Lagutskottets Utlåtande Ko 28

Utlåtande 1888:LU28

Lagutskottets Utlåtande Ko 28.

1

N:o 28.

Ank. till Kikad, kansli d. 5 febr. 1888, kl. 1 in ni.

Lagutskottets utlåtande, i anledning af väckta motioner
i fråga om kostnaderna för folkskoleväsendet.

58 i stadgan angående folkundervisningen i riket den 20 januari
1882 lyder, enligt Kong!, kungörelsen den 1 juni 1883, sålunda:

»För att bereda tillgång till kostnaderna för skolväsendet skall,
der ej andra medel härtill finnas, det erforderliga beloppet inom hvarje
skoldistrikt sammanskjutas efter de grunder, som för kommunalutskvlders
utgörande i allmänhet äro stadgade; dock vare skoldistrikt medgifvet att
såsom bidrag härtill af hvar och eu, som erlägger mantalspenningar, upptaga
en särskild afgift; och må denna afgift, hvilken skall utgöras af
qvinna med hälften af det belopp, som erlägges af man, icke sättas
högre än till 50 öre för hvarje skattskyldig af mankön.»

I dessa bestämmelser föreslås ändring genom två särskilda till
lagutskottet hänvisade motioner, livilka afgifvits inom Andra Kammaren
af herr O. 77. Ström, n:o 1.25, och af herr G. Eriksson i Myekelgard,
n:o 2.

Uti den förstnämnda af dessa motioner anför herr Ström, att personella
utskylder icke drabbade den skattdragande i mån af hans skatteförmåga,
enär de stälde samma kraf på den mindre bemedlade som på den
förmögnare medborgaren, och föreslår han pa grund häraf, att Riksdagen
måtte för sin del besluta, att personliga folkskoleafgiften från och med
1889 skall upphöra.

Bih. till Riksd. Prof. 1888. 7 Sami. 14 Höft.

2

Lagutskottets Utlåtande N:o .28.

Herr Eriksson åter åsyftar ändring i de anförda bestämmelserna
endast i hvad de afse kostnaderna för byggnad och underhåll af skolhus
med hvad dertill hörer. lian föreslår nemligen, att Riksdagen dels för
sin del besluter att för deltagandet i byggnad och underhåll af folksltolehus,
med hvad dertill hörer, enahanda grunder skola gälla, som äro för
deltagandet i kyrkobyggnad bestämda genom lag af den 12 juni 1S85 ;
dels hos lvongl. Maj:t i underdånighet anhåller om sådan ändring i § 58
och möjligen § 52 af kongl. stadgan om folkundervisningen i riket af
den 20 januari 1882, att kostnaderna för byggnad och underhåll af skolhus
med hvad dertill hörer skola tillskjutas efter samma grunder, som
för kyrkobyggnad gälla.

I afseende å del af herr Ström framstälda förslaget vill lagutskottet
erinra, att skatteregleringskomitén i sitt den 13 september 1882 afgifna
utlåtande angående skatteförhållandena i riket, föreslog, att den personliga
afgiften för folkskolans ändamål måtte förbjudas. 1 det yttrande till statsrådsprotokollet,
hvarmed statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet,
anmälde skatteregleringskomiténs berörda förslag och hvilket sedermera
åtföljde propositionen till 1883 års riksdag angående ändringar i folkskolestadgan,
anmärkte statsrådet, att ett sådant förbud syntes betänkligt .
Ifrågavarande afgift syntes visserligen i mera välmående kommuner kunna
utan svårighet borttagas. Den förhöjning i den efter förmögenhet och
inkomst utgående vanliga kommunalskatten, som deraf skulle blifva en
följd, skulle der icke kännas betungande eller medföra större orättvisor.
Men kommuner funnes, der den beskattningsbara förmögenheten och inkomsten
vore så obetydlig och skilnaden i ekonomisk ställning emellan
de från bevillning efter andra artikeln fria och sådan bevillning betalande
i allmänhet så ringa, att betänkliga svårigheter och orättvisor skulle uppstå,
om all personlig skatt upphäfdes och bristen i kommunens inkomster
ersattes af en förhöjning i afgiften efter förmögenhet och inkomst. Den
kyrkliga kommunen egde för att bereda tillgångar till sina behof icke
använda andra beskattningsformer än de direkta. Skälen emot ett fullständigt
borttagande af möjligheten att i de mindre kommunerna pålägga
personlig skatt, vunne derigenom inom den kyrkliga kommunen ökad
styrka. Dertill koran)e, att väl ingen afgift lättare än folkskoleafgiften

Lagutskottet Utlåtande N:o 28.

O

O

af de mindre bemedlade insåges utgå till ett för dem gagnande ändamål,
hvarför denna afgift minst af alla kunde antagas gifva anledning till
missnöje.

Den till 188:-} års riksdag aflåtna propositionen i ämnet, hvilken
hufvudsakligen afsåg att åt ^ 58 i folkskolestadgan gifva en sådan lydelse,
att deraf klart framginge, att en personlig afgift till folkskolan alls icke
vore anbefald utan endast medgifven, der vederbörande kommun funne
den behöflig och rättvis, blef, med eu af lagutskottet föreslagen redaktionsändring,
af båda kamrarne utan diskussion eller votering godkänd; och
utfärdades i enlighet med riksdagens beslut ofvan anförda kungörelse den
1 juni 1SS3.

Då enligt utskottets tanke icke sedan 1883 inträdt sådana förändrade
förhållanden, som kunna förringa giltigheten af de andragna
skälen för bibehållande af den personliga folkskoleafgiften, der densammas
utgående af omständigheterna betingas, får utkottet hemställa,

1) att herr Ströms motion icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.

Herr Eriksson åberopar till stöd för sin motion hufvudsakligen
den, enligt hans tanke, icke af några särskilda omständigheter rättfärdigade
olikhet, som för närvarande består i afseende på deltagande i kostnaden
för byggande och underhåll af a ena sidan folkskolehus och å andra
sidan tingshus och häradsfängelse enligt lagen den 26 september 1884,
prestgård enligt lagen den 1 maj 1885 samt kyrka med hvad dertill hörer
äfvensom särskild sockenstufva enligt lagen den 12 juni sistnämnda år.
T dessa lagar stadgas som bekant rörande de särskilda byggnadsskyldigheterna,
att skyldigheten åligger alla dem, livilka erlägga kommunalutskylder,
samt att de skattskyldige skola i kostnaden deltaga, för fastighet
efter hela och för andra beskattningsföremål efter en fjerdedel af derå
belöpande fyrk t al. Det är denna sistnämnda grund för skyldighetens
utgörande, som motionären önskar få införd äfven i fråga om folkskolcbyggnad.

Då de tre af motionären åberopade lagarne kommo till stånd, torde
man väl icke hafva ansett den deri bestämda grund för byggnadsskyldig -

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 28.

hetens fördelning stödja sig på så allmängiltiga skäl, att den bordo
tillämpas på all kommunal byggnadsskyldighet. Fastmera lärer det få
antagas, att man kommit till densamma af hänsyn till omständigheter,
hvilka ansågos hindra en vidare gående utjemning af besvären. Då nu
Riksdagen i fråga om byggande af folkskolehus redan år 1876 ansett sig
kunna på en gång företaga eu fullständig utjemning, som ock af Kong!.
Maj:t godkändes, och, såvidt utskottet känner, några afsevärda olägenheter
icke häraf framkallats, synes skäl icke förefinnas att företaga den föreslagna
lagändringen, hvilken icke lärer kunna annorlunda anses än såsom
ett tillbak agående i rigtning mot ett tillstånd, som, medan det ännu bestod,
framkallade berättigad klagan. Ftskottet får följaktligen hemställa,

2) att herr Erikssons motion icke må vinna
Riksdagens bifall.

Stockholm den 5 mars 1888.

På lagutskottets vägnar.

0. A. Sjöerona.

Stockholm, O. L. Svaabficks Boktryckeri-Aktiebolag, 1-S38.