Lagutskottets Utlåtande N:o 33

Utlåtande 1901:LU33

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

N:o 33.

Ank. till Riksd. kansli den 18 mars 1901, kl. 8 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående ändrad lydelse
af § 9 i förordningen om kyrkostämma m. m. den 21
mars 1862.

Andra kammaren har till behandling af lagutskottet hänvisat en
af herr 0. W. Redelius inom nämnda kammare afgifven motion,
n:o 90, af följande lydelse:

»Då grunderna för rösträtts utöfvande å kyrkostämma icke äro
alldeles desamma, som gälla för rösträtts utöfvande å kommunalstämma,
men tydlig föreskrift saknas i kyrkostämmoförordningen om granskning
af röstlängd å kyrkostämma, kan inträffa, att ingen å kyrkostämma
granskad röstlängd föreligger till begagnande, då omröstning skall ega
rum å kyrkostämma. Under sådant förhållande måste vid omröstningstillfället
bestämmas, hvilka personer få deltaga i omröstningen. Enär
dylikt förfarande, enligt min åsigt, är högst olämpligt, samt erfarenheten
visat, att allvarsamma olägenheter kunna uppstå af sådant förfaringssätt,
får jag hemställa, att Riksdagen måtte för sin del besluta,
att 9 § af förordningen om kyrkostämma, kyrkoråd och skolråd den
21 mars 1862 måtte erhålla följande ändrade lydelse:

11

Lagutskottets Utlåtande lS:o 33.

Tre ordinarie kyrkostämmor skola årligen hållas: den första
inom maj månads utgång för besluts fattande om föregående årets
räkenskaper och förvaltning; den andra i oktober för bestämmande af
utgifts- och inkomststat för kyrka och skola, enligt hvad i 36 § sägs;
och den tredje inom utgången af december för debiteringslängdens
och röstlängdens granskning samt för anställande af val till de under
kyrkostämman börande befattningar, bvilka vid årets slut blifva lediga,
äfvensom för val af revisorer.»

Föreliggande motion åsyftar, såsom af jemförelse med nuvarande
lydelsen af kyrkostämmoförordningens § 9 framgår, att särskild röstlängd
för kyrkostämma skulle årligen upprättas och vid sista ordinarie
kyrkostämman undergå granskning. En sådan ändring kan utskottet
ej finna lämplig. Såsom förhållandena nu äro, skall vid omröstning å
kyrkostämma begagnas, å landet den för kommunalstämman upprättade,
behörigen granskade röstlängden och i stad den röstlängd,
söm gäller för allmänna rådstugan, dock med den i § 4 af kyrkostämmoförordningen
stadgade modifikationen, att främmande religionsbekännare
och de, som. till utträde ur svenska kyrkan sig anmält, ej
få i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut deltaga.

För omröstningen å kyrkostämma erfordras sålunda ej annan
justering af den kommunala röstlängden än den, som kan finnas påkallad
af de kommunalt röstberättigades ställning till svenska kyrkan.
Utskottet betviflar, att en sådan partiel justering vid omröstningstillfället
kan, såsom motionären påstått, föranleda allvarsamma olägenheter;
tvärtom synes det utskottet vara både principielt rigtigt och
praktiskt lämpligt, att den obehörighet att deltaga i kyrkstämmas
öfverläggningar och beslut, som bärflyter af den kommunalt röstberättigades
kyrkliga ståndpunkt, pröfvas vid hvarje särskildt tillfälle,
då kyrkostämma hålles. Genom att, såsom af motionären ifrågasatts,
i särskild röstlängd fastslå, bvilka under ett år skulle å kyrkostämma
ega rösträtt, skulle den oegentligheten inträda, att i öfverläggningarne
och besluten kunde komma att deltaga personer, som, efter det röstlängden
för året granskats, öfvergått till främmande religionssamfund
eller anmält sig till utträde ur svenska kyrkan.

12 Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

På grund af det ofvan anförda får utskottet alltså hemställa,

att herr Redelius’ förevarande motion icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 mars 1901.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Herrar Leman och Redelius hafva begärt få antecknadt, att de
icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1901.