiftning i ämnet syntes vara för handen, anhöll, det täcktes
Kungl. Maj:t för Riksdagen framlägga förslag till lag angående handel
med konstgjorda gödselmedel. Den proposition, som nu föreligger, utgör
svaret på denna Riksdagens framställning.

Det lagförslag, sota i propositionen innehålles, har såsom hufvudprincip
uppställt ovillkorlig skyldighet för den, som för egen eller
annans räkning idkar handel med konstgjorda gödselmedel, att vidtaga
åtskilliga åtgärder till köpares skyddande emot förfalskad och underhaltig
vara. I sådant afseende har säljaren ålagts att till köparen aflämna
garantibevis med uppgift, bland annat, om varans benämning och
dess halt af värdebestämmande ämnen, och därjämte har föreskrifvits
skyldighet för säljaren att, då försäljning af konstgjorda gödselmedel
sker i fast förpackning, å förpackningen anbringa ett märke, angifvande
säljarens namn jämte förutnämnda uppgifter.

Från dessa skyldigheter bär emellertid säljare befriats dels i fråga
om försäljning af varuparti, understigande tjugufem kilogram, dels för
det fall att med köparen träffats öfverenskommelse, att betalning för
varan skall erläggas efter den mängd af värdebestämmande ämnen,
varan vid undersökning befinnes innehålla.

Underlåtenhet från säljarens sida att fullgöra hvad honom i förenämnda
hänseenden åligger har i lagförslaget belagts med sträng bötespåföljd
(5—1,000 kronor), och sådant straff, än mera skärpt, har stadgats
'' jämväl för meddelande i garantibevis af oriktiga uppgifter angående
varas beskaffenhet samt för sådan benämning å varan, som i afseende
å dess beskaffenhet och ursprung är vilseledande. Förseelser emot den
föreslagna lagen hafva därjämte ställts under allmänt åtal. Slutligen
har i lagförslaget stadgats förbud för annan än den, som tillverkar
eller idkar handel med konstgjorda gödselmedel, att hit till riket införa
dylik vara.

Såsom framgår af den nu lämnade redogörelsen för lagförslagets
hufvudsakliga innehåll, betecknar den ifrågasatta lagstiftningen ett väsentligt
ingrepp i den hittillsvarande handelsfriheten på ifrågavarande
område. De garantier, medelst livilka förslaget afser att skydda köpare
emot förfalskad och underhaltig vara, pålägga säljaren afsevärdt ökadt
besvär och utsätta honom tillika för ganska betydlig risk, i händelse
han i ena eller andra hänseendet skulle låta försummelse komma sig
till last. Det säger sig själft, att de sålunda föreslagna anordningarna

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

äro ägnade att i väsentlig mån försvåra handeln med konstgjorda gödselmedel
och därmed också förorsaka stegring af priset på dylik vara.
Vid sådant förhållande måste det efter utskottets mening noga pröfvas,
huruvida de fördelar, som af lagförslagets antagande kunna vara att
förvänta, verkligen uppväga ofvan angifna olägenheter.

Syftet med lagförslaget är ju att förhindra försäljning af förfalskade
eller underhaltiga konstgjorda gödselmedel, och den första frågan blir
alltså, huruvida den föreslagna lagstiftningen kan antagas innebära effektivt
skydd i ifrågavarande hänseende. Såvidt utskottet kan finna, är detta
ej fallet. Enligt lagförslaget tillkommer det köparen eller åklagaren att
bevisa, det säljaren i ena eller andra hänseendet brutit emot lagens
föreskrifter, så att antingen intet garantibevis aflämnats eller varans
halt af värdebestämmande ämnen icke motsvarar garantibevisets uppgifter.
Det ligger i öppen dag, att det skall vara förenadt med betydande
svårigheter, ja, ofta rent af omöjligt att förebringa full bevisning
om säljarens underlåtenhet att aflämna garantibevis, och merendels
skulle säljaren kunna freda sig genom ett naket påstående, att garantibeviset
blifvit till köparen afsändt. Särskildt för samvetslösa säljare,
sålunda dem, hvilka lagen i främsta rummet vore afsedd att träffa, skulle
alltså äfven efter lagförslagets antagande möjlighet stå öppen att kringgå
grundbestämmelsen i lagförslaget, och därmed vore ock lagstiftningens
effektivitet upphäfd. För att råda bot för nu angifna, efter utskottets
förmenande, högst betänkliga brist i lagförslaget, har inom utskottet
ifrågasatts, att man för nu afsedda fall skulle pålägga säljaren förpliktelse
att bevisa, det han behörigen fullgjort föreskriften om garantibevisets
aflämnande. Emot en sådan anordning möta emellertid enligt utskottets
tanke afsevärda betänkligheter. Först och främst vore den ett frångående
af den allmänna principen om bevisskyldighet i brottmål. Vidare
skulle den göra det för säljaren nödvändigt att samla och under
två år bevara alla intyg om aflämnande af garantibevis, därest han ej
ville utsätta sig för risken att oförskyldt drabbas af ansvar för förseelse.
Säkerligen skulle ock ofta däraf föranledas trakasserier och obehag,
hvilket naturligtvis i sin ordning komme att minska benägenheten att,
utan ansenlig vinst och sålunda varans ytterligare fördyrande, idka
handel med konstgjorda gödselmedel.

Utskottet ser sig ej heller i stånd att afgifva något förslag, hvarigenom
ofvan angifna brist i lagförslaget skulle kunna på ett lämpligt
sätt undanröjas, utan att däraf komme att uppstå andra principiella
och praktiska betänkligheter.

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

Hvad lagförslaget i öfrigt vidkommer, synas äfven däremot väsentliga
erinringar kunna göras. Den i 2 § förekommande bestämmelsen
om märkes anbringande stadie sålunda föranleda stora olägenheter i
sådana fall, då varan ginge genom flere mellanhänder, innan densamma
komme förbrukaren till banda. För att ikläda sig ansvar för varuhalten af
värdebestämmande ämnen måste ju hvarje mellanhand ombesörja analysering
af varan, därest lian ej ville utsätta sig för obestämd risk, och
detta komme naturligtvis att förorsaka både dröjsmål med leveransen
och stora kostnader.

Det lärer ej vara ovanligt, att en grosshandlare pr järnväg eller
ångbåt mottager ett större parti, som på förhand till stor del är försåldt
åt olika kunder, till hvilka det distribueras direkt från järnvägsvagn
eller ångbåt. Om lagförslaget antoges, läte detta sig ej vidare
göra, enär han, äfven om han själf erhållit garantibevis, måste för
de olika partierna utfärda nya garantibevis och märka de omslag, hvari
dessa partier förvarades. Enahanda skulle dessutom förhållandet blifva
emellan handlanden i småstaden eller å järnvägsstationen och dennes
kunder, vare sig dessa vore landtmän eller till äfventyrs landthandlare,
hvilka senare i så fall finge för fjärde gången utfärda garantibevis för
och märka samma vara.

Lagförslagets bestämmelser om forum i mål angående förseelser
emot de i förslaget meddelade föreskrifter innebära, såsom synes, afvikelse
ifrån vår lagstiftnings allmänna principer om laga domstol i
brottmål. Redan detta förhållande är ägnadt att ingifva betänkligheter,
desto mera som prorogationsrätt i brottmål i allmänhet ej medgifves,
och därtill kommer, att lagförslagets bestämmelser lämna rum för
tvekan om forum i vissa fall. Understundom kan t. ex. en säljare
idka affär på flera olika orter, sälja genom agenter eller hafva, jämte
en hufvudaffär, flere filialer, och det blefve för dylika händelser ofta
svårt att afgöra, hvar säljaren skulle anses idka sin rörelse. Genom
att förlägga rättegången angående förseelser emot ifrågavarande lagförslag
till säljarens forum skulle för öfrigt uppstå praktiska olägenheter
i de fall, då köparen vore mycket aflägset boende. Äfven detta
förhållande skulle efter utskottets tanke bidraga att göra lagens tillämpning
mindre effektiv.

Slutligen må erinras, att det i förslaget stadgade förbud för andra
än dem, som tillverka eller idka handel med konstgjorda gödselmedel att
liit i riket införa dylika varor skulle, såsom herr öhngren i sin motion
framhållit, öfver liöfvan inskränka friheten för landtmannaföreningar att
tillgodose sina medlemmars behof af sådana varor och därigenom göra

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

jordbrukarne i hög grad beroende af de prissättningar, som dessa
fabriker och handlande kunde finna för godt fastställa.

De betänkligheter, som, enligt hvad ofvan sagts, kunna anföras emot
det i propositionen innefattade lagförslaget, äro efter utskottets åsikt
af så väsentlig betydelse, att utskottet ej kan tillråda förslagets antagande.
Utskottet håller ock före, att det för syftets vinnande — att
så vidt möjligt förhindra handel med förfalskade och underhaltiga
gödselmedel — är bättre att genom upplysning skärpa vakenheten hos
allmänheten samt genom praktiska åtgärder bereda värn emot missbruk
af den hittillsvarande friheten, än att införa en lagstiftning, som komme
att lägga tunga band på den enskilda handelsfriheten, utan att medföra
effektivt skydd emot därutinnan till äfventyrs ännu rådande missförhållanden.
1 detta sammanhang vill utskottet särskildt påpeka, att under de
senare åren i vidsträckt omfång och till stort antal inom skilda delar
af landet bildats landtmannaföreningar för inköp af vederbörligen analyserade
och kontrollerade foder- och gödselämnen. Kommer denna
rörelse, såsom antagligt är, att fortfara och spridas till allt vidare bygder,
lärer på denna väg vinnas erforderlig säkerhet mot spridande af förfalskade
eller underhaltiga gödselämnen på ett vida enklare och naturligare
sätt än genom de föreslagna lagbestämmelserna.

Utskottet, som med denna uppfattning om det i propositionen
framlagda lagförslag icke finner sig böra ingå i närmare yttrande angående
de i ämnet väckta motioner, hvilka allenast afse detaljändringar
i lagförslaget, får på grund af det anförda alltså hemställa,

Do att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition
icke må af Riksdagen bifallas;

2:o att motionen n:o 202 icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda, samt

3:o att motionen n:r 225 ej heller må vinna
Riksdagens bifall.

Stockholm den 8 april 1904.

På lagutskottets vägnar:

GÅRD B. HASSELROT.

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

9

Reservation

af herrar Zetterstrand, A. Olsson, Wiklund, Staaff och E. Persson:

»Då, på grund af hvad i denna fråga vid föregående riksdagar förekommit,
behof af lagstiftning i förevarande ämne synes vara för handen,
hafva vi, i hufvudsak anslutande oss till det föreliggande förslaget,
sökt att genom åvägabringande af vissa ändringar i detsamma undanröja
en del af de anmärkningar, som mot förslaget blifvit framställda.

Sålunda hafva vi föreslagit, att det i 2 § omförmälda märke ej
skulle behöfva åsättas vid hvarje varuförsäljning eller innehålla alla de
uppgifter, som i §:en stadgades, utan att säljare endast hade att tillse,
att å förpackningen förefunnes ett märke, hvarigenom varan identifierades.
Vidare hafva vi föreslagit, att de ovanligt höga bötesbeloppen i
4 och 5 §§ af förslaget måtte sänkas, att förbrytelser mot lagen skulle
åtalas vid vanligt brott målsforum, att allmän åklagare ej utan målsägandes
angifvelse skulle vara berättigad att väcka åtal för öfverträdelse af
lagen, att, såsom följd häraf, ej någon åklagareandel i böterna skulle
ifrågakomma samt att ej endast handelsidkare utan äfven registrerade
landtmannaföreningar skulle äga att importera konstgjorda gödselmedel.

Jämte det vi instämma i utskottets hemställan om utslag å herr
Jakobsons motion n:o 202, få vi alltså hemställa, att Riksdagen, under
förklaring, att det i förevarande Kungl. proposition intagna lagförslaget
ej kunnat i oförändrad form antagas, måtte i anledning af sagda proposition
samt herr Öhngrens i ämnet väckta motion n:o 225 för sin del
antaga följande

Lag angående handel med konstgjorda gödselmedel.

1 §•

En hvar, som för egen eller annans räkning idkar handel med
konstgjorda gödselmedel, vare, ehvad sådant af köparen påfordras
eller icke, pliktig att, senast då varan till köparen levereras, aflämna
ett af säljaren underskrifvet garantibevis, innehållande köparens
namn, den försålda varans myckenhet och benämning, det i 2 § omförmälda
märke samt uppgift om varans halt af värdebestämmande
ämnen.

Bill. till Rikad. Prof. 11)04. 7 Sami. 36 Haft.

2

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 44.

Närmare föreskrifter, huru halten af värdebestämmande ämnen
skall angifvas, så ock angående garantibevisets affattning i öfrigt meddelas
af Konungen.

2 §

Försäljes gödselmedlet i säck, kärl eller annan fast förpackning,
åligge det säljaren att tillse, att å förpackningen Jinnes ett lätt i ögonen
fallande märke. Detta märke skall upptagas jämväl i räkning, som å
varan utfärdas.

3 §•

Benämning, hvarunder vara i garantibevis angifves, må ej vara
vilseledande i afseende å varans beskaffenhet och ursprung.

4 §•

Underlåter säljare af konstgjorda gödselmedel att till köparen affinna
garantibevis, som i 1 § sägs, eller att iakttaga hvad enligt 2 §
honom åligger, straffes med böter frän och med tio till och med ett hundra
kronor.

5 §•

Finnas de angående såld varas beskaffenhet i garantibeviset lämnade
uppgifter vara oriktiga eller har säljare låtit öfverträdelse af hvad
i 3 § är stadgadt komma sig till last, straffes säljaren, där ej förbrytelsen
är i allmänna strafflagen med straff belagd, med böter från och
med tjugufem till och med fem hundra kronor.

Uppgift om varans beskaffenhet skall ej anses oriktig, där ej afvikelsen
från garantibeviset öfverstiger af Konungen fastställdt analysspelrum.

6 §•

Förbrytelser mot denna lag åtalas vid allmän underrätt. Sådan
förbrytelse må ej af allmän åklagare åtalas, där ej brottet af målsägande
till sådant åtal angifves.

Lagutskottets Utlåtande N:o 44. 11

t §•

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till deras fulla gäldande, förvandlas de efter
allmän strafflag.

8 §•

Öfverenskomma säljare och köpare, att betalning för gödselmedel
skall erläggas efter den mängd af värdebestämmande ämnen, varan
vid undersökning befinnes innehålla, eller understiger vikten af försåldt
varuparti ett hundra kilogram, vare säljaren ej skyldig att öfverlämna
garantibevis eller att iakttaga hvad i 2 § stadgas.

9 §•

Konstgjorda gödselmedel må till riket införas endast af den, som
tillverkar eller idkar handel med dylika varor, och ma förty gödselmedel,
som till riket ankomma, icke från tullverket utlämnas, med
mindre mottagaren genom intyg af registreringsmyndighet eller af trovärdige
män st3rrker sig tillverka eller idka handel med sådan vara.
Då sådan från utrikes ort ankommen vara af mottagaren till annan
utlämnas, åligger den förre lika skyldighet med säljare.

Hvad nu är stadgadt skall dock ej utgöra hinder för registrerad
förening för ekonomisk verksamhet, hvilken ej idkar handel, att för medlemmars
i föreningen räkning till riket införa dylika varor.

10 §.

Med konstgjord t gödselmedel förstås i denna lag hvarje till gödsling
afsedd tekniskt behandlad vara, ändå att den endast underkastats
förmalning eller motsvarande behandling, såsom raa kalisalter, peruguano
samt råstampadt benmjöl. Å pudrett eller å kalk, märgel eller
dylika jordförbättringsmedel hafva bestämmelserna i denna lag ej tilllämpning.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1905.»

Herr Lindhagen har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i
ärendets behandling inom utskottet.