Lagutskottets Utlåtande N:o 17
Utlåtande 1901:LU17
Var är utlåtandet nu?
Utlåtandet är färdigbehandlat
Hela utlåtandet
Utdrag ur utlåtandet
Lagutskottets Utlåtande N:o 17.
I
iV:o 11.
Ank. till Riksd. kansli den 21 februari 1901, kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad, lydelse af 1 §
i förordningen angående jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof den 14 april 1866.
Lagutskottet har till behandling fått emottaga en inom Andra
Kammaren af herr O. W. Redelius väckt motion, n:o 91, af följande
lydelse:
»Att skoldistrikt, som sökt tillstånd att genom expropriation förvärfva
erforderligt jordområde att derå uppföra skolhus, fått afslag på
sin ansökan hos Kongl. Maj:t, lärer hafva berott derpå, att skolhusbyggnad
icke ansetts hänförlig till sådan »allmän byggnad», som afses
i 1 § af lagen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof. Om nu skolhusbyggnad icke kan anses vara
»allmän byggnad» i denna lagens mening, då kan enskild jordegare eller
ett byalag omöjliggöra skolhusbyggnads uppförande å lämplig plats
inom en skolrote eller ett distrikt. I syfte att undanrödja sådant hinder
för skolväsendets ändamålsenliga ordnande, får jag hemställa, att
Riksdagen för sin del behagade besluta, att 1 § af lagen om jords eller
lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866 måtte erhålla
följande ändrade lydelse:
Der Konungen pröfvar nödigt, att jord eller lägenhet, som enskild
man, menighet eller inrättning tillhörer, begagnas skall, antingen till
Bill. till Riksd. Prof,. 1901. 7 Sami. 13 ffäft. (N:n 17.) 1
2 Lagutskottets Utlåtande N:o 17.
rikets försvar, till allmän väg, bro, hamn eller lastningsplats, till torg
eller gata i stad, till uttappning eller sänkning af sjö, till strömrensning,
farled eller annan vattenledning, till skolhus, till allmän byggnad
eller till dylikt allmänt behof, vare egare pligtig etc. (lika som förut)
---»
o I likhet med motionären anser utskottet skolhus böra hänföras
till sådan allmän byggnad, som afses i 1 § af gällande expropriationsförordning,
och att alltså, der Konungen pröfvar nödigt, att jord eller
lägenhet, som tillhörer enskild man, menighet eller inrättning, skall
användas för uppförande af skolhus, egaren skall vara pligtig att mot
ersättning afstå hvad för ändamålet fordras. I öfverensstämmelse med
denna uppfattning har ock vid åtskilliga tillfällen ifrågavarande lagrum
af Kongl. Maj:t tolkats. . Enligt upplysningar, som meddelats utskottet,
har sålunda Kongl. Maj:t under de senaste åtta åren på särskilda ansökningar
medgifvit rätt till expropriation af jord för skolhus i följande
fall, nemligen: den 5 maj 1893 för skolhus i Hyringa socken, den 1
september samma år för sådan byggnad i Vestra Hargs församling,
den 2 mars 1894 för ett skolhus i Fjelie församling, den 10 december
1897 expropriation af jord från frälsésäteriet Nysätraby n:o 5 till plats
för skolhusbyggnad, den 3 februari 1899 för småskola i Gällstads församling
samt den 10 mars samma år för skolhus m. m. i Fösa socken.
Att i de af motionären åsyftade fall ansökningar om expropriation
af jordområde för uppförande derå af skolhus icke af Kongl. Maj:t
bifallits, lärer sålunda ej, såsom motionären förmenat, berott derpå, att
Kongl. Maj:t ansett sig sakna befogenhet att medgifva den sökta expropriationsrätten,
utan torde hafva haft sin grund deri, att Kongl. Maj:t
i dessa fall icke funnit behofvet åt jordområdets afstående vara behörigen
styrkt.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 21 februari 1901.
På lagutskottets vägnar:
CARL B. HASSELROT.