Lagutskottets Utlåtande N:o 20

Utlåtande 1889:LU20

Lagutskottets Utlåtande N:o 20.

N:o 20.

Ank. till Eiksd. kansli den 1 mars 1889, kl. 12 midd.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion
om ändrad lydelse af 21 köp. 1 § ärfdabalken.

Från Andra Kammaren har lagutskottet fått emottaga eu inom
nämnda kammare af herr N. Boström i Bodbvn afgifven motion, n:o 47,
så lydande:

»21 kap. 1 §. Ärfdabalken stadgar: Dessa äro laga skäl, med
hvilka man sig från förmynderskap ursäkta må: — — — — -- _

om man redan tvenne förmynderskap häfver, eller ett
sådant, som annat ej tåla kan.

Med sistnämnda stadganden följer svårighet att finna lämplig förmyndare
och tillfälle att befria sig från ett mindre behagligt sådant, då
tvenne förmynderskap, oafsedt deras ringa beskaffenhet, utgöra giltigt
skäl för befrielse från ett annat. Rättens pröfning om man redan tvenne
förmynderskap häfver, synes mig lika rigtig som i ett sådant, som annat
ej tåla kan.

Med anledning häraf får jag vördsamt föreslå, det 21 kap. 1 §
ärfdabalken erhåller följande förändrade lydelse:

Dessa äro laga skäl, med hvilka man sig från förmynderskap ursäkta
må: om någon utrikes stadd är, eller så fjerran i landet boende,
eller så träget embete häfver, eller så sjuk är, att han ej barnen, eller
Bih. till Eiksd. Prat. 1889. 7 Sand. 12 Höft.

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 20.

deras gods rätteligen vårda kan: om man är sextio år gammal: om man
sjelf många barn eger, eller om flere kullar äro, dem kan förese bör. om
man redan ett eller tvenne förmynderskap häfver, som annat ej tåla kan.»

Såvidt lagutskottet känner, bär den nu gällande bestämmelsen, att
innebafvandet af två förmynderskap ovilkorligen utgör laga ursäkt för öfvertagandet
af ytterligare ett eller flere sådana, icke medfört någon olägenhet.
Den synes också grunda sig på en rigtig uppfattning af förhållandets
natur. Med hvarje förmynderskap, äfven om den omyndiges egendom
är obetydlig och lättskött, följer ju skyldighet att öfvervaka den omyndiges
uppfostran och personliga förhållanden; och redan denna skyldighet
synes vara af sådan beskaffenhet, att ingen bör kunna mot sin vilja tvingas
att mottaga flere än två sådana uppdrag. Äfven i fråga om ett förmynderskap
kan det ofta vara svårt för domstolen att pröfva, om det är sådant,
att det ej kan bredvid sig tåla ett annat, och svårigheten af en
dylik pröfning skulle naturligtvis blifva än större, om den skulle afse två
förmynderskap. Dessutom har, särskildt på landsbygden, senare tiders
lagstiftning dels skapat nya förtroendeuppdrag, hvilka en medborgare i
allmänhet icke eger rätt att undandraga sig, dels betydligt ökat de åligganden,
som medfölja åtskilliga dylika uppdrag af äldre ursprung. Detta
torde utgöra ett ytterligare skäl att icke onödigtvis öka antalet af sådana
uppdrag, hvilkas mottagande utgör en oeftergiflig medborgerlig pligt.
Också har hvarken lagkomitén eller lagberedningen ifrågasatt någon ändring
af det nu gällande stadgandet i förevarande punkt.

Lagutskottet hemställer följaktligen,

att ifrågavarande motion icke må af Riksdagen
bifallas.

Stockholm den 1 mars 1889.

På lagutskottets vägnar:

Axel Bergström.