Lagutskottets Utlåtande N:o 15

Utlåtande 1906:LU15

Lagutskottets Utlåtande N:o 15.

1

N:o 15.

Ånk. till Riksd. kansli den 22 februari 1906, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående upptagande
af skogsvårdsafgifter för trävaror och trämassa,
som utföras från riket annorledes än genom skeppning
eller å järnväg.

Lagutskottet liar till förberedande behandling fått mottaga tvenne
likalydande motioner, väckta den ena under n:o 20 inom Första Kammaren
af herrar A. Hammarström och A. Bergström och den andra under n:o 59
inom Andra Kammaren af herrar G. S. Neiglick och J. M. Johansson i
Mellbyn. Motionerna äro af följande lydelse:

»Enligt § 1 i kungl. förordningen angående skogsvårdsafgifter den
24 juli 1903 skall för trävaror och trämassa, som från landet utföras,
såsom skogsvårdsafgift erläggas visst belopp för hvarje kubikmeter fast
mått af de i paragrafen angifna slag af trävaror samt för hvarje ton af
trämassa. I fråga om uppbörden af skogsvårdsafgifterna innehåller emellertid
förordningen stadganden endast beträffande den utförsel, som äger
rum sjöledes genom skeppning eller till lands å järnväg. Frågan huruledes
skogsvårdsafgifter skola uppbäras för trävaror, som från Sverige
flottas till utlandet, samt för trävaror och trämassa, som medelst dragare
forslas ur riket, har däremot icke gjorts till föremål för några bestämmelser
vare sig i den nämnda förordningen eller i den till samma förordning
sig anslutande kungl. kungörelsen angående uppbörd af skogsvårdsafgifter
m. m. den 8 december 1904. En följd häraf är ock, att
för trävaror och trämassa, som på någotdera af sistberörda bägge sätt
utföras, skogsvårdsafgifter icke ifrågakomma.

Vid tillkomsten af 1903 års förordning torde man hafva utgått från
det antagande, att nu ifrågavarande utförsel icke omfattade några egentligen
afsevärda kvantiteter, hvilket förhållande tillika med de vida större
svårigheter, hvilka här — jämfördt med utförsel medelst skeppning eller
å järnväg — påtagligen måste vara förenade med uttagande af skogsBih.
till Riksd. Prot. 1906. 7 Sami. 14. Höft. (N:o 15). 1

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 15.

vårdsafgifter, val kan förklara tillvaron af den lucka i lagstiftningen, som
sålunda måste anses föreligga. Om denna förklaring är riktig, lärer man
dock kunna våga påstå, att det nyssberörda antagandet icke var öfverensstämmande
med verkliga förhållandet. Ty den utförsel, hvarom här
är fråga, måste för visso anses ganska afsevärd ej mindre på grund af sill
omfattning än ock i betraktande af därmed förknippade omständigheter.

Uti särskilda i årgångarna 1900 och 1904 af Ekonomisk Tidskrift
intagna, på norska uppgifter grundade öfversikter af timmerflottningen
mellan Sverige och Norge under åren 1891—95 samt 1896—1900 förekommer
följande beräkning.

Under förstnämnda period skulle hafva flottats från Sverige till Norge
i medeltal årligen:

i Enningdals eller Berby älf ............... 5,400 kubikmeter

till Tistedalsälfven genom Otteid kanal öfver

Gjösbu hästjärnbana..................... 48,500 »

till Glommen genom Elisen älf från de s. k.

»Svenskavasdragene»..................... 35,000 »

Summa 88,900 kubikmeter

Under åren 1896—1900 skulle flottningen till Norge hafva omfattat
i årligt medeltal:

genom Enningdalsälfven ..................... 4,000 kubikmeter

» Yingersjöarna ........................ 9,700 »

» Tistedalsälfven ........................ 73,900 »

» Elisen älf ..... 46,500 »

Summa 134,100 kubikmeter.

Beträffande sistnämnda virkeskvantiteter inhämtas för öfrigt följande.

Af det i Enningdalsälfven framflottade virket beräknades en tiondedel
hafva kommit från norska skogar, hvaremot det öfriga skall hafva utdrifvits
från skogar i Sverige genom Bullaresjöarna, och det genom Tistedalsälfven
flottade hade i sin helhet antagits komma från svenska skogstrakter
utefter Dalslands kanal. För öfrigt gällde om samtliga förestående
uppgifter, att de icke gjorde anspråk på att vara fullständiga, hvarförutom
i afseende å beräkningen reservation gjordes för felaktigheter, beroende
på osäkerhet i fråga om timrets medeldimensioner.

Nu anförda sifferuppgifter kunna dessutom, oafsedt sin större eller
mindre fullständighet och tillförlitlighet, naturligtvis, såsom afseende allenast
flottningen, icke gifva erforderlig ledning för bedömande af i hvilken omfattning
trävaruutförseln för närvarande i följd af ofvan anmärkta brist

Lagutskottets Utlåtande N:o 15.

3

i lagstiftningen undandrages erläggande af skogsvårdsafgifter, hvilket förhållande
också tydligt nog framstår vid jämförelse med uppgifter, bifogade
en i början af år 1905 till Kungl. Maj:t från Värmlands läns skogsvårdsstyrelse
ingifven framställning i förevarande ämne. Sistberörda uppgifter,
hvilka lämnats af vederbörande exportörer, utvisa, att ensamt från Värmland
under år 1902 utförts till Norge, dels i flottled, dels med dragare,
virke till myckenhet af sammanlagdt 156,183 kubikmeter fast mått, däraf
155,835 kubikmeter af beskaffenhet att hafva bort draga skogsvårdsafgift
med 10 öre per kubikmeter.

Det missförhållande, som sålunda i ganska stor utsträckning gör
sig gällande, och hvilket framstår i eu än oförmånligare dager därigenom,
att skogarna vid gränsen ofta nog befinna sig i utländska undersåtars
ägo och det afverkade timret vanligen i helt och hållet oförädladt skick
härifrån landet utföres, har också inom de västra gränsprovinserna gjort
sig kännbart såsom en verklig och betydande olägenhet. Därom vittnar
till eu början förenämnda af Värmlands läns skogsvårdsstyrelse gjorda
framställning och jämväl från Älfsborgs län lärer eu liknande framställning
hafva aflåtits. Otvifvelaktigt måste det ock anses såsom eu uppgift af
vikt, att ifrågavarande missförhållande oförtöfvadt afhjälpes.

A andra sidan bör emellertid äfven framhållas, att nu gällande bestämmelser
i afseende å uppbörd af skogsvårdsafgifter och kontroll å deras
erläggande icke utan vidare kunna utsträckas till den utförsel, hvarom
bär är fråga. Uppenbart är fastmera att, på sätt ock ofvan antydts, svårigheter
möta att i detta hänseende träffa lämpliga bestämmelser, ehuruväl
dessa svårigheter ingalunda torde vara oöfvervinneliga. Sannolikt skulle
ett ganska tillfredsställande resultat kunna ernås, om afgifterna i fall,
som nu afses, påfördes efter själfdeklaration af vederbörande exportör, och
uppbörden anförtroddes åt kronofogden i orten. Nödig kontroll å deklarationernas
riktighet kunde säkerligen åstadkommas till en del redan genom
krono- och jägeribetjäningen, och möjligen kunde för ändamålet under
någon form äfven bevillnings taxeringsmyndigheternas medverkan tagas i
anspråk. Men framför allt borde man i sådant hänseende kunna tillgodogöra
sig den kontroll, som af tullverkets gränsbevakning utöfvas å
gränstrafiken. Erforderlig utredning i detta hänseende lärer dock svårligen
kunna åstadkommas annorledes än genom Kung!. Maj:ts föranstaltande;
och föranlåtas vi fördenskull vördsamt hemställa, att Eiksdagen
ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Iumgl. Maj:t
efter verkställd erforderlig utredning snarast möjligt för Eiksdagen framlägga
förslag till sådant tillägg till Kungl. Maj:ts nådiga förordning angå -

4

Lagutskottets Utlåtande N:o lo.

ende skogsvårdsafgifter den 24 juli 1903, att dylika utgifter varda erlagda
äfven för trävaror ock trämassa, som utföras från riket annorledes
än genom skeppning eller å järnväg.»

Då 1 § i förordningen angående skogsvårdsafgifter den 24 juli 1903
utan undantag stadgar, att för trävaror ock trämassa, som från landet
utföras, skall såsom skogsvårdsafgift erläggas visst i paragrafen bestämdt
belopp, synes den omständigketen, att svårigketer vid de i motionerna
berörda fall förefinnas angående sättet för uppbörden, icke böra föranleda,
att i dessa fall de föreskrifna afgifterna icke skulle utkräfvas. Enligt hvad
i motionerna påvisas, uppgå de skogsvårdsmedel, om kvilka det allmänna
kärigenom går miste, till ganska afsevärda belopp, kvilket förhållande icke
keller kan anses tillfredsställande. Utskottet anser därför, att åtgärder
böra vidtagas till afkjälpande äf denna oegentlighet samt att för sådant
ändamål erforderligt tillägg göres till förordningen angående skogsvårdsafgifter.
Emellertid erfordras en utredning rörande lämpligaste sättet för
uppbörden af berörda utgifter, hvilken utredning icke gärna kan åstadkommas
annorledes än genom Kungl. Maj:t. Utskottet får därför hemställa,

att Riksdagen, med bifall till förevarande motioner,
ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det
täcktes Kungl. Maj:t efter verkställd erforderlig utredning
snarast möjligt för Riksdagen framlägga förslag
till sådant tillägg till förordningen angående
skogsvårdsafgifter den 24 juli 1903, att dylika utgifter
varda erlagda äfven för trävaror ock trämassa, som
utföras från riket annorledes än genom skeppning
eller å järnväg.

Stockholm den 22 februari 1906.

På lagutskottets vägnar:

C. A. SJÖCRONÅ.

Herrar Jansson och Nordin kafva begärt få antecknadt, att de icke
deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

STOCKHOLM, O. L. SVANBÄCKS BOKTRYCKERI, 1900.