Lag-Utslcottots Utlåtande N:t 44

Utlåtande 1876:LU44

Lag-Utslcottots Utlåtande N:t 44.

1

N:o 44.

A»k. till Kikstl. Kansli de* 9 Maj 1876, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i gällande
stadgandm angående skyldighet att deltaga i byggnad och
underhåll af tingshus och häradsf''ängelse.

Uti ofvan berörda hänseende hittills gällande stadganden återfinnas
i 2G kap. 4 § Byggningabalken, hvilket lagrum lyder sålunda:

“Tingsbyggning skall hvart härad bygga, efter gårdatalet, å vanlig
tingsstad, eller der Konungens Befallningshafvande pröfvar det för allmogen
lägligast, sedan Rätten deröfver hörd är. Der skall vara en stufva så stor,
som tarfvas, och två kamrar; och vare häradet skyldigt den byggning uppehålla.
Vid hvart tingsställe skall ock ett fängelse vara, der missgerningsman
måge i förvar hållas. För denna byggnad vare ingen fri, utan sätes- och
ladugårdar, afhyste rå- och rörshemman, så ock preste- och klockarebol/1
Dessförutan äro genom Kongl. förordningen den 17 September 1783
lotshemman från skyldighet att deltaga i tingsbyggnad befriade.

Mot lämpligheten af dessa stadganden hafva anmärkningar blifvit framstälda,
uti särskilda af Herrar Tvär Månsson, Ola Nilsson i Rebbelberga
och P. Näsman inom Ändra Kammaren väckta motioner (N:is 26, 44 och
91); varande genom dessa till Lag-Utskottet remitterade motioner föreslaget,
af Herr Tvär Månsson: att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse
till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t vidtaga sådan förändring
af 26 kap. 4 § Byggningabalken, att skyldigheten för byggnad och underhåll
af tingshus och häradsfängelse blir för staten och tingslaget gemensam,
så att halfva afgiften härför utgår af statsmedlen och andra hälften af tingslaget
efter det en hvar åsätta fyrktal;

Bih. till Riksd. Prat. 1876. 7 Sami. 24 Raft.

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 44.

af Herr Ola Nilsson: att 26 kap. 4 § Byggningabalk^! måtte få den
förändrade lydelse, att alla inom ett härads tingslag må blifva skyldige att
efter fyrktal deltaga i byggande och underhåll af tingshus och häradsfängelse; af

Herr Näsman: att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse till
Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta utarbeta och för Riksdagen
framlägga förslag till sådana förändrade stadganden angående deltagande
i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse, att dessa
åligganden blifva för medlemmarne af tingslagen efter billiga grunder gemensamma.

Under flera föregående riksdagar hafva framställningar blifvit gjorda
i syftning att lätta ifrågavarande besvär genom en jemnare och mera tidsenlig
fördelning af detsamma. På sätt Lag-Utskottet tillförene vid denna
frågas behandling erinrat, härledde sig ifrågavarande lagstadgande från en
tid, då man icke visste af någon annan till deltagande i allmänna onera på
landet förpligtad befolkning än jordbrukaren, och då man ej kände någon
annan grund för dennes beskattning än det hemmantal, han innehade. Emellertid
hafva förhållandena numera väsentligt förändrats. I alla landsändar
har, jemte den egentlige jordbrukaren, uppstått en befolkning af bruksidkare,
fabrikanter, handlande och handtverkare m. fl., hvilka lika väl som jordbrukaren
hafva intresse af rättskipningens behöriga handhafvande. De böra
derföre ock i sin mån, efter lämpliga grunder, bidraga till uppehållande af
de för detta ändamål nödiga inrättningar, synnerligast som, med den nyare
tidens framåtskridande och folkmängdens tillväxt, fordringarna i afseende på
beskaffenheten af ifrågavarande byggnader betydligt stegrats.

På samma gång man under senare tider alltmera erkänt, att hemmantalet
icke är någon lämplig grund i fråga om deltagande i allmänna besvär,
har man ock medgifvit rättvisan och billigheten deraf, att skyldigheten
till deltagande i dylika besvär utsträcktes till alla skattdragande. De skäl,
som föranledt 1734 års lagstiftare att frikalla sätes- och ladugårdar samt
aftysta rå- och rörshemman från allt deltagande i tingshusbyggnad, hafva
numera, sedan rättigheten att besitta sådana hemman icke är frälsemän
allena förbehållen, samt senare tids lagstiftning äfven medfört förändring i
stadgandena om frälsemäns forum privilegiatum, i det närmaste bortfallit;
och någon giltig anledning, hvarför innehafvare af preste- och klockarebol
skulle i förevarande hänseende åtnjuta en förmån, som icke tilkommer andra
boställshafvare, lärer svårligen kunna uppvisas.

Då tillförene väckta förslag om ifrågavarande byggnadsskyldighets öfvertagande
af staten icke tillvunnit sig Riksdagens bifall, finner Ulskottet
öfverflyttandet på staten af endast någon del af samma skyldighet än min -

3

Lag- Utskottets Utlåtande N:o 44.

(lre kunna förordas. I öfverensstämmelse med hvad ofvan blifvit yfctradt, och
då häradsborne i allmänhet böra hafva intresse af rättskipningens upprätthållande,
synes deremot den ifrågastälda byggnadsskyldigheten böra blifva ett
gemensamt besvär, som drabbar icke blott egare af fast egendom, utan äfven»
alla häradets öfriga skattdragande medlemmar, efter den allmänna grund
som gäller för utgörande af kommunalutskylder på landet.

I enlighet härmed, och enär den frihet uti ifrågavarande hänseende,
som enligt särskilda privilegier eger rum för viss fast egendom, måste anses
meddelad endast med afseende å de förhållanden, som förefunnos, då samma
frihet beviljades, eller att byggnadsskyldigheten var ett jorden uteslutande
åliggande besvär, så att följaktligen tillämpningen af denna frihet synes
böra förfalla på samma gång nämnda skyldighet efter en helt och hållet ny
grund göres för alla skattskyldige gemensam, får Utskottet, med föranledande
af föreliggande motioner, vördsamt hemställa,

att Riksdagen ville för sin del besluta en förordning''
angående skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad
och underhåll af tingshus och häradsfångelse, så lydande :

Med ändring af hvad 26 kap. 4 § Byggningabalken
och särskilda författningar stadga angående skyldighet
att deltaga i byggandet af tingshus och häradsfångelse,
förordnas härigenom att i kostnaden för uppförande och
underhåll af sådan byggnad skola alla de, hvilka inom
häradet erlägga kommunalutskylder, deltaga efter den grund,
som för utgörande af dessa utskylder finnes stadgad.

Stockholm den 8 Maj 1876.

På Utskottets vägnar:

ERIC SPARRE.

Reservation;

af Herr Grefve Mörner.

Herrar Ehrenborg och Grefve Horn hafva begärt få anteeknadt, den
förre, att han af sjukdom hindrats att deltaga i behandlingen af ärendet,
och den senare, att han icke i beslutet deltagit.