■Lagutskottet.? Utlåtande N:o

Utlåtande 1905:LU46

■Lagutskottet.? Utlåtande N:o

6

N:o 46.

Ank. till Riksd. kansli den 31 mars 1905, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion angående lagbestämmelser
i syfte att rätten att taga afskrift af protokoll, hållna
vid kommunalstämmor samt hos kommunal- och stadsfullmäktige,
må varda fullt effektiv m. m.

I en inom Andra Kammaren väckt ock till lagutskottet hänvisad
motion, n:o 96, har herr O. II. Ström i Nederkalix anfört:

» Enligt hvad i afskrift bilagda Kungl. Maj:ts resolution af den 21
oktober 1904 utvisar, har Kungl. Maj:t i likhet med dess befallningshafvande
i Norrbottens län ansett, att en kommunalstämmoordförande
hvarken på grund af gällande utsökningslag eller eljest kan förmås att
sätta medlem af kommunen i tillfälle att få taga eller låta taga afskrift
af lcommunalstämmoprotokoll eller protokoll, fördt vid sammanträde med
eu af stämman tillsatt kommitté, ehuru protokollet bort tillhandahållas för
afskrift. Då härtill kommer, att intet ansvar kan drabba en kommunalstämmoordförande,
som vägrar att tillhandahålla protokollet, enär 22 paragrafen
af 25 kapitlet strafflagen icke är tillämplig på en kommunalstämmoordförande,
enligt hvad som framgår af ett Kungl. Maj.ts utslag
af den 1 februari 1892, infördt i Nytt juridiskt arkiv 1892, sidan 35,
står man alldeles rättslös och myndigheterna maktlösa mot en i detta fall
tredskande kommunalstämmoordförande. Enahanda är ock förhållandet med
kommunalfullmäktiges och stadsfullmäktiges ordförande.

Jag får med anledning häraf hemställa, att Riksdagen ville i skrifvelse
till Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande och framläggande för Riks -

G Lagutskottets Utlåtande N:o 46.

dagen af förslag till lagbestämmelser i sådant syfte, att den i gällande
författningar medgifna rätt för enhvar, som det åstundan att taga afskrift
af protokoll, hållna vid kommunalstämmor samt hos kommunal- och stadsfullmäktige,
må varda fullt effektiv och icke kunna genom vederbörande
ordförandes bristande tillmötesgående eller tredska omintetgöras, och att
enahanda bestämmelser må gälla i afseende å protokoll, som förts vid
sammanträden med af nämnda stämmor eller fullmäktige tillsatta kommittéer
och från dem blifvit till stämmornas eller fullmäktiges ordförande
öfverlämnade.»

Kungl. Maj:ts motion i afskrift bilagda resolution af den 21 oktober
1904 är af följande lydelse:

»Kung!. Maj:ts

nådiga resolution på de besvär, vice konsuln O. H. Ström i underdånighet
anfört öfver Kungl. Maj:ts befallningshafvandes i Norrbottens län utslag
den 14 juli 1904 i fråga om vitesåläggande eller handräckning för erhållande
af afskrift utaf eu handling;

i anledning af hvilka underdåniga besvär Kungl. Maj:ts befallningshafvande
inkommit med vederbörandes förklaringar och eget underdånigt
utlåtande, hvarefter klaganden inkommit med eu underdånig skrift; gifven
Stockholms slott den 21 oktober 1904.

Kungl. Maj:t har i nåder låtit sig föredragas detta besvärsmål och
därvid af handlingarna inhämtat följande:

Uti en till Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Norrbottens län ingifven
skrift hade klaganden anhållit, att, som honom förvägrats att låta verkställa
afskrift utaf det protokoll, som förts vid sammanträde den 26 och
21 mars 1904 med den kommitté, hvilken af Neder-Ivalix sockens kommunalstämma
erhållit uppdrag att till kommunalstämman afgifva betänkande och
förslag angående ifrågasatt reglering af Neder-Kalix kyrkostad, Kungl.
Maj:ts befallningshafvande måtte, enär protokollet funnes i förvar antingen
hos ordföranden i kommunalstämman kaptenen J. T. -Rutberg eller hos
ordföranden i nämnada kommitté kronofogden N. Wiedholm, vid vite ålägga
såväl kaptenen Rutberg som kronofogden Wiedholm att lämna klaganden
tillfälle att inom viss tid låta verkställa den ifrågasatta afskriften äfvensom
tillerkänna klaganden ersättning för kostnaderna i saken.

Genom öfver klagade utslaget har Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
efter det klaganden uti afgifna påminnelser hemställt,, att, för den hän -

Lagutskottets Utlåtande N:o 46.

7

delse hans förenämnda yrkande icke kunde af Kungl. Maj:ts befallningshafvande
bifallas, Kungl. Maj:ts befallningshafvande måtte meddela honom
omedelbar handräckning af utmätningsman och sålunda bereda honom tillfälle
att verkställa den ifrågakomna afskriften, sig utlåtit, att, ehuru ifrågavarande
protokoll bort, på sätt klaganden ifrågasatt, honom såsom medlem
af kommun en tillhandahållas, likväl och som Kungl. Maj:ts befallningshafvande
hvarken på grund af gällande utsökningslag eller eljest kunde
anses äga befogenhet att meddela den af klaganden i målet begärda handräckningen,
funne Kungl. Maj:ts befallningshafvande ansökningen icke
kunna till någon dess vidare utgärd föranleda.

Detta med hvad mera handlingarna i målet innehålla har Kungl. Maj:t
tagit i nådigt öfvervägande och finner de underdåniga besvären ej förtjäna
afseende. Hvilket vederbörande till underdånig efterrättelse länder.

OSCAK.

(Sigill.)

Hjalmar Weslring.»

Såsom motionären påpekat, har det inträffat, att enskild person förvägrats
att taga afskrift af protokoll, hållet vid sammanträde med kommitté,
tillsatt af kommunalstämma med uppdrag att till stämman afgifva betänkande
i särskild fråga. Angående skyldighet för ordförande i kommunalstämma
eller annan att tillhandahålla sådana protokoll innehåller icke
gällande kommunallagstiftning något stadgande. Det bestämmes i förordningarne
om kommunalstyrelse på landet och i stad, att enhvar, som det
åstundan äger att taga afskrift af protokoll, hållet å landet vid kommunalstämma
eller kommunalfullmäktiges sammanträden och i stad vid stadsfullmäktiges
sammankomster. Förvägras sådant, förmenar motionären, att
den för närvarande gällande lagstiftningen icke ställer något effektivt medel
till buds för erhållande af rätt.

Utskottet erkänner, att rätten att taga afskrift af ifrågavarande protokoll
bör vara af lagstiftningen väl omgärdad med skydd. Att sådant skydd
enligt gällande lagstiftning saknas, framgår emellertid icke af den af
motionären åberopade resolutionen af den 21 oktober 1904, hvilken afser

8

Lagutskottds Utlåtande N:o 46.

en helt annan fråga. I detta rättsfall uttalas nämligen blott, att Konungens
befallningshafvande icke är befogad att genom handräckning i vanlig
ordning förhjälpa den enskilde till hans rätt.

Det lagrum, som i förevarande fall närmast bör uppmärksammas, är
däremot 25 kap. 22 § strafflagen. Hvad kommunalnämnds ordförande
angår, förefinnes icke tvifvel därom, att icke denne för vägran att tillhandahålla
inom nämnden hållna protokoll kan ådraga sig straffrättsligt ansvar.
Bland de i berörda lagrum omförmälda funktionärer är kommunalnämndens
ordförande nämligen att räkna. Huruvida så äfven är fallet med ordföranden
i de kommunala institutioner, motionären omnämner, kan möjligen
vara föremål för olika meningar. Hvarken det af motionären åberopade
rättsfall af den 1 februari 1892 eller något annat utskottet bekant prejudikat
kan anses hafva afgjort sistnämnda fråga. Det förefaller emellertid
utskottet, som 25 kap. 22 § strafflagen borde äga tillämplighet jämväl i
förevarande fall och, innan denna fråga blifvit i rättskipningen vederbörligen
afgjord, torde i hvarje fall skäl ej föreligga att inlåta sig på ny lagstiftning
i ämnet.

Med hänsyn till hvad sålunda blifvit anfördt, har utskottet funnit
åtgärder i motionens syfte icke för närvarande böra från de lagstiftande
myndigheternas sida vidtagas.

Utskottet hemställer således,

att ifrågavarande motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 31 mars 1905.

På lagutskottets vägnar :

ERNST TRUG GER,

Herr Beclelius har begärt få antecknadt, att han icke deltagit i
ärendets behandling inom utskottet.

Victor Pettersons A.-B. tryckeri, Stockholm 1905.