Lagutskottets Utlåtande N:o 33

Utlåtande 1905:LU33

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

1

N:o 33.

Ank. till Riksd. kansli den 10 mars 1905, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring af 3 § i lagen
angående, folkskoleväsendet i Stockholm den 15 maj
1903 m. m.

Lagutskottet It av till behandling i ett sammanhang förehaft två till
utskottet hänvisade motioner, som afse i enahanda riktning gående ändringar
af gällande bestämmelser rörande valbarheten med afseende å vissa
kommunala inrättningar i Stockholm.

Berörda motioner, som väckts inom Andra Kammaren, n:o 147 af
herr E. Hammarlund och n:o 163 af herr C. A. Lindhagen, äro af följande
lydelse:

Motionen n:o 147:

»I lagen angående folkskoleväsendet i Stockholm den 15 maj 1903
stadgas i § 3, första stycket, följande:

»Ofverstyrelsen utgöres af ledamöter, utsedda af skolråden, Stockholms
stads konsistorium och stadsfullmäktige sålunda, att hvarje skolråd äfvensom
konsistorium väljer en ledamot samt stadsfullmäktige bland stadens
till fullmäktige valbara inbyggare välja lika många ledamöter som hela
antalet af de utaf skolråden välde.»

Häraf framgår, att hvad beträffar de ledamöter, hvilka väljas af skolråden
och Stockholms stads konsistorium, inga närmare bestämmelser äro
angifna, utan hafva vederbörande valdelegationer full frihet att välja den,
som anses för uppraget lämpligast, vare sig man eller kvinna, vare sig
till stadsfullmäktig valbar eller icke valbar.

Annorlunda ställer det sig med afseende på de ledamöter, hvilka
stadsfullmäktige skola utse. Stadsfullmäktige äga nämligen välja endast
Bill till, Riksd. Fröt. 1,905. 7 Samt. 28 Haft. (Å'':o 33). 1

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

»bland stadens till fullmäktige valbara inbyggare»''. Genom denna formulering
hafva två onödiga och olämpliga inskränkningar skett.

För det första äro stadsfullmäktige alldeles förhindrade att i folkskoleöfverstyrelsen
invälja någon kvinna, äfven om en för uppdraget aldrig
så kvalificerad skulle finnas att tillgå. Enligt förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm § 5 kunna nämligen endast män väljas till stadsfullmäktige.
En dylik begränsning är, när det gäller vårdande af folkskolans
angelägenheter, emellertid föga på sin plats. Sedan år 1889 har
ock, enligt Kungl. Maj:ts och Riksdagens beslut, kvinna kunnat få inväljas
i skolråd. De skäl, som på sin tid anfördes för denna reform, kunna ock
åberopas för en sådan ändring, att stadsfullmäktige må, om de så finna
lämpligt, välja kvinna i folkskoleöfverstyrelsen, likaväl som det hittills
varit och allt fortfarande är skolråd obetaget att göra dylikt val — eu
rätt, hvaraf dock ännu aldrig något skolråd i Stockholm begagnat sig.

Folkskoleöfverstyrelsen i Stockholm hand häfver i allmänhet alla de
angelägenheter, hvilka i rikets Ofri ga skoldistrikt åligga skolråden. Till
stöd för den meningen, att det kunde vara lämpligt, att i öfverstyrelsen
funnes åtminstone någon kvinnlig ledamot, må det vara tillräckligt att
erinra därom, att direkt under folkskoleöfverstyrelsen lyda icke mindre
än 700 kvinnliga lärarekrafter, att antalet flickor, som undervisas vid de
under öfverstyrelsen lydande skolorna, stiger till omkring 13,000, samt att
bland undervisningsämnena i Stockholms folkskolor märkas kvinnlig slöjd
samt huslig ekonomi.

Den andra obehöfliga och onyttiga begränsning, som uppstår genom
nuvarande stadgandet, är en följd af bestämmelsen i § 15 af förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm. Enligt nämnda paragraf kunna till
stadsfullmäktige bland andra icke väljas tjänstemän, »hvilka i och för sina
befattningar äro inför stadsfullmäktige eller under dem ställda nämnder
eller afdelningar redo skyldiga».

Det synes vara alldeles i sin ordning, att dylik tjänsteman icke får
väljas till stadsfullmäktig. Men däremot torde inga principiella betänkligheter
kunna åberopas till stöd för att en under en annan nämnd ställd
tjänsteman icke skulle kunna, om stadsfullmäktige så funne lämpligt, inväljas
i folkskoleöfverstyrelsen. Tvärtom tala många skäl för lämpligheten
af att t. ex. en under hälsovårdsnämnden stående auktoritet i hygieniska
frågor eller t. ex. en under stadens byggnadskontor stående, i skolbyggnadstekniska
frågor förfaren person kunde inväljas i öfverstyrelsen, hvarigenom
den erfarenhet, dessa hvar på sitt område vunnit i stadens tjänst,
kunde komma kommunen ytterligare till godo.

De ordalag, hvilka blifvit i lagen af den 15 maj 1903 valda be -

Lagutskottets Utlåtande N:o 33. 3

träffande de ledamöter, som utses af stadsfullmäktige, kafva uppenbarligen
tillkommit för att vinna likställighet mellan nämnda lag samt § 38 af
förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm. I denna paragraf stadgas:
»Till ledamöter eller suppleanter [i stadens nämnder och afdelningar] kunna
väljas såväl ledamöter af stadsfullmäktige som ock andra stadens inbyggare,
som äro till fullmäktige valbara.»

Beträffande fattigvårdsnämnden är emellertid genom kungl. förordningen
den 22 mars 1889 medgifvet, att äfven kvinna kan få inväljas. Och
livad angår folkskoleöfverstyrelsen, som endast delvis utses af stadsfullmäktige,
finnas ännu mindre skäl att hålla därpå, att endasst till stadsfullmäktige
valbar skulle af stadsfullmäktige kunna inväljas, helst skolråden
vid sina val icke äro bundna af en dylik begränsning, hvadan det redan
med nuvarande bestämmelser kan inträffa, att i folkskoleöfverstyrelsen
sitta personer, som icke äro valbara till stadsfullmäktige.

Folkskoleöfverstyrelsen i Stockholm har närmast den befogenhet, som
i rikets öfriga skoldistrikt tillkommer skolråd, ehuru i vissa afseenden
åtskilligt utsträckt. Det tyckes då vara i sin ordning, att som kvalifikationsvillkor
för de af stadsfullmäktige valde uppställes, att de skola vara
valbara till skolråd. Därigenom vinnes likformighet med förhållandena i
öfriga skoldistrikt: kvinna skulle kunna inväljas i öfverstyrelse]!, likaså
eu tjänsteman, hvilken är anställd vid någon af stadens många öfriga verk
och inrättningar.

Men om eu dylik ändring göres i § 3 af lagen angående folkskoleväsendet
i Stockholm, torde ett litet tillägg böra ske vid § 38 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm, så att kommunalförordningen
ej kommer att stå i strid med lagen angående folkskoleväsendet.

Jag får alltså hemställa, att Riksdagen måtte besluta: dels att första
stycket af § 3 i lag angående folkskoleväsendet i Stockholm den 15 maj
1903 må erhålla följande ändrade lydelse: »Öfverstyrelsen utgöres af ledamöter,
utsedda af skolråden, Stockholms stads konsistorium och stadsfullmäktige
sålunda, att hvarje skolråd äfvensom konsistorium väljer en ledamot,
samt stadsfullmäktige bland stadens till skolrådsledamöter valbara
inbyggare välja lika många ledamöter som hela antalet af de utaf skolråden
valde»; dels att till § 38 i förordningen om kommunalstyrelse i
Stockholm den 23 maj 1862 göres följande tillägg: »Om val af ledamöter
i öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor stadgas särskilda.

Ifall det skulle anses olämpligt, att för val, som sker inom en
kommunal representation, kvalifikationsvillkor uppställas, hvilka hänföra
sig till kyrkostämmoförordningen, tillåter jag mig alternativt föreslå, att
den omordade valbarheten utsträcka till i likhet med hvad nu gäller för
.kvinnlig ledamot i fattigvårdsnämnden, alltså till personel-, som äro be -

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

rättigade att i val af stadsfullmäktige deltaga. De af mig åsyftade önskningsmålen
skulle äfven på detta sätt varda uppnådda. Enligt detta alternativ
borde ofvannämnda stycke af § 3 i lag angående folkskoleväsendet
i Stockholm erhålla följande lydelse:

»Öfverstyrelsen utgöres af ledamöter----— samt stadsfull mäktige

bland stadens vid fullmäktige valröstberättigade inbyggare välja''; o. s.v.

1 öfrigt lika med ofvanstående. >

Motionen n:o 163:

»Enligt 38 § i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm kunna
till ledamöter och suppleanter i de nämnder och afdelningar, åt Indika
vården om kommunens gemensamma angelägenheter närmast är anförtrodd,
väljas såväl ledamöter af stadsfullmäktige som ock andra stadens innebyggare.
som äro valbara till fullmäktige.

Då kvinna ej är valbar till stadsfullmäktig och följaktligen ej heller
till nämnd eller afdelning, men det ansågs särskild! lämpligt, att kvinna
finge utses till ledamot eller suppleant i fattigvårdsnämnden, blef genom
förordningen den 22 mars 1889 ett tillägg gjordt till 38 § i kommunalförordningen
i syfte att dylik befogenhet skulle tillkomma kvinna, som vore
berättigad att deltaga i val af stadsfullmäktige och uppnått 25 år. Samtidigt
skedde den ändringen i 15 § af den för hela riket gällande fattigvårdsförordningen,
att kvinna finge väljas till ledamot i de särskilda fattigvårdsstyrelser,
som omförmälas i nämnda paragraf. För ledamotskap i dessa
fattigvård sstyrelser äro ej stadgade några särskilda kvalifikationer.

Stockholms stadsfullmäktige hafva nyligen beslutat inrätta en kommunal
arbetsförmedlingsanstalt, kallad Stockholms stads arbetsförmedling.
1 det af fullmäktige antagna förslaget till instruktion för styrelsen öfver
denna arbetsförmedling inrycktes den bestämmelsen, att två af styrelsens
tio ledamöter skulle vara kvinnor. Denna bestämmelse har emellertid ej
kunnat vinna Kungi. Maj:ts stadsfästelse i brist på medgifvande i kommunalförordningen
att invälja kvinna i annan nämnd än fattigvårdsnämnden.

Till folkskoleöfverstyrelsen i Stockholm skola enligt lagen angående
folkskoleväsendet i Stockholm den 15 maj 1903 ledamöter utses sålunda,
att hvarje skolråd och konsistorium väljer en ledamot samt stadsfullmäktige
bland stadens till fullmäktige valbara innebyggare väljer lika många ledamöter
som hela antalet af de utaf skolråden valde. Författningen uttalar
äfven, att öfverstyrelsen intager enahanda ställning, som åt förberörda
nämnder i kommunalfördningen finnes anvisad. Äfven här äro kvinnorna
uteslutna, såvidt det gäller val genom stadsfullmäktige. Det kan dock vara
lämpligt, att äfven kvinna må kunna af fullmäktige inväljas, i all synnerhet

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

5

som folkskoleöfverstyrelsen äfven är sådan barnavårdsnämnd, som omförmäles
i lagen den 13 juni 1902 angående uppfostran åt vanartade och i
sedligt afseende försummade barn.

År 1902 aflat Riksdagen eu skrifvelse med begäran om förslag till
sådan ändring af gällande lagstiftning om kvinnas valbarhet till ledamot
i fattigvårdsstyrelse, att dylik befogenhet otvetydigt måtte tillkomma äfven
gift kvinna. Den motion, som föranledde skrifvelsen, afsåg de särskilda
fattigvårdsstyrelser, som omförmälas i 15 § af fattigvårdsförordningen. Det
ifrågasattes emellertid af Riksdagen, huruvida ej följdriktigheten påkallade,
att man beredde gift kvinna uttrycklig valbarhet jämväl till Stockholms
fattig vårdsnämnd, då det ju förekomme, att äfven gifta kvinnor ägde kommunal
rösträtt, hvilket utgjorde förutsättning för kvinnas valbarhet till denna fattigvårdsstyrelse.
Ifall nu skulle antagas lagändringar i syfte att bereda kvinna
valbarhet äfven till styrelsen för arbetsförmedlingen och till den af stadsfullmäktige
utsedda delen af folkskoleöfverstyrelsen, så kunde det vara lämpligt
att samtidigt för besparande af omgång införa eu bestämmelse i nyssnämnda
af Riksdagen antydda syfte utan afvaktan på de förslag, som kunna
framdeles förväntas från Kung! Maj:t i anledning af förenämnda riksdagsskrivelse.
Ett förtydligande borde då ock ske i ändamål att skolråden och
konsistorium äga befogenhet att i folkskoleöfverstyrelsen insätta äfven gift
kvinna.

Det kunde ifrågasättas, huruvida ej lagändringen borde gå äfven i
den riktningen, att kvinna tillerkändes valbarhet till icke blott de nu särskild!
uppräknade nämnderna, utan alla nämnder, som framdeles kunna
inrättas, samt att det för valbarhet stadgade villkoret att äga valrätt till
stadsfullmäktige borde borttagas med hänsyn till att endast ett fåtal gifta
kvinnor kunna uppfylla detsamma. För sakens framgång är det dock
kanske rådigast att nu tills vidare stanna vid tillgodoseendet af det omedelbara
praktiska behofvet.

På grund af hvad sålunda anförts får jag vördsamt hemställa, att
Riksdagen ville för sin del antaga:

dels följande

Lag

angående ändrad lydelse af 38 § i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att 38 § i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862, sådan denna paragraf lyder enligt förordningen
den 22 mars 1889, skall erhålla följande förändrade lydelse:

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

38 §.

Ledamöter och suppleanter i nämnder och afdelningar väljas för två
år i sänder. Afgående ledamot eller suppleant kan omväljas. Till ledamöter
eller suppleanter kunna väljas såväl ledamöter af stadsfullmäktige
■som ock andra stadens innebyggare, som äro till fullmäktige valbara.

Till ledamot eller suppleant i fattigvårdsnämnden och styrelsen för
Stockholms stads arbetsför medling kan äfven väljas kvinna, gift eller ogift,
som är berättigad att i val af stadsfullmäktige deltaga och uppnått tjugufem
år. Kvinna, som blifvit till ledamot eller suppleant utsedd, är likväl
berättigad att när som helst afsåga sig uppdraget.

och dels följande

Lag

om ändrad lydelse af 3 § i lagen angående folkskoleväsendet
i Stockholm den 15 maj 1908.

Härigenom förordnas, att 3 § i lagen angående folkskoleväsendet i
Stockholm den 15 maj 1903 skall erhålla följande förändrade lydelse:

3 §•

Öfverstyrelsen utgöres af ledamöter, utsedda af skolråden, Stockholms
stads konsistorium och stadsfullmäktige sålunda, att hvarje skolråd äfvensom
konsistorium väljer en ledamot samt stadsfullmäktige bland stadens till
fullmäktige valbara innebyggare välja lika många ledamöter som hela antalet
af de utaf skolråden valde.

Ledamot i öfverstyrelsen utses för en tid af två år och kan återväljas.
Afgår ledamot under den tid, för hvilken han blifvit utsedd, väljes annan
ledamot för den tid, som återstått för den afgångne.

Till ledamot i öfverstyrelsen äga stadsfullmäktige äfven utse kvinna,
som är berättigad att i val af stadsfullmäktige deltaga och uppnått tjugufem
är. Gift kvinna är likaväl som ogift valbar till ledamot i öfverstyrelsen.
Kvinna, som blifvit till ledamot utsedd, är berättigad att när som helst
afsåga sig uppdraget».

Utskottets

utlåtande.

Syftet med förevarande motioner är, såsom ofvan antydts, att utsträcka
valbarheten med afseende å vissa kommunala institutioner i Stockholm.

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

7

Båda motionerna afse en sådan ändring beträffande öfverstyrelsen för
Stockholms stads folkskolor. Men derutinnan har herr Hammarlunds
motion en vidsträcktare innebörd än herr Lindhagens, att förstnämnde
motionär icke inskränker sig till framställande af förslag i syfte att kvinna
skulle kunna af stadsfullmäktige utses till ledamot af nämnda öfverstyrelse,
utan ifrågasätter, att valbarheten skulle ytterligare utsträckas, så att möjlighet
bereddes stadsfullmäktige att i berörda styrelse invälja personer, såsom
stadsläkare och andre, hvilkas särskilda insikter och erfarenhet enligt
motionärens mening skulle göra styrelsens arbete mera fruktbringande,
men hvilka till följd af sin tjänsteställning icke äro valbara till stadsfullmäktige
och sålunda enligt den nuvarande lydelsen af 3 § i lagen angående
folkskoleväsendet i Stockholm den 15 maj 1903 icke kunna af
stadsfullmäktige väljas till ledamöter af öfverstyrelsen.

Hvad först beträffar denna för båda motionerna gemensamma fråga —-valbarheten med afseende å öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor
— synes det utskottet icke kunna bestridas, att hvad motionärerna härutinnan
anfört äger full giltighet, och utskottet anser sig böra förorda en
sådan utsträckning af valbarheten uti ifrågavarande hänseende,- att de
syften, som motionärerna ansett önskvärda, må vinnas. Utskottet är sålunda
i sak ense med herr Hammarlund, hvilkens förslag härutinnan i realiteten
innefattar herr Lindhagens. Men då det gäller att närmare bestämma
villkoren för valbarheten, anser utskottet herr Hammarlunds alternativt
framställda förslag, enligt hvithet för valbarhet i ifrågavarande hänseende
skulle erfordras att vara berättigad att deltaga i val af stadsfullmäktige,
förtjäna företräde. Detta villkor gäller för närvarande jämlikt 38 § af
förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862, sådant
detta lagrum lyder enligt lagen den 22 mars 1889, för att kvinna skall
kunna väljas till ledamot af fattigvård snämnden, och har upptagits i herr
Lindhagens motion tillika med det andra i sådant hänseende föreskrifna
villkoret att hafva uppnått 25 år. Utskottet håller äfven före, att, för
vinnande af öfverensstämmelse med hvad sålunda gäller för kvinnas valbarhet
till ledamot af fattigvårdsnämrid, 25 års ålder bör stadgas såsom
villkor äfven i nu förevarande afseende.

Enligt utskottets mening vinnes syftet med båda motionerna i förevarande
del bäst och lämpligast, om i första stycket af 3 § i lagen den
15 maj 1903 orden »bland stadens till fullmäktige valbara inbyggare» utbytas
mot »bland stadens vid fullmäktigeval röstberättigade inbyggare som
uppnått tjugufem år.» Om så sker, är det ej nödigt att i lagen särskildt
utsäges, att till ledamot af öfverstyrelsen äfven kan af stadsfullmäktige väljas
kvinna, som uppfyller de sålunda bestämda villkoren för valbarhet.

8 Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

Utskottet kan dock icke förorda att, såsom herr Lindhagen föreslagit,
i lagen särskild t skulle stadgas, att gift kvinna lika vill som ogift är valbar
till ledamot af ifrågavarande styrelse. Såsom i motionen n:o 163
omförmäles, har 1902 års Riksdag aflåtit en skrifvelse med begäran om
förslag till sådan ändring af gällande lagstiftning om kvinnas valbarhet
till ledamot i fångvårdsstyrelse, att dylik befogenhet otvetydigt måtte
tillkomma äfven gift kvinna. Vid sådant förhållande torde det icke vara
lämpligt att, innan med anledning af nämnda framställning förslag i
ämnet framkommit eller visshet vunnits, att berörda skrifvelse icke kommer
att föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd, i förevarande lag intaga en
bestämd ståndpunkt i förhållande till eu uppfattning, som ingalunda saknar
målsmän — att den omständigheten, att en kvinna är gift, icke utgör
något hinder för henne att utses till och bekläda en befattning, till hvilken
hon eljest kunnat väljas.

Däremot bör i utskottets tanke, såsom herr Lindhagen ifrågasatt, stadgas,
att kvinna, som blifvit till ledamot utsedd, är berättigad att när som
helst afsäga sig uppdraget. Denna rättighet äger redan nu kvinna, som
blifvit vald till ledamot eller suppleant af fattigvårdsnämnd i Stockholm,
äfvensom enligt 15 § fattigvårdsförordningen kvinna, som blifvit vald till
ledamot eller suppleant af fattigvårdsstyrelse i allmänhet, samt enligt
§ 23 i förordningen om kyrkostämma in. m., sådan den lyder enligt lag
den 31 maj 1895, kvinna, som valts till ledamot eller suppleant af skolråd.
En bestämmelse i detta syfte torde lämpligast kunna fogas till andra
stycket i 3 § af lagen den 15 maj 1903.

Att, såsom herr Hammarlund ifrågasatt, den af honom föreslagna
ändringen i sistberörda paragraf skulle förutsätta ett tillägg till 38 § i
förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm af det innehåll, som i
motionen angifvits, kan icke utskottet finna. Detta förslag hvilar på den
uppfattning, att folkskoleöfverstyrelsen, till den del den utses af stadsfullmäktige,
skulle vara att betrakta såsom en af de nämnder eller afdelningar,
hvarom stadgas i sistnämnda lagrum. Men öfverstyrelsen såsom sådan torde
dock icke falla under berörda stadgande, och det af motionären föreslagna
tillägget till sistanförda paragraf synes därför icke vara erforderligt.

Hvad nu sist beträffar herr Lindhagens förslag om ändring af 38 § i
förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm i syfte att till ledamot
eller suppleant af styrelsen för Stockholms stads arbetsförmedling skulle
kunna utses kvinna, står det i öfverensstämmelse med hvad utskottet här
ofvan anfört, att utskottet biträder detsamma, dock med den inskränkning,
att utskottet på förut anförda grunder icke anser det böra uttryckligen

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

9

stadgas, att äfven gift kvinna skall under angifven förutsättning vara
valbar uti förevarande hänseende.

Utskottet hemställer alltså:

l:o) att Riksdagen, i anledning af förevarande motioner,
till den del de afse ändring i lagen angående
folkskoleväsendet i Stockholm den 15 maj 1903, ville
för sin del antaga följande

Lag

om ändrad lydelse af 3 § i lagen angående folkskoleväsendet
i Stockholm den 16 maj 1908.

Härigenom förordnas, att 3 § i lagen angående
folkskoleväsendet i Stockholm den 15 maj 1903 skall
erhålla följande förändrade lydelse:

3 §•

öfverstyrelsen utgöres af ledamöter, utsedde af skolråden,
Stockholms stads konsistorium och stadsfullmäktige
sålunda, att hvarje skolråd äfvensom konsistorium
väljer en ledamot samt stadsfullmäktige bland stadens
vid fullmäktigeval röstberättigade inbyggare, som uppnått
tjugufem år, välja lika många ledamöter som hela antalet
af de utaf skolråden valde.

Ledamot i öfverstyrelsen utses för en tid af två år
och kan återväljas. Afgår ledamot under den tid, för
hvilken han blifvit utsedd, väljes annan ledamot för den
tid, som återstått för den afgångne. Kvinna, som blifvit
till ledamot utsedcl, är berättigad att när som helst afsåga
sig uppdraget.

2:o) att Riksdagen i anledning af herr Lindhagens
förevarande motion, i hvad den afser ändring i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj
1862, måtte för sin del antaga följande
Bill. till Rilcsd. Prof. 1905. 7 Sami. 28 Höft.

2

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

Lag

angående ändrad lydelse af 88 § i förordningen om
konmmnalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att 38 § i förordningen om
kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862, sådan
denna paragraf lyder enligt förordningen den 22 mars
1889, skall erhålla följande förändrade lydelse:

38 §.

Ledamöter och suppleanter i nämnder och afdelningar
väljas för två år i sänder. Afgående ledamot
eller suppleant kan omväljas. Till ledamöter eller
suppleanter kunna väljas såväl ledamöter af stadsfullmäktige
som ock andra stadens innebyggare, som äro till
fullmäktige valbara.

Till ledamot, eller suppleant i fattigvårdsnämnden
och styrelsen för Stockholms stads arbetsförmedling kan
äfven väljas kvinna, som är berättigad att i val af stadsfullmäktige
deltaga och uppnått tjugufem år. Kvinna,
som blifvit till ledamot eller suppleant utsedd, är likväl
berättigad att när som helst afsåga sig uppdraget.

3:o) att herr Hammarlunds motion, n:o 147, i hvad
den afser tillägg till 38 § i förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862, icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 mars 1905.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Herrar Hedenstierna, Lilliesköld, F. Andersson, A. Olsson, Wiklund och
Segerdahl hafva begärt få antecknadt, att de icke deltagit i ärendets behandling
inom utskottet.

Stockholm, Ivar Hfeggströms Boktryckeri A. B., 1905.