Lagutskottets Utlåtande N:o 33

Utlåtande 1889:LU33

Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

1

N:o 33.

Auk. till Riksd. kansli de» 21 mars 1889, kl. 3 e. m.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt, motion om ändrade
bestämmelser angående främmande kristna trosbekännares
rätt till deltagande i beslut om kommunala angelägenheter.

till lagutskottets handläggning liar Andra Kammaren hänvisat en inom
nämnda kammare af herr G. Jansson i Krakerud väckt motion, n:o 46
hvari anföres:

»Genom 1862 års kommunalförfattningar, 1863 års förordning om
kyrkomöte och 1866 års riksdagsordning samt 1873 års dissenters har
den förening af stat och kyrka, som förut egt rum, delvis upphört. De
gränser, som sålunda uppdraga mellan verldsliga och kyrkliga ärenden, äro
dock, hvad våra kommunalförfattningar beträffar, temligen godtyckliga och
för dissenters högst orättvisa. Dessa senare, ehuru i allo skattdragande lika
med statskyrkans medlemmar, äro uteslutna från kyrkostämma och kyrkomöte.
Att dissenters i rent kyrkliga frågor icke ega samma representationsrätt
som statskyrkans medlemmar kan möjligen trots den lika skattebördan
tills vidare försvaras; men att dissenters inom kommunen äro uteslutna från
deltagande i öfverläggningar och beslut angående folkundervisningen samt
skolans och kyrkans ekonomi torde deremot vara lika orimligt som att utesluta
en bolagsman från motsvarande bolagsstämma eller en menniska från
dispositionsrätten till sina egna egodelar. Om dissenters böra lemnas rätt att deltaga
i öfverläggningar och beslut, som angå vissa ärenden vid kyrkostämma,
eller om samma ärenden böra öfverflyttas från kyrkostämma till kommunalBih.
till Riksd. Prof,. 1889. 7 Sami. 19 Raft. 1

2 Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

styrelsen torde med allt skäl kunna öfverlemnas till Kong!. Maj:ts afgörande.
»

På grund af det anförda föreslår motionären »att Riksdagen ville hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om utarbetande och framläggande för
Riksdagen af förslag till sådana ändringar i gällande kommunalförfattningar,
att främmande kristna religionsbekännare, och de, som till utträde ur svenska
kyrkan sig anmält, måtte beredas rätt att i afgörande af frågor rörande
folkundervisningen samt folkskolans och svenska kyrkans ekonomi i likhet
med dessa kyrkans medlemmar deltaga.»

Hvad först angår den del af motionärens förslag, som afser beredande
af rätt för främmande trosbekännare att deltaga i afgörandet af frågor
rörande folkundervisningen, finner utskottet en sådan åtgärd ingalunda tillrådlig.
I denna undervisning intager ju religionsundervisningen en framstående
plats; och enligt det föreliggande förslaget skulle främmande trosbekännare
sättas i stånd att utöfva inflytande på densamma, vare sig omedelbart
genom undervisningens anordnande eller medelbart genom tillsättandet
af lärare. Ett sådant förhållande lärer icke kunna anses önskvärdt.

Beträffande vidare den ifrågasatta rätten för främmande trosbekännare
att deltaga i afgörande af frågor, som röra folkskolans och svenska kyrkans
ekonomi, så talar för densamma det af motionären anförda skäl, att då främmande
trosbekännare i likhet med svenska kyrkans medlemmar bidraga till
nämnda institutioners underhåll, de ock borde ega rätt att besluta om bidragens
bestämmande och användning. Men undersöker man beskaffenheten
af de ämnen, som enligt 2 § i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd tillhöra kyrkostämmas handläggning, kan man ej undgå att finna, att uppdragandet
af en gräns mellan sådana frågor, som endast röra kyrkans och
skolans ekonomi, och sådana, hvilka ingripa i dessa institutioners inre förhållanden,
möter nästan oöfvervinneliga svårigheter. Särskildt i afseende på
kyrkans angelägenheter är det tydligt, att beslut i ekonomiska frågor, om
de fattas af personer med den mot svenska kyrkan mindre välvilliga sinnesstämning,
som icke sällan torde kunna förutsättas hos dem, hvilka utträdt ur
samma kyrka, lätt kunna blifva af sådan beskaffenhet, att de i hög grad
försvåra befrämjandet af hennes uppgifter inom de särskilda församlingarne.
I fråga om folkskolan gäller äfven här hvad ofvan blifvit anfördt om olämpligheten
af att lemna främmande trosbekännare rätt att deltaga i afgörandet
af hithörande frågor.

Lagutskottets Utlåtande N:o 33. 3

På dessa skäl föranlåtes lagutskottet hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 mars 1889.

På lagutskottets vägnar:

AXEL BERGSTRÖM.

Reservation:

af Herrar Lilienberg och Smedberg, hvilka förenat sig om följande
yttrande:

»Man måste gifva motionären rätt deruti, att rättvisa och billighet
kräfva, att främmande religionsbekännare och de, som anmält sig till utträde
ur svenska kyrkan, hvilka enligt gällande lagstiftning äro pligtige att lika
med statskyrkans medlemmar lemna bidrag till kyrka och folkskola, erhålla
rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslut. Att
sådan rättighet icke kan medgifvas i sin fulla utsträckning är uppenbart
och ej heller af motionären ifrågasatt, och säkerligen skall det möta
svårighet att afgöra, hvilka af de ärenden, som enligt lag skola handläggas
af kyrkostämma, äro af den beskaffenhet, att det må kunna anförtros
dissenters att deltaga i deras afgörande; men egen det sin läglighet,^att här
är fråga om en akt af rättvisa och billighet, och är man vidare, såsom vi
för visso veta är förhållandet med manga i detta land, öfvertygad, att en
lagstiftning i det syfte, motionären afsett, skulle verka till frid och försonlighet
mångenstädes, der bitterhet och missnöje nu äro rådande, bör man icke
rygga tillbaka för svårigheterna. Om man än icke vill medgifva dissenters
att deltaga i handläggning af frågor om folkskoleundervisningen och dithörande
anstalter, hvilka frågor enligt lag böra förekomma a kyrkostämma, torde,
efter vårt förmenande, utan våda kunna anförtros åt dissenters att deltaga

4 Lagutskottets Utlåtande N:o 33.

* ödeläggning och beslut i afseende a följande, jemväl till kyrkostämma
hörande frågor, nemligen om kyrkomedel användande samt kyrko- och skolräkenskapers
granskning, hushållning med och vård om kyrkans egendom,
byggnad och underhåll af kyrkan med hvad dertill hörer, skolhus samt boställen
för prest, skolmästare, klockare och andra kyrkobetjente, bestämmande
af afgifter till kyrka och folkskola samt öfverenskommelse}'' rörande presterskaps,
skollärares och kyrkobetjenings löneförmåner.

På grund häraf hafva vi ansett, att utskottet bort tillstyrka aflåtande
åt en skrifvelse i det af motionären angifna syfte»;

samt af herrar II. Andersson i Nöbbelöf och C. Persson i Stallerhult,