Lagutskottets Utlåtande N:o 41

Utlåtande 1889:LU41

Lagutskottets Utlåtande N:o 41.

1

N:o 41.

Ank. till Eiksd. kansli den -1 april 1889, kl. 3 e. in.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition
med förslag ''till ändrad lydelse af 32 § 1 mom. i förordningen
angående fattigvården den 9 juni 1871.

Kongl. Maj:t har den 8 sistlidne mars till Riksdagen aflåtit en så lydande
proposition (n:o 29):

»Med hänvisning till hvad bifogade utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden
för denna dag innehåller, vill Kongl. Maj:t i nåder inhemta
Riksdagens yttrande öfver följande förslag till

Förordning

angående ändrad lydelse af 32 § I mom. i förordningen angående fattigvården

den 9 juni 1871.

Härigenom förordnas, att 32 § 1 mom. i förordningen angående fattigvården
den 9 juni 1871 skall hafva följande ändrade lydelse:

Ersättning eller understöd af staten enligt 29, 30 och 31 §§ sökes af
vederbörande fattigvårdsstyrelse hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande för
hvarje år inom januari månads utgång det påföljande året; och åligger
Kongl. Maj:ts befallningshafvande att granska de ansökningar, som inkommit,
och före den 15 nästföljande mars dem jemte eget utlåtande till
Kongl. Maj:t insända.

Har fattigvård enligt 1 § lemnats åt någon, som icke är svensk eller
norsk medborgare, och åstundas härför ersättning af staten, skall fattigvårdsstyrelsen
dessutom, med öfverlemnande af tillgängliga handlingar,

Bih. till Riksd. Prat. 1889. 7 Samt. 23 Häft. 1

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 41.

helst hnfvudskrift, rörande den nödstäldes person, födelseort och hemortsrätt
jemte de öfriga upplysningar, hvilka genom förhör med honom eller
annorledes kunna erhållas angående berörda omständigheter och den tid,
som förflutit, sedan han lemnade sitt hemland, inom en månad efter den
dag, då fattigvården beviljades, hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande göra
framställning om den ifrågavarande personens hemsändande. Försittes nyssnämnda
tid, skall rätt till ersättning för fattigvård, som lemnas derefter
och intill dess framställningen göres, anses förfallen. I fall, der det icke
enligt särskilda bestämmelser tillkommer Kongl. Maj:ts befallningshafvande
att afgöra hemsändningsfrågan, skall densamma underställas Kongl. Maj:ts
pröfning.»

Denna proposition har af båda kamrarne hänvisats till lagutskottet.

Till en början får utskottet erinra, att de af statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet i det propositionen bilagda anförande till statsrådsprotokollet
omförmälda deklarationer mellan Sverige och Danmark angående
ettdera rikets undersåtar, hvilka i det andra riket komma i behof
af fattigvård, finnas införda i svensk författningssamling 1888, n:o 35,
sid. 1.

Mot det genom ifrågavarande proposition framlagda författningsförslaget
har utskottet icke funnit något att anmärka; men då detsamma, enligt
utskottets åsigt, är af beskaffenhet, att Riksdagen eger att derom med
Kongl. Maj:t besluta, hemställer utskottet,

att Riksdagen ville, i anledning af Kongl. Maj:ts
förevarande proposition, för sin del antaga det framlagda
förslaget till förordning angående ändrad lydelse af 32
§ 1 mom. i förordningen angående fattigvården den 9
juni 1871, sådant samma förslag enligt propositionen
lyder.

Stockholm den 1 april 1889.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.