Lagutskottets Utlåtande N:o 13

Utlåtande 1905:LU13

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

1

N:o 13.

Ank. till Riksd. kansli den 21 februari 1905, kl. 2 e. in.

Utlåtande,'' i anledning af vackt motion angående beredande
af möjlighet för en viss majoritet inom kommun
eller skifteslag alt upplåta eller försälja vid
storskifte eller laga skifte för gemensamt behof afsatt
mark.

lill behandling af lagutskottet har hänvisats en inom Andra Kammaren
åt herr S. L. Olsson i Älfdalsåsen afgifven motion, n:o 171 af
följande lydelse: ’

»Enligt skiftesstadgan af den 9 november 1866 gifvas bestämmelser
hvarigenom såväl vid storskifte som laga skifte afsättning af mark för
delägarnas gemensamma behof kan äga ruin. Dylik mark kan enligt nu
gällande bestämmelser icke afyttras eller försäljas utan samtliga skiftesdelägarnas
medgifvande, äfven om en dylik upplåtelse kunde anses vara
högst ensidig och fördelaktig, ity, på samma gång plats bereddes för ett
mom orten nyttigt företag, tillika äfven större inkomst af marken i frami
därigenom tillfölle kommunen eller skifteslaget.

iSagra exempel må här anföras för att visa olägenheterna af nu gällande
bestämmelser härutinnan.

Bill: till Likså. Prof. 1905. 7 Sami. 11 Höft. (.N:o 13.)

1

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

Vid det Älfdalens socken öfvergångna storskiftet afsattes för såväl
kommunens som jämväl särskildt för enskilda skifteslags gemensamma
behof eu del mark, utgörande dels stenbrott, dels grustag, och dels mark
vid stränderna efter olika vattendrag, afsedda för såg- och kvarnplatser,
samt virkesupplag m. in.

På kommunalstämma för några år sedan beslöts enhälligt att till enskilt
företag upplåta mark af eu dylik upplagsplats. Öfver detta beslut
anhängiggjordes rättegång af eu delägare i omförmälda samhällighet, hvarvid
berörda upplåtelse blef af vederbörande domstol underkänd.

Då upplåtelsen af ifrågavarande upplagsplats i främsta rummet afsåg
att möjliggöra tillkomsten af eu husbehofssåg, hvilken med säkerhet skulle
blifvit till stort gagn och nytta för orten, och som upplåtelsen i fråga ej
i någon mån hade gjort intrång för platsens användande för det afsedda
ändamålet, måste det ur dessa synpunkter beklagas, att upplåtelsen sålunda
blef häfd, om också på fullt legala grunder.

Ett annat exempel från öfre Dalarna: Vid eu kommunalstämma beslöts
efter framställning att af ett vid storskiftet för kommunens gemensamma
behof afsatt jordområde upplåta eu tomtplats, men jämväl denna
upplåtelse blef efter klagan af enskilda medlemmar i kommunen
upphäfd.

Vidare kan anföras, att fall kunna inträffa, där flertalet skiftesdelägare
funne med sin fördel förenligt att upplåta eller försälja eu under
storskifte eller laga skifte för gemensamt behof afsatt undantagsplats, å
hvilken mark ett mer eller mindre värdefullt vattenfall funnes, men att
en försäljning eller upplåtelse däraf kunde förhindras genom vägran af eu
enskild skiftesdelägare, hvars andel kunde vara högst obetydlig; och dock
hade en sådan upplåtelse kunnat medföra stort gagn såväl för skiftesdelägarna
som för hela orten.

Önskligt vore därför, att lagstiftningen möjliggjorde, att beslut fattadt
af kvalificerad majoritet å kommunalstämma eller inom skifteslaget att
upplåtelse af gemensam mark kunde vinna laga fastställelse. Genom att
t. ex. stadga eu majoritet af 7® vunne man säkerligen garantier för att
denna rätt icke kunde missbrukas därhän, att mark som vore för skifteslagets
behof oundgängligen nödvändig frånhändes skifteslaget eller kommunen.

Jag har härmed velat påpeka de olägenheter som genom nuvarande
bestämmelser förorsakas å eu del trakter i vårt land och önskvärdheten
af att vinna rättelse härutinnan.

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

Det är därför jag vördsamt vågar hemställa, att Riksdagen ville i
skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kung!. Maj:t täcktes låta utarbeta
och för Riksdagen framlägga förslag till sådana ändringar i och
tillägg till gällande stadgar och författningar, att möjlighet beredes
för en bestämd majoritet inom kommun eller skifteslag att upplåta
och försälja vid storskifte eller laga skifte för gemensamt behof afsatt
mark.»

Ett samäganderättsförhållande innebär i viss mån en särskild anledning
till tvistigheter. Såsom regel gäller nämligen, att för förfogande öfver
det samfällda godset eller för vidtagande af åtgärd i godsets förvaltning
erfordras samtlige delägares samtycke. Ju flere delägarne äro, dess större
blir svårigheten att uppnå enighet dem emellan. Detta har i flera rättssystem
föranledt uppställande af den grundsats, att gemenskapen ej bör
bibehållas längre än alla delägarne äro därom ense. Enligt svensk rätt
gäller också för samäganderätt i fastighet på landet såsom allmän regel,
att den har vitsord, som skifta vill. Jämväl med afseende å det särskilda
slags samäganderätt, som i förevarande motion afses, nämligen
i mark, som vid skifte blifvit undantagen för delägarnes allmänna behof,
stadgas i 3 § 4 mom. skiftesstadgan, att sådan mark må skiftas,
där någon delägare det begär och det finnes kunna ske utan de öfriges
förfång.

Nu förevarande framställning åsyftar att bereda möjlighet att, äfven
då samtlige delägare ej äro ense, åstadkomma ett förfogande öfver den
gemensamma fastigheten dels utan att eu delning af egendomen, då sådan
delning kan ske, behöfver föregå, dels och i de fall, då skifte på grund
af den i ofvan anförda stadgande innehållna begränsningen icke kan äga
rum. Med afseende å detta förslag är att märka, att genom lagen om
samäganderätt af den 30 september 1904 införts bestämmelser, enligt
hvilka under vissa förutsättningar med afseende å samäganderätt i visst
slag af egendom dels delägarnes förvaltning, då de ej enas rörande godsets
nyttjande, kan upphäfvas, dels ock gemenskapen på ansökan af en delägare
kan upplösas genom godsets försäljning. I lagen hafva dock, såsom
antydts, med afseende å densammas tillämpning gjorts åtskilliga undantag.

4 Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

Således stadgas i 19 §, att lagen ej skall tillämpas i fråga om ägor, som
vid skifte af jord blifvit undantagna för delägarnes allmänna behof eller
eljest äro samfällda för flera fastigheter, de där till någon del hafva
sina ägor genom skifte eller eljest åtskilda. Det har tydligen icke
ansetts nödigt eller lämpligt att i sammanhang med utfärdande af berörda
stadganden vidtaga ändring i de bestämmelser, 10 kap. byggningabalken
och åtskilliga andra lagrum innehålla angående nyttjande af bys oslcifta
ägor i skog och mark, eller att öfver hufvud reglera den rätt, delägare i
ett skifteslag må äga i afseende å ägor, som vid eu skiftesförrättning
bibehållits såsom samfällda, vare sig de ej ingått i skiftet eller blifvit
afsätta för gemensamt bruk.

Föreliggande motion afser nu, såsom nämndt, att rent af on försäljningsåtgärd
med afseende å mark, som vid skifte blifvit undantagen för
delägarnes gemensamma behof, skulle kunna bringas till stånd mot en
eller flera delägares vilja. Väl förutsätter icke motionären, att hvarje
delägare skulle få rätt att fordra eu försäljning för gemensam räkning
samt köpeskillingens fördelning, utan för en sådan åtgärds verkställande
skulle erfordras ej blott att flertalet delägare vore därom ense utan till och
med en viss så kallad kvalificerad majoritet bland delägarne. Men eu
försäljning mot eu delägares vilja skulle i allt fall enligt motionärens
förslag möjliggöras.

Utskottet håller emellertid före, att ifrågavarande slag af samäganderätt
är af den säregna beskaffenhet, att en rätt att mot eu eller flere
delägares bestridande vidtaga en sådan åtgärd, som i motionen omförmäles,
icke bör tillerkännas öfriga delägare i samfälligheten. Tillämpningen af
ett på ena eller andra sättet bestämdt ovillkorligt vitsord till gemensamhetens
upplösning genom försäljning innebär nämligen i utskottets tanke
ofta ett vida starkare ingrepp i en delägares rättsliga ställning än samäganderättens
upphäfvande genom delning af godset och skulle i förevarande
fall vara stridande mot uti nu ifrågakomna hänseende rådande rättsuppfattning.

Enligt utskottets mening får det någon gång möjligen förefintliga behofvet
af den ifrågasatta lagstiftningsåtgärden icke medföra rubbning åt
de bestämmelser, som betingats af ifrågavarande sam äganderätts uppgift
och betydelse för de särskilda delägarne. Utskottet håller därjämte för
sannolikt, att det förefintliga stadgandet om ett visst skiftesvitsord med afseende
på ifrågavarande samfälligheter i flertalet fall är tillräckligt att

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 13.

alhjälpa de svårigheter, som enligt motionärens framställning hafva gjort
sig gällande.

På grund af det anförda hemställer utskottet,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 februari 1905.

På lagutskottets vägnar:

EENST TRYGGER.

Herrar Bandqvist och Lindhagen hafva begärt få antecknadt, att de
ej deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1905.

7 Samt

11 Höft.

2