Lagutskottets Utlåtande N:o 24. 1

Utlåtande 1898:LU24

Lagutskottets Utlåtande N:o 24. 1

•Sfgh tylly ii*»m (a*.vgj5-»o'''' ior{;f0^ÄliiJ/sdg.«K u !.!■.> fe fl? i- :>''i: ojk,?

«U:\''pV(jl r! jo affila1 19b ,:,''i Åq agnv aivn(ft <’ i;:>t

■fr *i£»i) ns tiq - it;f ''-"q.iois» -jo .•»si.-Hno/ftViöi jo stoiqtl?.i tfiii . v*ii;.-

.vAh fcfefvmtfc .tj-a

• •« :j xi, t »III; 5 ''jjiiiato? !"m x-; Å Av 1v mi »islmfil Nv tf k tfa»,»i ‘ Ii.;) .1;{, >.

.lovmt-mVai ifi wiölbyn: 9(1. va'' tun* -.»bouvtuffegniir lieorf 0: rim''vl

:i nit;''tolft''? . mifbn vrfod lobim tmurjcJ ir. -tm'') , rc>cf

dbo ‘itisqtjif it t>[a .in liv . ■;> < i t ’ '' x. > t - * c ^bgui träl w 11 ro. 11 on; i>t''.

■ 1 il liv tf ,if9i/.T0ty''i vloi, {);} Sbrsmifolif; u»iiöo -5 dala;

v VV''V -sUViVwwA . '' V . . ■ A r; . I'' , i) ''Ul‘.r.!'' ■■jh : I;1 i: t 11'' T’ ■, t’

X:o 24.

vt,•, ;w'' '' /Vy:V\A<v.'' « jV.'' wvsv

Ant. till Ritsd. tansli den 25 februarit 1898, tl. ’/,3 e. m.

■''-''it *i: / .viv * ■■ 1 t’=Jtv/i t‘jd 1 f- .Hull* 1 .< > art; tohlftfej'''' 9,bila £l‘t it i

yifbb.jii in !>,;•> vt i v .v( in;''d ,r n;.? (nn|

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående vissa ändringar

i förordningen om landsting den 21 mars 1862.

■ .1 ■■ J - i /: , ''V .[i,A • < ■ • t;-, r, i v, '' ''! 1 ''tv O

t ''»?•> ibt1 . >111-j ''■■■:1 dn." utu:I«/! ,,;i 4 14.> 11

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottets behandling
hänvisad motion, n:o 44, hafva herrar Sten Nordström, vtrfo?/ Ericson och
L. P. Mallmin hemstält, att Riksdagen ville för sin del antaga följande
ändringar uti nu gällande landstingsförordning:

§ 16. Tjenstgöringstid för landstingsman är två år, räknadt från och
med den 1 september det år, då valet skett; dock med rätt för nyvald
landstingsman att dessförinnan till sekreteraren insända motion till landstinget.

§ 22. Landstingsman, som utan sålunda anmäldt, af landstinget godkändt
förhinder uteblifver, skall höta till landstingskassan för hvarje dag,
han är frånvarande, sex kronor, men dubbelt, om han uraktlåter att underrätta
suppleanter eller göra anmälan hos landstinget, på sätt 21 § föreskrifver.

§ 24. Landstingsman eller suppleant åtnjuter dagtraktamente med sex
kronor för hvarje dag, som han vid landstinget tjenstgör jemte ersättning för
resekostnaden fram och åter, beräknad efter skjutslega för två hästar, der
Bill. till niksd. Prat. 1898. 7 Sami. 13 Käft. (N:is 24—26.) 1

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 24.

icke jernväg är att tillgå eller ångbåtslägenhet begagnas, men efter afgiften
i första klassens vagn på jernväg, der sådan finnes, och för hyttplats
eller, när hyttplats ej förekommer, en salongsplats på ångfartyg, der resan
såmedelst sker.

§ 32. Rättighet att vid landstinget väcka nya förslag tillkommer
Konungens befallningshafvande samt hvarje medlem af landstinget.

Nytt förslag bör, för att komma under behandling, innefatta ett
ämne inom landstingets befogenhet, vara skriftligen uppsatt och senast
trettio dagar före landstingets början aflemnadt till sekreteraren, hvilken
det åligger att inom åtta dagar derefter låta trycka samtliga framställningar,
skrivelser och motioner samt med posten skyndsamligen afsända ett exemplar
deraf till landstingets ordförande och hvar dess ledamot.

Till stöd för motionen hafva motionärerna först och främst hänvisat
till en under sistlidet års Riksdag inom Andra Kammaren afgifven motion,
n:o 5, hvari hemstäldes, att Riksdagen måtte besluta sådan ändring
af § 32 i förordningen om landsting, att orden »senast fjorton dagar»
måtte ändras till »senast trettio dagar».

Derefter fortsätta motionärerna: Det skäl, som vid frågans behandling
inom Andra Kammaren anfördes emot och som måhända var hufvudsakligaste
orsaken till att sistnämnda förslag der afslogs, var den förändrade
lydelse, som 16 § i landstingsförordningen erhållit genom kongl. förordningen
af den 28 november 1890, hvarigenom stadgades, att tjenstgöringstid
för landstingsman vore två år, »räknadt från och med den 1 september
det år, då valet skett». Detta hinder torde emellertid mycket lätt
kunna afhjelpas derigenom, att nyvald landstingsman tillerkändes rättighet
att motionera, oberoende deraf att hans mandat eljest icke inträdde förrän
den 1 september.

Det hade klagats och kanske icke utan befogenhet, att landstingens
förhandlingar vore nog brådstörtade och till följd deraf besluten icke alltid
tillräckligt motiverade eller öfvervägda. En af hufvudorsakerna till
detta missförhållande torde kunna sökas i den omständigheten, att landstingsmannen
icke åtnjöte något arfvode. Visserligen utgjorde landstingsmannabefattningen
ett förtroendeuppdrag, hvars belöning skulle innefattas
i detta förtroende. Men man lefde icke af äran och man behöfde
icke vara stor menniskokännare för att veta, hvilket stort inflytande den
ekonomiska sidan af saken utöfvade inom vårt offentliga Rf. Med känne -

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 24.

dom om ett stort antal landstingsmäns lefnadsförhållanden, trodde motionärerna
derför, att det skulle vara välbetänkt, om dessa erhölle skälig
godtgörelse för sina utlägg under vistelsen vid landstinget. Ett särskildt
skäl dertill torde kunna sökas i den omständigheten, att, sedan landstingsinstitutionens
början, jernvägsnätet vunnit den utbredning inom vårt land,
att reseersättningarna till landstingsmannen derigenom högst väsentligt
nedbringats. Följaktligen torde ett måttligt tilltaget dagtraktamente till
landstingsmannen under vistelsen vid landstinget i högst ringa grad inverka
på landstingens budgeter och under alla omständigheter fullt uppvägas
genom frågornas mera allsidiga skärskådning och behandling.

Den vid sistlidet års riksdag väckta motion, till hvilken motionärerna
uti sin nu förevarande framställning hänvisat, afsåg, såsom redan
angifvits, ändring af den tid, inom hvilken motioner skola, för att komma
under landstingets behandling, vara till landstingets sekreterare aflemnade.
Det förmenades nemligen, att den nu stadgade tiden af fjorton dagar före
landstingets början vore allt för kort, då i följd deraf motionerna icke kunde
i tillräckligt god tid före landstinget komma landstingsmännen till hända.

Lagutskottet, som hade att öfver berörda motion afgifva förberedande
utlåtande, fann emellertid den föreslagna lagändringen ur flera synpunkter
mindre lämplig.

»Först och främst är», så yttrar sig utskottet, »enligt utskottets åsigt,
intet allmänt behof af förändring i bestående förhållanden för handen.
Hvad motionären härutinnan anfört, torde få anses beröra endast undantagsfall.
Sålunda lärer inom de allra flesta landstingsområden kommunikationsväsendet
hafva nått den utveckling, att, äfven med bibehållande
af den nu stadgade motionstiden, motionerna hinna tryckas och komma
landstingsmännen till hända i god tid före afresan till landstinget. Äfven
om i en eller annan ort så ej kan ske, torde deraf härflytande olägenheter
ej vara synnerligen betydande. Ofta blifva, enligt hvad erfarenheten
ådagalägger, ärendena genom tidningarnas försorg bragta till allmänhetens
kännedom; och landstingsmannen har då tillfälle att på detta
sätt blifva uppmärksamgjord på ärendenas beskaffenhet. I öfrigt kan under
tiden för sjelfva landstingets sammanträde landstingsmannen i allmänhet
medhinna att om ärendena erhålla tillbörlig kännedom under öfverlägg -

4 Lagutskottets Utlåtande N;o 24.

ning derom med öfriga ledamöter. Erfarenheten torde bestyrka, att just
denna öfverläggning under landstingssammanträdet är för den enskilde
landstingsmannens uppfattning och bedömande af frågorna vida vigtigare
än det genomläsande och begrundande på egen hand, som kringsändande
af de tryckta motionerna afser att främja. Motionären har visserligen
påstått, att landstingets förhandlingar pågå i allmänhet ej mera än två
dagar, men savidt utskottet har sig bekant, pläga de flesta landsting vara
samlade i åtminstone fyra dagar. År sålunda behofvet af lagändringen
ringa eller intet, komme emellertid dess genomförande att bereda åtminstone
en väsentlig olägenhet. Denna skulle bestå deri, att nyvalde landstingsmän
derigenom komme att beröfvas möjlighet att vid första landstinget under
tjänstgöringsperioden väcka någon motion. Enligt 16 § landstingsförordningen
beräknas en landstingsmans tjenstgöringstid — före hvars inträdande
någon motionsrätt ej lärer honom tillkomma — från den 1 september
det ar valet skett; och i följd häraf blefve han genom motionstidens
utsträckning till trettio dagar, enär landstingen sammanträda under
september månad, afskuren från att sin motionsrätt utöfva».

På grund af hvad sålunda anförts, hemstälde lagutskottet, att motionen
i fråga icke måtte till någon Riksdagens åtgärd föranleda, och blef
denna hemställan af båda kamrarne bifallen.

Nu föreliggande motion innefattar förslag till ändringar af landstin
gsförordn i ngen i trenne särskilda hänseenden; dels i samma syfte som
den vid förra riksdagen afgifna, här ofvan omförrnälda motion, dels derutinnan,
att landstingsmännen skulle tillerkännas dagtraktamente under
tjenstgöring vid landstinget, dels ock slutligen i syfte att skärpa ansvaret
för landstingsmans fö rf al lolösa frånvaro vid landstingets förhandlingar.

Hvad angår förstnämnda ändringsförslag, till hvilket höra de ifrågasatta
ändringarna i §§ 16 och 32 af landstingsförordningen, vidhåller utskottet
den uppfattningen, att förlängning af motionstiden vid landstingen
icke är af något allmänt behof påkallad. Hvad af 1897 års lagutskott i
sådant hänseende uttalades, synes utskottet fortfarande ega giltighet.

I fråga särskildt om den i § 16 föreslagna ändring, åsyftande att
förebygga den af 1897 års lagutskott påpekade, af förändring i motionstiden
härflytande olägenhet — det ifrågasatta uteslutandet ur paragrafen
af orden »och suppleant» torde få anses bero på förbiseende af motionärerna
— kan utskottet ej finna densamma lämplig. Genom att tillerkänna
nyvald landstingsman rätt att, innan hans lagstadgade tjenstgörings -

Lagutskottets Utlåtande U:o 24.

5

tid inträda väcka motion skulle t. ex. kunna inträffa, att motion blefve till
landstinget afgifven af person, som aldrig komme att tillhöra landstinget.

Ej heller kan utskottet finna behöfligt att, såsom motionärerna föreslagit,
i landstingsförordningen intaga bestämmelse om skyldighet för landstingets
sekreterare att inom viss tid ombesörja tryckning och kringsändande
till landstingsmannen af motioner och öfriga till landstinget inkomna
handlingar, enär sådant, såvidt utskottet känner, redan allmänt tillämpas
och det för öfrigt synes böra öfverlemnas till landstingen sjelfva att i
fråga om expedition och dylikt besluta på sätt med hänsyn till särskilda
förhållanden kan befinnas lämpligast.

Hvad vidare beträffar förslaget om ändring i landstingsförordningens
§ 24 i syfte att tillerkänna landstingsman eller suppleant dagtraktamente
under tjenstgöringen vid landstinget, står denna bestämmelse i strid med
den allmänna grundsatsen i fråga om kommunala förtroendeuppdrag, att
nemligen desamma skola fullgöras utan särskild ersättning; och härtill
kommer att, såvidt utskottet kunnat erfara, hittills ej yppats den ringaste
svårighet att finna lämpliga personer villiga att utan ersättning för vistelsen
vid landstinget åtaga sig ifrågavarande uppdrag.

Hvad slutligen vidkommer det i motionen framlagda förslag, att
genom ändring i § 22 af landstingsförordningen skärpa ansvaret för förfallolös
frånvaro från landstingets förhandlingar, hafva motionärerna för
denna ändring ej förebragt någon som helst motivering, och då utskottet
ej har sig bekant, att något behof af den ifrågasatta ändringen framträda
har ej heller denna kunnat tillvinna sig utskottets godkännande.

Med stöd af det ofvan anförda hemställer alltså utskottet,

, Pf • i * * i •'''' '' - i * * i i i ’ '' ’ r ; , 11 i i •1 v ‘ : '' " '' i. > i J • * ■ *■'' i■ ■ ‘; ; ■ >, |

att .ifrågavarande motion icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 25 februari 1898.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Herr Ohlsson har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i ärendets
behandling inom utskottet. ! tv

i