Lag-Utskottets Utlåtande N:o 9

Utlåtande 1880:Lu9

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 9.

1

N:o 9.

Ank. till Eiksd. Kansli den 23 Febr. 1880, kl. 5 e. m.

Lag-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändring i 24
kap. 1 § Byggningabalken.

24 kap. 1 § Byggningabalken har för närvarande följande lydelse:

“Alle eldstäder och skorstenar böra så vara stälde och förvarade, att eldskada
förekommas må. Varder eld lös i by, den landbo brukar, och sker det af
försummelse, eller vangömmo hans, som är: att han sjelf förut märkt faran, eller
är derom varnad, och den ej förekommit; bär sjelf ut, eller tillstädjer annan att
hafva och bära ljus utan lykta, och eld i uthus, eller der man häfver lin, hampa,
hö, spån, eller annat slikt, deri eld snart taga kan; sätter ljus vid vägg; gör eld
i ugn eller spisel, och den ej vårdar; häfver ljus vid säng, och somnar derifrån;
röker tobak i lada, foderhus, eller annorstädes, der eld lätteligen kan tändas;
eller skjuter ovarsamt åt hus eller tak; eller varder eld lös af annan sådan försummelse,
der mau kunde och borde bättre vakta för skada: brinner då hus och
gård upp; bygge åter jemngod, och njute ej brandstod eller eftergift å afradet.
Eger bonde hus och jord sjelf; hafve han ock sjelf skadan. Brinna tillika upp
andras hus och gårdar, eller andre byggnader; gälde af sin egendom så långt
den räcker, och böte två daler för hvart hus, jordegarens ensak; orkar han ej
skadan och böter gälda, tjene det af med arbete, eller plikte med kroppen, hvilketdera
han helst vill, som skadan lidit. Brinner folk inne; böte full mansbot
för hvardera, Brinner kyrka upp, böte hundrade daler till kyrkobyggnad. Är han
mindre vållande; gälde fjerdung af ty, som sagdt är. Den ovarsamt med eld umgår,
å sätt som nu är sagdt, böte fem daler, ändå att ingen skada sker“.

Bik titt Biksd. Prot, 1880. 7 Sami 5 Käft.

1

2

Lag-Utskottets Utlåtande N:o 9.

Med anledning af en vid sistlidne riksdag väckt motion tillstyrkte Lagutskottet
följande förändrade lydelse af sista punkten i 24 kap. 1 § Byggningabalken:
“— — — Den ovarsamt med eld umgår, å sätt som nu är sagdt, bote
högst ett hundrade daler, ändå att ingen skada sker“. Vid behandling af frågan i
Kamrarne antog Första Kammaren, med bifall till en vid utlåtandet fogad reservation,
utan votering den ändring i lagrummet, att bötesbeloppet sattes till “högst
två hundrade daler", men i Andra Kammaren afslogs Utskottets utlåtande med
89 röster mot 61.

Uti en till Lag-Utskottet från Andra Kammaren öfverlemnad motion, N:o
136, föreslår nu Herr Lars Börjesson, då det ännu qvarstående bötesbeloppet vore
för obetydligt att nu mer kunna motsvara det dermed afsedda syfte, “att uti 1 §
af 24 kap. Byggningabalken i stället för orden fem daler, sättes minst tjugo daler
och högst tvåhundrade daler-1.

Lika med motionären finner Utskottet det i 24 kap. 1 § Byggningabalken
upptagna bötesbelopp för den i samma lagrum närmare omförmälda ovarsamhet
med eld, hvaraf skada ej sker, vara aldeles för obetydligt i förhållande till den
fara, som nämnda ovarsamhet innebär.

Den vid ärendets behandling under sistlidne riksdag framkastade frågan,
huru vida ett stadgande om ansvar för ovarsamt umgående med eld, deraf ingen
skada sker, enligt sin karakter hörer till den allmänna lagstiftningen eller ej,
synes Utskottet vara en fråga för sig, som icke behöfver ställas i sammanhang
med den, huru vida det nu redan i allmän lag stadgade bötesansvar å sådan förseelse
bör höjas. Genom ett sådant höjande af en redan i allmän lag förefintlig
ansvarsbestämmelse torde icke heller — mot hvad då anmärkts — någon större
villrådighet, än nu möjligen redan är för handen, kunna uppstå, huru vida vissa
slag af ovarsamt umgående med eld skola straffas enligt de särskilda ansvarsbestämmelser,
hvilka särskilda författningar innehålla, eller efter allmän lag.

Då enligt Utskottets tanke tillräckliga skäl icke förefinnas, hvarför ifrågavarande
böter skulle sättas till mindre belopp än det, som i 6 § 2 mom. af Ordningsstadgan
för rikets städer den 24 Mars 1868 är upptaget för dylik ovarsamhet
i stad, föreslår Utskottet att bestämma det samma till minst tio daler och
högst tvåhundrade daler, hvarigenom ock undvikes den anmärkning, som gjordes
mot det af Utskottet år 1879 afgifna förslag, att deri saknades minimibelopp för
böterna.

Enär det icke torde tillkomma Utskottet att med anledning af förevarande
motion ingå i pröfning, hvilka stadganden uti ifrågavarande paragraf må vara
upphäfda genom Kongl. förordningen om nya strafflagens införande och hvad i
afseende derå iakttagas skall den 16 Februari 1864, anser Utskottet sig endast
böra föreslå en förändrad lydelse af paragrafens sista punkt, hvarför Utskottet
med anledning af motionen hemställer,

t

I

Isig- Utskottets Utlåtande N:o 9. 3

att Riksdagen måtte för sin del besluta följande förändrade
lydelse af sista punkten i 24 kap. 1 § Byggningabalken:

“— — — Den ovarsamt med eld umgår, å sätt som nu
är sagdt, böte minst tio daler och högst två hundrade daler, ändå
att ingen skada sker*.

Stockholm den 16 Februari 1880.

På Lag-Utskottets vägnar:

G. Lagerstråle.

Herr Johannes Jonsson har begärt få här antecknadt, att han i följd af erhållen
ledighet från riksdagsgöromålen varit frånvarande under ärendets behandling
inom Utskottet.