Lagutskottets Utlåtande N:o 42

Utlåtande 1901:LU42

Lagutskottets Utlåtande N:o 42.

1

X:o 42.

Ank. till Riksd. kansli den 25 april 1901, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om sådan ändring i lagen
om hemmansklyfning in. m. den 27 juni 1896, att egostyckning
och jordafsöndring må kunna ega rum å till
bergslag hörande skogsmark, som undergått storskifte, derå
laga fastställelse kommit.

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 63, hvilken blifva
till lagutskottets behandling hänvisad, har herr J. W. Spånberg anfört
följande:

»Som det visat sig möta hinder från vederbörande myndigheters
sida att verkställa egostyckning och jordafsöndring å storskiftad skogsmark
i bergslag, men sådana åtgärder beträffande nämnda slags mark
icke blott torde kunna utan olägenhet medgifvas, utan ock med afseende
å stadgandet i 78 § 4 mom. skiftesstadgan synas icke vara stridande
mot de allmänna grunderna för lagstiftningen om egostyckning
och jordafsöndring, får jag vördsamt, hemställa, att Riksdagen måtte
för sin del besluta sådan ändring i eller tillägg till lagen om hemmansklyfning,
egostyckning och jordafsöndring den 27 juni 1896, att i orter,
som under bergslag höra, egostyckning af och jordafsöndring från skogsmark,
som undergått storskifte, derå laga fastställelse kommit, må kunna
ega rum.»

Lih. till 1likså. Vrot. 1901. 7 Samt. 33 Höft. (N:o 42.)

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 43.

Beträffande egostyckning å till bergslag hörande skogsmark, som
undergått storskifte, derå fastställelse kommit, lärer laga hinder mot
sådan åtgärd icke möta. Jemlikt af motionären åberopade lagrum, 78 §
4 mom. skiftesstadgan, må nemligen i orter, som under bergslag höra,
förut å skogsmark förrättadt, lagligen faststäldt storskifte icke rubbas,
derest ej delegarne derom enhälligt öfverenskomma; och dylikt skifte
utgör alltså en delningsförrättning af beskaffenhet att motsvara den i
2 § af lagen om hemmansklyfning m. m. den 27 juni 1896 för rätt till
egostyckning uppstälda förutsättning, att hemmanet skall, derest det
förut legat i samfällighet med annat hemman, hafva derur utbrutits
genom sådan delning, att nytt skifte icke må utan egarens samtycke
ske annat än i visst, särskildt angifvet undantagsfall.

Egostyckning af hemman eller hemmansdel i bergslag, hvars område
blifvit i laga ordning bestämdt, hvad inegorna angår genom laga
skifte och hvad skogsmarken beträffar genom storskifte, hvarå fastställelse
kommit, synes sålunda kunna ega rum utan ändring eller tilllägg
till den af motionären omförmälda lag.

Hvad angår jordafsöndring från sådant hemman eller sådan hemmansdel,
lärer, så vidt utskottet kan finna, förhållandet vara enahanda. 20
§ 1 mom. af lagen om hemmansklyfning, egostyckning och jordafsöndring
medgifver nemligen uttryckligen rätt till afsöndring från hvarje hemman,
hvilket får klyfvas, och enligt 1 § af samma lag är klyfning tillåten å
alla under enskild eganderätt varande eller under stadgad åborätt upplåtna
hemman.

Äfven hvad jordafsöndring vidkommer, är sålunda den af motionären
ifrågasatta ändringen obehöflig; och utskottet föranlåtes alltså,
med åberopande af det anförda, att hemställa,

att ifrågavarande motion icke må till någon Riks-''
dagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 25 april 1901.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Lagutskottets Utlåtande N:o 42.

3

Reservation

mot vissa delar af motiveringen af herrar Hasselrot och Hedenstierna.

Herr Leman har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i
ärendets behandling inom utskottet.