Lagutskottets Utlåtande N:o 19

Utlåtande 1904:LU19

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

7

N:o 19.

Ank. till Riksd. kansli den 25 februari 1904, kl. 2 e. m.

I

Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj ds proposition med
förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23
maj 1862.

Genom proposition, n:o 35, af den 18 december nästlidet år, hvilken
blifvit af båda kamrarne till lagutskottet hänvisad, har Kungl. Maj:t,
under åberopande af propositionen bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen att antaga följande
förslag till

Lag

angående ändring i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att nedan nämnda paragrafer i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla följande
ändrade lydelse:

§ 5.

Kommunens beslutanderätt utöfvas genom därtill bland stadens röstberättigade
män valde deputerade, som benämnas stadsfullmäktige och äro

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

till antalet ett hundra. Ej må stadsfullmäktige med verkställighetsåtgärder
af något slag eller med förvaltning af penningar eller andra tillgångar
för kommunens räkning samfäldt och omedelbart sig befatta.

Verkställighet och förvaltning tillkomma de särskilda nämnder, afdelningar
eller personer, som stadsfullmäktige för sådant ändamål utse, och
hvilka hvar inom sitt område äro för omförmälda göromål ansvariga.

Dessa nämnder och afdelningar, åt hvilka vården om kommunens
gemensamma angelägenheter närmast anförtrodd är, hafva ock därför
främsta åliggandet att verka till kommunens gagn och tillse, att de allmänna
behofven varda fyllda i den mån tillgångar därtill finnas eller
kunna beredas.

ufverståthållaren tillkommer att med uppmärksamhet följa verkställigheten
af stadsfullmäktiges beslut och förvaltningen af kommunens gemensamma
angelägenheter.

§ 15-

Nedan nämnda personer må, med hänsikt till deras ämbets- eller
tjänstemannaställning, icke vara stadsfullmäktige, nämligen öfverståthållaren,
underståthållaren, polismästaren och stadens fiskaler äfvensom de
tjänstemän och betjänte, hvilka i och för sina befattningar äro inför
stadsfullmäktige eller under dem ställda nämnder eller afdelningar redo
skyldige.

Vid stadsfullmäktiges sammanträden äger öfverståthållaren eller, där
han är hindrad, underståthållaren att vara tillstädes och i öfverläggningarna,
men ej i besluten, deltaga.

§ 18.

Stadsfullmäktige välja årligen bland sig en ordförande och en vice
ordförande, om hvilka val underrättelse skall till öfverståthållareämbetet
insändas.

Äro både ordföranden och vice ordföranden hindrade att vid något
stadsfullmäktiges sammanträde närvara, välja de, som tillstädes äro, en
annan ordförande för tillfället.

Fullmäktige antaga ock en sekreterare, hvars åligganden bestämmas
i den instruktion, som de kunna finna skäligt för honom utfärda.

I.ayutskottcts Utlåtande X:o in.

9

§ 19.

Stadsfullmäktige, för hvilka tjänstgöringsåret börjar den 1 april,
sammanträda å första belgfria dag i februari, april, juni, oktober och.
december månader samt däremellan så ofta ordföranden finner sådant af
nöden. Kallelse till sammanträde bör ock utfärdas, då tio eller flere af
fullmäktige med uppgift om anledningen skriftligen därom anhålla.

Sammanträde skall jämväl hållas, då öfverståthållareämbetet det äskar
för behandling af uppgifvet ärende.

§ 20.

Kallelse till sammanträde skall genom ordförandens försorg skriftligen
utfärdas och senast dagen förut, så vidt möjligt är, en hvar fullmäktig
delgifvas. Åtta dagar före sammanträdet, eller, där saken ej tål
sådant uppskof, minst tre dagar förut bör ock tillkännagifvande därom,
med uppgift å ärenden, som skola förekomma, införas i den tidning,
hvaruti öfverståthållareämbetets kungörelser vanligen intagas.

Skriftlig underrättelse om sammanträdet skall senast dagen förut
meddelas öfverståthållareämbetet.

§ 24.

Yid fullmäktiges sammanträden föres protokoll, som vid näst därpå
följande sammanträde justeras, så vida icke fullmäktige uppdraga åt ordföranden,
jämte två eller flere ledamöter, att å dag dessförinnan justeringen
verkställa.

Stadsfullmäktiges beslut skola, så snart de blifvit justerade, skriftligen
delgifvas öfverståthållareämbetet.

Det justerade protokollet skall å förut kungjord dag offentligen uppläsas;
hvarjämte en kort uppgift om de vid sammanträdet fattade hufvudsakliga
beslut samtidigt införes i den tidning, hvaruti öfverståthållareämbetets
kungörelser vanligen inflyta.

§ 32.

Beslut, som öfverståthållareämbetets pröfning underställas, skola antingen
oförändrade fastställas eller ogillas. Yägrar öfverståthållareämbetet
sökt fastställelse, skall skäl därtill uppgifvas.

Bill. till Ililcsd. Prof. 1004. 7 Sand. 13 Höft. 2

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 10.

Uraktlåta stadsfullmäktige underställa något beslut i fråga, där underställning
bort ske, äger öfverståthållareämbetet förbjuda verkställighet af
beslutet.

I de fall, då öfverståthållareämbetet vägrar fastställelse eller förbjuder
verkställighet, ankommer på stadsfullmäktige att afgöra, huruvida frågan
skall Kungl. Maj:ts pröfning underställas.

§ 33.

Stadsfullmäktige utse bland sig högst tio personer att jämte ordföranden
och vice ordföranden hos fullmäktige utgöra ett särskilt utskott,
som har att med sin uppmärksamhet följa förvaltningen af stadens angelägenheter
i alla riktningar; till fullmäktige göra framställningar och förslag,
som i ett eller annat hänseende häraf kunna föranledas; till föredragning
bereda alla de ärenden för öfrigt, i hvilka fullmäktige skola
utlåtanden eller beslut meddela, samt å stadsfullmäktiges vägnar företrädesvis
öfvervaka verkställigheten af fullmäktiges beslut. Detta beredningsutskott
äger att från de under stadsfullmäktige lydande nämnder,
afdelningar eller tjänstemän infordra de yttranden och upplysningar, som
för ärendenas utredande äro af nöden, äfvensom att hos öfverståthållareämbetet
omedelbart göra framställning om upplysningars infordrande från
ämbetsmyndigheter, på sätt för stadsfullmäktige i § 28 medgifvet är.

Öfverståthållaren eller, där han är hindrad, underståthållaren är obetaget
att öfvervara beredningsutskottets sammanträden samt att deltaga i
öfverläggningarna, men ej i besluten.

Den hos stadsfullmäktige anställde sekreterare tjänstgör ock i sådan
egenskap hos beredningsutskottet.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1904; och skall det val af
ordförande bland stadsfullmäktige, hvilket vid stadsfullmäktiges första
därefter infallande sammanträde bör äga rum, gälla för tiden till första
sammanträdet i april 1905.

Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

11

Förevarande proposition afser, att öfverståthållarens befattning såsom
ordförande hos stadsfullmäktige i Stockholm och ledamot af deras beredningsutskott
må upphöra samt att i förordningen om kommunalstyrelse i
Stockholm den 23 maj 1862 åstadkomma de ändringar, som häraf äro betingade.

Framställningar i samma syfte hafva förut upprepade gånger och
senast nästlidet år varit föremål för Riksdagens pröfning. I allmänhet
hafva desamma tillstyrkts af lagutskottet, men fallit på Första Kammarens
motstånd. Till nästlidet års Riksdag afgaf Kungl. Maj:t eu med den nu
förevarande öfverensstämmande proposition, och lagutskottet hemställde uti
afgifvet utlåtande, i hvithet utskottet utförligt redogjorde för frågans föregående
behandling, att Riksdagen måtte antaga det i propositionen innefattade
lagförslaget. Yid ärendets företagande till behandling stannade
emellertid kamrarne, såsom vid flera föregående tillfällen, då frågan förevarit,
i olika beslut, i det att Första Kammaren med 49 röster mot 42
röster beslöt att afslå utskottets hemställan, under det att Andra Kammaren
utan diskussion eller votering godkände densamma.

I förevarande hänseende hafva därefter ändrade förhållanden icke i
vidare mån inträdt, än att Stockholms stadsfullmäktige, hvilka i skrifvelse
den 11 november 1901 hos Kungl. Maj:t gjort hemställan om lagändring
uti ifrågavarande syfte, i öfverensstämmelse med beslut, som af fullmäktige
fattats med 66 röster mot 17, uti en till Kungl. Maj:t ställd, af
öfverståthållareämbetet med skrifvelse den 6 juli 1903 öfverlämnad skrift,
under åberopande af de skäl, som upprepade gånger blifvit anförda till
stöd för den meningen, att Stockholms stadsfullmäktige måtte, i likhet
med hvad förhållandet vore i rikets öfriga städer, själfva utse sin ordförande,
i underdånighet anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t till 1904 års

riksdag aflåta proposition om ändrad lydelse af 5, 15, 18, 19, 20,

24, 32 och 33 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm i öfverensstämmelse
med Kungl. Maj:ts vid 1903 års riksdag därom afgifna

proposition.

Lagutskottet har icke funnit anledning att frångå den principiella
ståndpunkt i föreliggande fråga, som flera föregående Riksdagars lag utskott

däri intagit. Utskottet, som icke anser nödigt att ånyo upprepa
de skäl, som enligt utskottets mening tala för ett bifall till den
ifrågasatta förändringen, erinrar endast därom att, såsom af det ofvan
anförda framgår, Stockholms stadsfullmäktige för andra gången med stor
majoritet gjort framställning om att i förevarande hänseende likställas med
fullmäktige för öfriga städer.

12 Lagutskottets Utlåtande N:o 19.

Utskottet hemställer alltså,

att ifrågavarande proposition må af Riksdagen
bifallas.

Stockholm den 25 februari 1904.

På lagutskottets vägnar:

CARL B. HASSELROT.

Reservation

af herrar Hedenstierna och Ridderbjelke.

Herr grefve Leioenhaupt har begärdt få antecknadt, att han icke deltagit
i ärendets behandling inom utskottet.

Stockholm. Iduns Kung!. Hofboktryckeri, 1904.