Lagutskottets Utlåtande N:o 17

Utlåtande 1899:LU17

Lagutskottets Utlåtande N:o 17.

1

N:o 17.

Ank. till Riksd. kansli den 21 februari 1899, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående ändringar i
gällande bestämmelser rörande skyldigheten att deltaga i
byggnad och underhåll af kyrka in. m., prestgård samt
tingshus och härad,sfängelse.

De stadgande^ hvilka innehållas i lagarne den 12 juni 1885 angående
byggnad och underhåll af kyrka med hvad dertill hörer, så ock af
särskild sockenstufva, den 1 maj 1885 angående skyldighet att deltaga i
kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård och den 26 september
1884 angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad ocli underhåll
af tingshus och häradsfängelse, synas icke utgöra någon slutlig och
tillfredsställande lösning af dessa frågor. Gång efter annan hafva desamma
å nyo bragts under Riksdagens pröfning genom motioner, gående ut derpå,
att, medan enligt berörda lagar de byggnadsskyldige i kostnaden för uppförande
och underhåll af sådana allmänna byggnader deltaga för fastighet
efter hek och för andra beskattningsföremål efter en fjerdedel af derå belöpande
fyrktal, kostnaden för ifrågavarande byggnader skulle lika. fördelas
pa alla byggnadsskyldige i förhållande till deras skattskyldighet till
kommunen. Dessa motioner hafva städse bifallits af Andra Kammaren,
men hafva på grund af Första Kammarens motstånd icke föranledt till
någon Riksdagens åtgärd.

Bill. till Riksd. Prut. 1801). 7 Samt. It Höft. (N:o 17.)

1

2 Lagutskottets Utlåtande Nio 17.

Vid innevarande Riksdag föreligga i ämnet icke mindre än tio inom
Andra Kammaren väckta motioner, nemligen af herr A. J. Högstedt, n:o
21, af herr O. Anderson i Hasselbol, n:o 47, och af herr J. Bengtsson^ i
Bjernalt, n:o 135, om ändring af lagen angående byggnad och underhåll
af kyrka in. m., af herr A. .J. Högstedt, n:o 22, af herr O. A. Ericsson
i Ofvan myra, n:o 48, och af herr J. Bengtsson, n:o 134, om ändring af
lagen angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll
af prestgård, samt af herr A. J. Högstedt, n:o 23, af herr O. A. Ericsson,
n:o 49, af herr O. Persson i Killebäckstorp, n:o 85, och af herr ,/.
Bengtsson, n:o 133, om ändring af lagen angående skyldighet att deltaga
i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängel se.
Samtliga dessa motioner åsyfta eu förändring af deri nu gällande lagstiftningen
i förut angifven rigtning. Herr O. Persson intager så till vida en
särskild ställning, som, ehuru ett lika deltagande i byggnadsskyldigheten
efter fyrktalet jemväl enligt hans mening vore den rätta beskattningsgrunden,
han likväl, med hänsyn till hvad under frågans föregående handläggning
i Riksdagen förekommit, finner sig böra stanna vid ett jemkadt
förslag och sålunda hemställer om skyldighet för andra beskattningsföremål
än fastighet att i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus och
häradsfängelse deltaga efter hälften af derå belöpande fyratal.

Till stöd för motionerna anföres nu såsom förut i hufvudsak: att
fastighet numera, då den uppskattade inkomsten af kapital, af allmän eller
enskild tjenst och af rörelse eller yrke uppgår till belopp, hvarom man
fordom knappt kunnat göra sig föreställning, fastighet icke kan anses i
fråga om förmåga att bära allmänna bördor ega något företräde framför
andra beskattningsföremål; att andra näringsidkare i lika hög grad som
jordbrukare hafva intresse af de religiösa behotvens tillgodoseende; att
rättskipningens behöriga handhafvande för dem ofta till och. med är af
större betydelse än för jordbrukarne, då de på grund af sin vidsträcktare
verksamhet måste mer anlita domstolarné; samt att de nu gällande stadgandena
i ämnet redan från början endast afsetts att utgöra eu öfvergång
till ett fullständigt utjemnande af byggnadsskyldigheten.

Då lagutskottet, till hvilket förenämnda tio motioner hänvisats, nu
går att öfver desamma afgifva ett gemensamt utlåtande, vill utskottet till
eu början erinra derom, att de utlåtanden, hvilka lagutskottet vid föregående
Riksdagar afgifvit rörande motioner i detta ämne, än gått ut på
bifall, än på utslag till det i motionerna framstapla yrkandet om lik -

Lagutskottets Utlåtande N:o 17.

3

skallighet emellan fastighet och andra beskattningsföremål i afseende å skyldighet
att deltaga i ofvan omförmälda allmänna byggnaders uppförande
och underhåll. Detta i förening med den omständigheten, att utskottets
betänkande städse åtföljts af ett flertal reservationer, häntyder derpå, att
inom utskottet, såsom inom Riksdagen i öfrigt, principiell meningsskiljaktighet
förelegat mellan å ena sidan dem, som påyrkat nämnda likställighet,
och å andra sidan dem, som ansett en dylik icke böra genomföras.
Att utskottets utlåtande denna gång är enigt, innebär ej något medgifvande
i principfrågan från ena eller andra sidan, utan endast att utskottet
för sin hemställan funnit en form, som synes kunna vinna godkännande
såväl af dem, hvilka hylla grundsatsen om likställighet emellan olika beskattningsföremål
i skyldigheten att deltaga i ofvanberörda utgifter, som
af dem, hvilka ej gilla en dylik grundsats.

Det torde nemligen böra erkännas, att den gräns, som åren 1884
och 1885 sattes för andra beskattningsföremåls deltagande jemte fastighet
i här ifrågavarande bördor, icke innebär något särskildt exakt uttryck" för
det förhållande, i hvilket sådant deltagande rättvisast bör ske, utan,''liksom
förhållandet i allmänhet är med dylika gränsbestämmelser, är ganska godtyckligt
vald. Ett flyttande af denna gräns åt ena eller andra sidan lärer
derför icke böra anses såsom någon åtgärd af principiel betydelse, och
torde motståndarne till förslaget om fastighets likställande med andra beskattningsföremål
kunna genom bifall till en sådan förflyttning gå anhängarne
af den motsatta åsigten ett steg till mötes utan att uppoffra sin
principiella ståndpunkt i frågan.

Redan under nästlidne riksdag väcktes den tanken att mellan ytterligheterna
af den nuvarande lagstiftningens bibehållande oförändrad samt
fastighets fullkomliga likställande med andra beskattningsföremål välja eu
medelväg genom att låta andra beskattningsföremål deltaga i ifrågavarande
allmänna byggnader till hälften mot fastighet; och har detta förslag, rörande
tingshus och härad sfängelse, såsom ofva n nämnts, vid innevarande
riksdag upptagits af herr O. Persson. Sådana som förhållandena nu äro,
då förändring af gällande lagstiftning i den af motionärerna angifna rigtning
synes vara ett ganska allmänt önskningsmål, finnei- lagutskottet i antagandet
af ett sålunda jemkadt förslag frågans bästa lösning.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

l:o) att Riksdagen måtte, i anledning af herr
Högstedts motion n:o 21, herr Andersons motion n:o 47
och herr Bengtssons motion n:o 135, för sin del antaga
följande

4 Lagutskottets Utlåtande AT:o 17.

Lag

angående byggnad och underhåll af kyrka med hvad
dertill hörer, så ock af särskild sockenstufva.

Med upphäfvande af lagen angående byggnad och
underhåll af kyrka med hvad dertill hörer, så ock af särskild
sockenstufva den 12 juni 1885 förordnas som följer:

Kyrka med klockstapel, kyrkomur och annat, som
till kyrka hörer, så ock sockenstufva, som enkom för
det med sådant hus afsedda, ändamål utan sammanhang
med annan kommunal byggnad är eller varder uppförd,
skola, der icke annorlunda är särskilt förordnadt, uppehållas
och byggas på deras kostnad, hvilka inom församlingen
erlägga kommunalutskylder. I sådan kostnad skola
de skattskyldige deltaga, för fastighet efter hela och för
andra beskattningsföremål efter hälften af derå belöpande
fyrktal; dock vare de, hvilka ega åtnjuta de genom
presterskapets privilegier förunnade förmåner, ej skyldige
att i den kostnad deltaga i vidsträcktare män, än som
med samma privilegier må vara förenligt. Uppkommer vid
beräkning, som ofvan sägs, bråktal, skall det bortfalla.

2:o) att Riksdagen ville, med anledning af herr
Högstedts motion n:o 22, herr Ericssons motion n:o 48
och herr Bengtssons motion n:o 134, för sin del antaga
följande

Lag

angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad
och underhåll af prestgård.

Med upphäfvande af lagen angående skyldighet att
deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af prestgård
den 1 maj 1885 förordnas som följer:

Der, enligt 26 kap. 2 § byggningabalk^! eller
särskilda författningar, det åligger socknemän att på sin
kostnad bygga eller bättra husen å prestgård, skola i
sådan kostnad alla de, hvilka inom församlingen erlägga
kommunalutskylder, deltaga, för fastighet efter hela samt

Lagutskottets Utlåtande N:o 17.

5

för andra beskattningsförernål efter hälften af derå belöpande
fyrktal; dock vare de, hvilka ega åtnjuta de
genom presterskapets privilegier förunnade förmåner,
skyldige att i den kostnad deltaga endast i den mån de
ej äro derifrån enligt samma privilegier befriade. Uppkommer
vid beräkning, som ofvan sägs, bråktal, skall
det bortfalla.

samt 3ro) att Riksdagen måtte, i anledning af herr
Högstedts motion n:o 23, herr Ericssons motion n:o 49,
herr Perssons motion n:o 85 samt herr Bengtssons motion
n:o 133, för sin del antaga följande

Lag

angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad
och underhåll af tingshus och häradsfängelse.

Med upphäfvande af lagen angående skyldighet att
deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll af tingshus
och häradsfängelse den 26 september 1884 förordnas
som följer:

I kostnaden för uppförande och underhåll af tingshus
och häradsfängelse skola alla de, hvilka inom tingslaget
erlägga koinmunalutskylder, deltaga, för fastighet
efter hela samt för andra beskattningsförernål efter hälften
af derå belöpande fyrktal. Uppkommer vid den
beräkning bråktal, skall det bortfalla.

Stockholm den 21 februari 1899.

På lagutskottets vägnar:

K. S. HUSBERG.

Herr Fröberg har begärt få antecknadt, att han ej deltagit i ärendets
behandling inom utskottet.