Lagulskotlet8 Utlåtande N:o 65

Utlåtande 1909:LU65

Lagulskotlet8 Utlåtande N:o 65.

1

N:o 65.

Ank. till Riksd. kansli den 11 maj 1909, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj-.ts proposition med förslag
till lag om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning,
dels ock en med föranledande däraf väckt motion.

Genom en den 26 mars 1909 dagtecknad proposition, n:o 128,
hvilken af båda kamrarna hänvisats till lagutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande af propositionen bilagda i statsrådet och högsta domstolen
förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga här nedan införda
förslag till lag om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning.

I sammanhang med ifrågavarande proposition har utskottet till
behandling förehaft följande af herrar Carl Lindhagen, Ad. Wiklund,
J. Bromée och G. Kronlund inom Andra Kammaren väckta, till utskottet
hänvisade motion, n:o 242:

»Med anledning af Kung]. Maj:ts proposition n:o 128 om inskränkning
i rätten att erhålla ägostyckning bör norrlandskommitténs utförligare
och i åtskilliga punkter därifrån afvikande förslag samtidigt
komma under Riksdagens bedömmande; och hemställes därföre med
anslutning till nämnda förslag jämte ett i en reservation förordadt
tillägg till 8 §, att Riksdagen ville för sin del antaga följande

Lag

innefattande vissa bestämmelser om ägostyckning inom Gäfleborgs,

Väs ter norr lands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

I afseende å ägostyckning inom Gäfleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län å hemman, därå finnes
inägojord, stadgas, som följer:

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 7 Sami. 63 Höft. (No 65.)

1

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 65.

1 §•

Vid ägostyckning må hemmanets inägojord ej läggas till olika
lotter på sådant sätt, att hemmanets jordbruk därigenom lider väsentlig
skada.

Med inägojord enligt denna lag förstås tomt, åker och äng. Till
äng skall dock ej räknas slåttermyr eller kärräng, som i anseende till
läge eller beskaffenhet är af mindre värde.

2 §•

Hvarje hemmanslott, som erhåller inägojord, skall därutöfver tillläggas
husbehofsskog, odlingsmark och mulbete på sätt i 3, 4 och 5 88
föreskrifves.

3 §•

Såsom husbehofsskog skall afsättas: inom Norrbottens och Västerbottens
lappmarker ofvan odlingsgränsen samt Frostvikens, Hotagens,
Offerdals, Kalls, Åre, Undersåkers, Storsjö, Tännäs, Hede, Vemdalens,
Klöfsjö, Linsells och Lillherrdals socknar i Jämtlands län minst 50 hektar;
inom öfriga delar af Norrbottens och Västerbottens län, Tåsjö socken i
Västernorrlands län samt Alanäsets, Ströms, Laxsjö, Gåxsjö, Föllinge,
Alsens, Mörsils, Mattmars, Hallens, Marby, Ovikens, Myssjö, Bergs,
Åsarnes, . Rätans och Svegs socknar i Jämtlands län minst 40 hektar;
inom '' öfriga delar af Västernorrlands och Jämtlands län samt Los och
Ramsjö socknar i Gäfleborgs län minst 27 hektar, och inom öfriga delar
af Gäfleborgs län minst 20 hektar medelgod skogsmark, oberäknadt
inom dessa områden fallande för skogsbörd oduglig mark, samt, där
skogsmarken är af sämre beskaffenhet, ett i förhållande därefter ökadt
område. Styckas inägojorden till olika hemmanslotter och lämnarjej
hemmanets skogsmark tillgång till husbehofsskog på sätt nu är sagdt,
varde skogstilldelningen därefter jämkad.

År virkesförrådet å afsatt skogsområde så anlitadt, att ur skogen
ej genast kan årligen uttagas ett virkesbelopp, motsvarande hvad den
skogsareal, som bort minst tilldelas såsom husbehofsskog, beräknas
kunna under uthålligt bruk afkasta, skall hemmanslotten tilläggas rättighet
att under erforderlig tid fylla bristen efter utsyning å hemmanets
öfriga skog, i den mån densamma med iakttagande af hvad ofvan
stadgats därtill lämnar tillgång.

Lagutskottets Utlåtande N:o 65.

3

4 §•

Till hemulanslott, som erhåller inägojord, skall ock läggas den för
odling tjänliga mark, som lämpligen kan med hemmanslotten förenas.

5 §■

Därest å hemmanslott saknas erforderligt bete för de hästar och
nötkreatur, som kunna vinterfödas å densamma, skall rätt till sådant
bete förbehållas hemmanslotten å hemmanets öfriga skog eller utmark
eller den del däraf, som lämpligen kan anvisas för ändamålet.

6 §•

Rätt till skogsfång eller mulbete, som enligt 3 och 5 §§ förbehålles
hemmanslott på annan hemmanslotts mark, skall såsom servitut
hvila på den senare fastigheten.

Aftal, att rätt till skogsfång skall före den bestämda tiden upphöra,
vare utan verkan. Ej heller må aftal, hvarigenom fastställd rätt
till bete upphäfves, med laga verkan ingås förr än minst 50 år förflutit,
efter det ägostyckningen ägt rum och fastigheterna erhållit olika ägare:
dock att sådant aftal skall vara utan verkan gent emot ny ägare af
den till betet berättigade hemmanslotten, där ej aftalet blifvit anmäldt
hos ägodelningsrättens ordförande, hvilken det i anledning däraf åligger
att föra protokoll och göra anteckning uti den i 137 § skiftesstadgan
omförmälde dagbok på sätt om ägostvckningsförrättning finnes föreskrifvet.

Ägare af hemmanslott, hvarå annan hemmanslott förbehållits
betesrätt, vare berättigad att efter förloppet af den tid, hvarom ofvan
sägs, påfordra betesrättens aflösning. Sådan aflösning må dock ej beviljas,
där ej den skada, som genom betet åstadkommes, pröfvas väsentligen
öfverstiga betets nytta för den därtill berättigade hemmanslotten.
Aflösningen skall ske i penningar med tjugu gånger det belopp, hvartill
betesrättens årliga värde vid tiden för aflösningen kan skäligen uppskattas.
För anhängiggörande och pröfning af fråga om betesrätts
aflösning lände i tillämpliga delar till efterrättelse den ordning, som
för ägostyckningsförrättning finnes stadgad.

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 65.

? §•

Inägojorden, liusbehofsskogen och odlingsmarken böra, så vidt
ske kan, läggas i ett sammanhang; och må i hvarje fall antalet skiften,
som enligt gällande föreskrift får vid ägostyckning läggas till en hemmanslott,
ej öfverskridas i annan händelse än "då sådant finnes erforderligt
för ett rätt iakttagande af denna lags bestämmelser.

8 §•

Vid ägostyckning enligt denna lag skall landtmätaren biträdas af
gode män.

_ Konungens befallningshafvande må ock förordna lämplig person
att i afseende å förrättningen bevaka talan till betryggande af lagens
rätta tillämpning.

Vederbörande jägmästare, kronofogde och länsman samt kommunalnämndens
och kommunalstämmans ordförande ega jämväl rätt att
vid förrättningen föra det allmännas talan, så ock att densamma genom
besvär fullfölja. De skola underrättas om förrättningar genom särskilda
kallelsebref, hvilka landtmätaren skall afsända till dem med posten så
tidigt, att kallelserna må kunna komma dem tillhanda minst fjorton
dagar före förrättningen.

Protokollet öfver förrättningen med tillhörande beskrifning och
karta skall upptaga sådana upplysningar i afseende å förrättningen,
att nödig ledning däraf erhålles för bedömande af dess öfverensstämmelse
med denna lags föreskrifter.

9 §’

Erfordras för bildande af egnahemssamhällen, industriell anläggning
eller annat dylikt ändamål, att hemman styckas i annan ordning än denna
lag föreskrifver, må Konungens befallningshafvande därtill lämna tillstånd.

10 §.

I de hänseenden, hvarom i denna lag ej meddelas särskilda föreskrifter,
skall lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring
den 27 juni 1896 äga tillämpning.

Denna lag träder genast i kraft, dock skola ägostyckningsföinrättningar,
med afseende på hvilka förordnanden för landtmätare redan
utfärdats, i enlighet med Ditintills gällande lag fullföljas.

Lagutskottets Utlåtande N:o 65. 5

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande
proposition, får utskottet hänvisa till det vid densamma i utdrag
fogade statsrådsprotokollet.

Hvad angår den vid eu definitiv lagstiftning i det förevarande
ämnet först framträdande frågan om storleken af de skogsanslag, som
böra tilldelas inägolotterna, har i herr Lindhagens in. 11. ifrågavarande
motion efter mönstret af Norrlandskommitténs förslag påyrkats, att
bestämda mått å desamma skulle i lagstiftningen angifvas, och att i
öfrigt måtte lämnas i detalj gående bestämmelser om deras sammansättning.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag åter har, liksom i den nu gällande
provisoriska lagen, frågan härom gjorts beroende af vederbörande myndighets
— Konungens befallningshafvande» — på de faktiska förhållandena
i hvarje särskild! fäll grundade pröfning. Utskottet finner lika
med föredragande departementschefen och i öfverensstämmelse med den
uppfattning, som kommit till uttryck i flera Konungens befallningshafvandes
i de län, hvarom här är fråga, i ärendet afgifna yttranden,
det vara af synnerlig vikt, att ägotilldelningen med önskvärd elasticitet
kan lämpas efter hvad som i det särskilda fallet visas vara behöfligt
eller lämpligt. Af detta skäl har utskottet ansett sig böra ställa sig
på det kungl. förslagets ståndpunkt i denna del, hvarigenom äfven
vinnes, att den definitiva lagstiftningen kommer att till sitt innehåll
nära ansluta sig till den gällande provisoriska och blifva blott en
närmare utveckling af denna.

I den omförmälda motionen har, jämväl efter förebild af Norr1
andskommittén, påyrkats, att, därest en utlagd hemmansdel saknar
erforderligt bete för de hästar och nötkreatur, som kunna vinterfödas
å densamma, rätt till sådant bete skall förbehållas hemmanslotten å
hemmanets öfriga skog eller utmark eller del däraf, samt att vidare
beliofvet af skogsfång måtte tillgodoses genom servitut, om och för den
tid, den till hemmanslotten utlagda skogsmarken ej är uppe i normal
afkastningsförmåga. Den provisoriska ägostyckningslagen saknar motsvarande
bestämmelser. Departementschefen framhåller, att, såvidt han
varit i tillfälle inhämta, har vid de ägostyckningar, som på grund af
sistnämnda lag medgifvits, och hvilka sammanlagdt uppgå till ett rätt
betydande antal, användning af servitutsinstitutet för betryggande af
inägolotters behof af mulbete och skogsfång ej ifrågasatts. Ej heller
har i de af Konungens befallningshafvande afgifna utlåtandena förekommit
något uttalande, som ger anledning antaga, att bestämmelser
utaf nu afsedt innehåll skulle visat sig nödiga eller önskvärda. Af
dessa skäl och då, såsom departementschefen äfven anmärker, det ur

Utskottets

yttrande

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 65.

allmän synpunkt gifvetvis är förmånligast om servitutsaftal — som i
tillämpningen ej sällan medföra tvister — kunna undvaras, har utskottet
funnit sig böra äfven i denna del ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande eu punkt i förslaget har utskottet funnit anledning
att göra en ändring, som innebär eu afvikelse äfven från motionärernas
förslag.

I 3 § af Kungl. Maj:ts förslag har medgifvits, att ägostyckning
må utan iakttagande af de i förslaget därför stadgade villkor kunna ske
bland annat för bildandet af egnahemssamliällen. Härom yttrar föredragande
departementschefen till statsrådsprotokollet:

»I lagen den 31 augusti 1907 angående ändring i 20 § 1 mom.
och 22 § af lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring
den 27 juni 1896 har undantag från förbudet att inom de norra
länen afsöndra inägojord till den omfattning, att hemmanets jordbruk
därigenom märkligen försvagas, medgifvits bland annat för det fall,
att afsöndringen erfordras för » egnahemsanläggningar»; och af lagutskottets
yttrande framgår, att därmed afses bildande af egna hem,
vare sig det är fråga om ett helt samhälle eller om en enstaka lägenhet.
Här föreligger alltså en olikhet mellan den provisoriska ägostyckningslagen
och jordafsöndringslagen, och det kunde ifrågasättas, om ej denna
olikhet borde utjämnas. Då emellertid sakliga skäl för bibehållande
af de nu befintliga bestämmelserna ej saknas, har jag ansett mig böra
i det nu framlagda förslaget låta därvid förblifva, och detta desto
hellre som behofvet af mark för egna hem af den beskaffenhet, som
afses i förutnämnda lag af den 31 augusti 1907, lärer kunna tillgodoses
genom upplåtelser enligt samma lag eller genom ägostyckning å utmarken
utan att ägostyckning å inägojorden behöfver därför anlitas.»

Det vill synas utskottet, som om härmed tillräckliga skäl icke
vore anförda för bibehållandet af förevarande bestämmelse oförändrad.
Fastmera anser utskottet det öfverensstämma med den ifrågavarande lagstiftningens
ändamål, att hinder ej resas för beredande af mark för egnahemslägenheter,
äfven där egnahemssamliällen ej kunna antagas skola komma
till stånd — något som helt visst ofta endast med svårighet låter sig
af den profvande myndigheten bestämmas. I betraktande häraf och för
vinnande af en enligt utskottets mening önskvärd öfverensstämmelse
mellan bestämmelserna i den ifrågavarande lagen och den af departementschefen
omförmälda 1907 års lagstiftning angående jordafsöndring,
har utskottet vidtagit en ändring i ifrågavarande § af det kungl.
förslaget.

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 65.

På grund af livad sålunda förekommit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, under förklarande att Kung-l. Maj:ts
ifrågavarande proposition, n:o 128, icke kunnat i oförändradt
skick af Riksdagen bifallas, måtte med afslag
å herr Lindhagens m. fl. omförmälda motion i anledning
af propositionen för sin del antaga följande

Lag om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning.

Härigenom för ordnas som följer:

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

1 §•

I Gäfleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län må ej ägostyckning ske eller förordnande för landtmätare
att verkställa ägostyckning meddelas, med mindre tillstånd till ägostyckningen
lämnats på sätt nedan sägs.

2 §•

Ansökning om tillstånd till ägostyckning ingifves till Konungens
befallningshafvande i det län, där fastigheten är belägen, samt skall
vara åtföljd ej mindre af karta, utvisande, huru fastigheten är afsedd
att styckas, än äfven af de handlingar eller intyg sökanden kan akta
nödigt förete till utredning om att styckningen instämmer med hvad

i 8 § stadgas.

3 §•

Hemmanslott, som vid ägostyckningen
erhåller inägojord, skall
med hänsyn såväl till denna jords
omfattning som ock till den myckenhet
husbehofsskog, odlings- och mulbetesmark,
som tilldelas lotten,
varda tjänlig för jordbruk. Består
hemmanslott hufvudsakligen af
skogsmark, må, ändå att lotten
icke varder tjänlig för jordbruk, dit
läggas mindre del af inägoj orden,

3 §•

Hemmanslott, som vid ägostyckningen
erhåller inägojord, skall
med hänsyn såväl till denna jords
omfattning som ock till den myckenhet
husbehofsskog, odlings- och mulbetesmark,
som tilldelas lotten,
varda tjänlig för jordbruk. Består
hemmanslott hufvudsakligen af
skogsmark, må, ändå att lotten
icke varder tjänlig för jordbruk, dit
läggas mindre del af inägojorden,

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 65.

(Kungl. Maj:ts förslag.)
där sådant af särskilda omständigheter
påkallas och hemmanets jordbruk
icke därigenom märkligen försvagas.
Styckas inägojorden till
olika hemmanslotter och finnes ej
å hemmanet tillräcklig skogs- och
betesmark för att bereda samtliga
lotter erforderliga anslag i sådan
mark, må tilldelningen därefter
jämkas.

För bildande af egnahemssamhällen
eller för industriell anläggning eller
för annat dylikt ändamål må hemman
styckas annorledes än nu är
sagdt.

Till inägojord, hvarom ofvan
sägs, räknas ej slåttermyr eller
kärräng, som i anseende till läge
eller beskaffenhet är af mindre
värde.

(Utskottets förslag.)

där sådant af särskilda omständigheter
påkallas och hemmanets jordbruk
icke därigenom märkligen försvagas.
Styckas inägojorden till
olika hemmanslotter och finnes ej
å hemmanet tillräcklig skogs- och
betesmark för att bereda samtliga
lotter erforderliga anslag i sådan
mark, må tilldelningen därefter
jämkas.

För egnahemsanläggningar eller
industriella anläggningar eller annat
dylikt ändamål må hemman styckas
annorledes än nu är sagdt.

Till inägojord, hvarom ofvan
sägs, räknas ej slåttermyr eller
kärräng, som i anseende till läge
eller beskaffenhet är af mindre
värde.

4 §•

Innan ärendet pröfvas, må Konungens befallningshafvande, där
så finnes lämpligt, öfver ansökningen höra nämnd eller myndighet,
som kan antagas äga kännedom om förhållandena, såsom hushållningssällskapets
förvaltningsutskott eller egnahemsnämnd eller kommunalnämnden
eller kronobetjäningen i orten.

5 §•

Öfver Konungens befallningshafvandes beslut i ärende, hvarom
nu är sagdt, må klagan hos Konungen i vederbörande statsdepartement
föras i den ordning, som för ekonomimål i allmänhet är stadgad.

Lagutskottets Utlåtande N:o 65.

9

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1910, dock att lagen ej
skall tillämpas å ägostyckning, till hvilken tillstånd lämnats före
nämnda dag.

Stockholm den 7 maj 1909.

På lagutskottets vägnar:

ERNST TRYGGER.

Särskild! yttrande af herr Lindhagen.

»Vid jämförelse mellan Kungl. Maj:ts proposition och norrlandskommitténs
genom motionen framburna förslag framgår ovedersägligt,
att det senare förslaget ensamt söker på ett rationellt sätt ordna ifrågavarande
angelägenhet: bibehållandet af besuttna jordbruk vid gårdarnas
afskiljande från trävaruindustriens hemman. Själfva lagen uppställer
vissa råmärken, hvilka man ej får lämna ur sikte. Ändamålet kan ej
kringgås utan kommer till sin rätt.

Kungl. Maj:ts förslag åter öfverlämnar åt administrationen att efter
vissa mycket allmänna grunder bestämma i hvarje särskildt fall, som
den finner skäligt. Det bör villigt medgifvas, att detta förslag äger ett
företräde härutinnan, att det bereder utvägar att smidigt anpassa sig
efter behofven och förhållandena. Men den ställer stora anspråk på
landtmätarens och öfriga administrativa myndigheters omdöme och
äfven på deras själfständighet gent emot trävaruindustrien. Äfven där
dessa förutsättningar finnas, komma säkerligen de utbrutna jordbruken
att i regeln blifva mindre besuttna än som önskligt vore och af kommittén
med dess förslag åsyftats.

Därtill gifver propositionen också direkt anvisning genom att ej,
såsom i kommittéförslaget skett, föreskrifva att husbehofsskog, odlingsmark
och betesrätt ovillkorligen skall tilldelas hemmanslott, som erhåller
inägojord. Betesrätten är till och med alldeles utlämnad. Med kommitténs
Bih. till Bilcsd. Prof. 1909. 7 Sami. 63 Häft. 2

10

Lagutskottets Utlåtande N:o 65.

förslag att till hemmanslotten skulle läggas den för odling tjänliga
mark, som lämpligen kan med hemmanslotten förenas, ville man särskildt
befrämja odlingen och möjliggöra att mer än en familj kunde få
sitt uppehälle äfven på dessa hemman. Dylika utsikter förefinnas knappast
enligt Kungl. Maj:ts förslag.

Det är som sagdt också gifvet, att eu gagnande tillämpning af
lagen kommer att helt och hållet bero på kvalifikationerna hos de
personer, som skola tillämpa den. I vissa län skall den säkerligen
med omtanke handhafvas. I de län åter, där lagens tillämpning kommer
att ligga hos tjänstemän, hvilka alltid hyst utpräglade sympatier
för trävaruindustriens synpunkter i norrlandsfrågan, skall lagens ändamål
kanske väsentligen förfelas.

I sakens nuvarande läge och då den provisoriska lagens giltighetstid
med detta år går till ända, finner jag mig emellertid nödgad afstå
från att påyrka någon förbättring i Kungl. Maj:ts förslag.»

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1909.